Barn spenderar mycket av sin tid i förskolan och förskolan är en plats där barnen kan känna sig trygga och vara del av ett betydande sammanhang. Forskningen visar att kvaliteten på förskolor i Sverige har betydande skillnader och att det råder en osäkerhet om vad likvärdighetsuppdraget innebär. Studien syftade till att synliggöra förskollärares upplevelser och strategier i bemötandet av barn i problematiska situationer i förskolan samt strukturens påverkan i mötet med barnen i förhållande till likvärdighetsuppdraget. Förskolan ska vara likvärdig för alla barn och anpassas efter varje barns behov och förutsättningar. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var: Vilka sorts situationer upplever förskollärare kan framkalla ett problematiskt beteende? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i bemötandet av barn när problematiska situationer uppstår och anser förskollärarna att de har fått kompetens inom ämnet? Vilka resurser finns att tillgå i arbetet med barn i problematiska situationer och hur beskriver förskollärarna betydelsen av en välfungerande struktur? Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer samt en webbaserad enkätstudie. Metoderna valdes med argument att ge en djupare förståelse för förskollärares upplevelser och bemötande av problemskapande situationer och strukturens påverkan. Studiens utgår från det relationella och kategoriska perspektivet. Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna utgår från det relationella perspektivet då de anser att problematiska situationer är förknippade med förskolans miljö, pedagogernas förhållningssätt och kompetens samt de strukturella faktorerna.

<p>Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet. Med brott menas här bland annat prat, sen ankomst och att inte ha med det material som krävs för att klara av undervisningen. Kollegors beteende och ramfaktorer är två andra kategorier som lärare väljer att ta upp i undersökningen. Även lärarnas egen upplevda stress och maktlöshet tycks vara ett problem för lärarna.</p>

Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet. Med brott menas här bland annat prat, sen ankomst och att inte ha med det material som krävs för att klara av undervisningen. Kollegors beteende och ramfaktorer är två andra kategorier som lärare väljer att ta upp i undersökningen. Även lärarnas egen upplevda stress och maktlöshet tycks vara ett problem för lärarna.