The way in which students perceive their learningsituation is the starting point for a successful learning process in school, aswell as the starting point for individualized teaching. The study´s aim was todescribe the findings from a group of students at a secondary special schoolwho use a tablet as a tool in learning situations. The study is based onqualitative methods with focus group interviews and research underpinning thecollated data. The study connects students´ perceptions with the conceptsmediated artifacts, motivation and availability to clarify students´ experiencesin different situations. The results shows that the tablet is a flexible toolwhere the possibilities for personalization are great if there is knowledgeabout how, when and for what purpose it will be used. Students express bothinterest and a good understanding of the use of the tablet as a tool, but theyalso experience the obstacle of inaccessibility, depending on how much tabletuse the teacher allows during lessons. Research shows that students withintellectual disabilities feel stimulation from the use of the tablet as atool. This is useful in special educational contexts where the focus is onproviding students with the right conditions to acquire and develop skills.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om användningen av surfplattor som verktyg för barns lärande i förskolan och förskolechefers uppfattningar om hur de skapar förutsättningar för detta. Denna kvalitativa intervjustudie bygger på 13 intervjuer med pedagoger och förskolechefer och resultatet visar att många pedagoger saknar utbildning inom surfplattans pedagogiska användningsområde, vilket ger konsekvenser för hur man använder sig av surfplattan i förskolan. Surfplattan har visat sig vara både hjälpmedel och verktyg i förskolan, dock visar studien att valet av applikationer är centralt. Tidigare forskning visar att pedagogers digitala kompetens är otroligt viktig för barnen. En stabil grund i digital teknik för att följa den snabba utvecklingen är av största vikt för alla parter. Både i vår studie och i tidigare forskning betonas att digital teknik snabbt har slagit igenom och kommer att vidareutvecklas i rasande takt. Det finns en stor komplexitet i att omfamna tekniken hos pedagogerna bland annat beroende på varierande utbildning och inställning till digitala verktyg. Detta är avgörande för hur pedagoger framgångsrikt arbetar med surfplattan. Beträffande förskolechefer gäller det för dem att hitta förmågan att leda och stötta pedagogerna i deras utveckling då dagens samhälle kräver att barn har digital kompetens. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om digitala hjälpmedel kan skapa möjligheter till kommunikation och samspel för elever i grundsärskolan. Vi har valt att studera surfplatta och appen Widgit Go. Intresset för studien uppkom då vi i våra verksamheter sett att många elever i grundsärskolan har begränsningar i sin förmåga att kommunicera. Många elever är i behov av stöd och kompensatoriska hjälpmedel för att kunna tala om vad de vill och för att bli förstådda. I våra verksamheter används surfplattor och våra erfarenheter är att de kan vara ett bra hjälpmedel för kommunikation om det används på rätt sätt. Studien är inspirerad av aktionsforskning och de metoder vi använt är intervjuer, observationer samt reflekterande samtal. Studiens fokus har varit på pedagogernas arbete med Widgit Go som kommunikativt hjälpmedel, samt på förändringar som gjorts under studiens gång för att anpassa appen efter elevernas behov. Resultatet i studien visar att alla deltagande pedagoger anser att Widgit Go och surfplatta bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos eleverna och en stor fördel är att den kan formas efter individens behov. Pedagogerna har även stött på vissa tekniska svårigheter med appen. Det finns flera olika appar till surfplatta som kan stödja elever i deras kommunikation och vad som passar eleven är individuellt. I denna studie har enbart appen Widgit Go studerats och vi kan därför inte uttala oss om andra liknande appar. Studien har i jämförelse med tidigare forskning kommit fram till liknande resultat, det vill säga att digitala hjälpmedel bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos elever i grundsärskolan, men att appar behöver anpassas för individen. Då studien är inspirerad av aktionsforskning så bidrar den mest med kunskap för den egna praktiken eller liknande praktiker. Aktionsforskning kan vara en givande metod för att utveckla den egna praktiken genom att tillsammans söka kunskap om den egna undervisningen.

Allt fler skolor satsar idag på att införa digital teknik som ett verktyg i undervisningen, vilket innebär att elevers tillgång till en dator eller surfplatta har ökat. Även om den digitala tekniken har potential att förbättra lärandet, om den används på ett medvetet sätt, sker användandet av den här teknik relativt sparsamt i dagens matematikundervisningen. Den digitala tekniken har således god potential att påverka lärandet positivt men det är viktigt att införandet av tekniken görs med ett tydligt definierat syfte av det som har för avsikt att läras ut och hur det ska ske. Det är en utmaning, inte minst då forskning om hur appar kan användas i matematikundervisningen är begränsad.   Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om vilken funktion appar kan fylla för matematikundervisningen i de lägre åldrarna. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats där innehållet i 9 tidskriftsartiklar och 2 konferensbidrag har granskats och tolkats. Vid materialanalysen arbetades olika teman fram som sedan användes för att presentera resultatet.   Resultatet visade att användning av appar kan bidra till att höja nivån av motivation och engagemang hos elever. Det framgick även att appar erbjöd en del unika möjligheter som kan vara svåra att uppnå med traditionell undervisning. Till de här hör möjlighet till omedelbar feedback och vägledning, individanpassning och användning av flera sinnen. Slutsatsen är att användning av appar kan ha potential att stärka elevers lärande. Lärare har en viktig roll i att kunna avgöra när en app är ett lämpligt verktyg för att uppnå lektionsmålet eller när traditionell undervisning lämpar sig bättre.

