Vårt syfte med denna studie är att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lär sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv på vår litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vårt insamlade material genom att kategorisera olika