Studiens syfte är att analysera hur förskolebarn och surfplattor interagerar med varandra för att beskriva det samspel som uppstår ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Datainsamlingen är gjord på två olika förskolor och har bestått av observationer av barn 3-5 år, när de sitter tillsammans med en eller flera kamrater vid en surfplatta. Begrepp från en sociokulturell syn på lärande har använts för att analysera det insamlade materialet ur ett lärandeperspektiv. Resultatet visar att barnen interagerade med varandra och med surfplattan genom verbal kommunikation i form av tal, och icke-verbal kommunikation såsom blickar, gester, beröring, med mera. Interaktionerna visade sig vara vad som kan kallas för antingen lyckade eller misslyckade. Resultatet visar även att surfplattan påverkade barnens interaktioner genom att surfplattan skapade olika positioner bland barnen. Beroende på vilken position barnen intog eller fick interagerade de på olika sätt och olika mycket. De fick därmed olika möjligheter till lärande. De positioner som uppstod bland barnen vid surfplattan var ägar- deltagare- och åskådarposition. Ägarpositionen visade sig vara attraktiv för barnen och de förhandlade och argumenterade för att få denna position eller för att få behålla den. Resultatet visar också att det som påverkade barnens interaktioner var även deras fokus på surfplattan. Det visade sig genom att barnen hade blicken koncentrerat fäst på skärmen. Det kunde ibland orsaka att barnen inte såg på varandra när de pratade, inte uppmärksammade kamratens interaktion i tid eller missade den helt. I resultatet framkommer det även att barnen vägledde varandra och sig själva i användandet av surfplattan. Vägledningen av varandra skedde genom scaffolding och vägledningen av sig själva skedde genom att barnen använde språket för att stödja tänkandet.

Denna kvalitativa studie handlar om att förstå hur lärare kan använda digitala verktyg i ämnet svenska och vilka hinder och möjligheter som finns i användandet av digitala verktyg. Intervjuer och observationer har skett för att förstå lärarens sätt att använda digitala verktyg och hur det kan påverka undervisningen. Studien visar att digitala verktyg kan användas i kompletterande syfte för att utvecklas i ämnet svenska.

Utbudet av digital teknik som vi använder i det dagliga livet har ökat och utvecklats de senaste åren. Utveckling innebär möjligheter men också utmaningar för personer med svårigheter eller begränsad tillgång att hantera digital teknik. Arbetsterapeutiska insatser i form av stöd och anpassning av och med teknik kan göra skillnad för att tillgodose personers aktivitetsbehov. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner som gjorts med stöd av digital teknik. En litteraturöversikt valdes och sökningar gjordes i databaserna Cinahl, MedLine, PsycINFO och PubMed. Tolv artiklar varav elva kvantitativa samt en kvalitativ kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras i fyra kategorier utifrån Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM). Resultatet visar att arbetsterapeuter bidragit med sin kompetens och tillämpat digital teknik i interventioner för personer med och utan funktionsvariation. Då digital teknik kan modifieras att tillgodose klienters aktivitetsbehov har fortsatt implementering av insatser med digital teknik stor potential i arbetsterapeuters arbete att främja aktivitet och delaktighet.

Syftet med studien är att studera hur förskollärare och barn använder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar på tre olika förskolor. Utifrån observationerna söktes även svar på följande forskningsfrågor: vilken roll har förskollärare i användningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur används surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollärare, en på varje förskola, för att besvara forskningsfrågan om hur förskollärare ser på surfplattans användning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som artefakt, interaktion och den närmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt används i den planerade verksamheten med fokus på barnens lärande. Studien visar också att förskolläraren är styrande och på så vis har en betydande roll som handledare i användandet. Utifrån observationerna synliggörs att samspelet och samarbetet mellan barnen är få och om det sker är det på förskollärarens initiativ.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers tankar om hur, när och varför pedagoger använder/inte använder sig av film i förskolan tillsammans med barn. Fokus ligger även på vad de gör och hur barnet är delaktigt. Den metod jag använt mig av är en enkätundersök- ning bestående av öppna frågor. De insamlade svaren ifrån pedagogerna har blivit katego- riserade efter de mest återkommande fraserna eller orden. Studien visar att alla pedagoger- na använder sig av film men på olika sätt, den mest förekommande användningen sker inom olika projektarbeten där hemsidor agerar som hjälpmedel. Barnens delaktighet är ett område som problematiseras då det till en viss del saknas.

Syftet med detta arbete är att undersöka implementationen av digitala hjälpmedel imatematikundervisningen på gymnasiet samt jämföra gymnasieelevers uppfattning medtidigare forskningsresultat. Arbetet influeras av en positivistisk hållning till kunskap ochbygger på en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos gymnasieelever.Med hjälp av hypotetiskt deduktiv metod har vi försökt besvara våra frågeställningar.Resultaten visar att eleverna överlag har en positiv inställning till datorer och surfplattor ochatt detta överensstämmer med tidigare forskning. Resultaten visar också att datorer används ihögre utsträckning än surfplattor samt att tekniken endast blir effektiv om den används på rättsätt. Slutsatsen som vi drar av detta arbete är att den moderna tekniken alltid kommer att varasvår att implementera i skolan samt att den ibland kommer att användas på fel sätt. Men närden väl har fått tid att komma in i systemet och börjas användas på rätt sätt kan den leda tillstora framgångar och utveckling i den vardagliga verksamheten på skolorna.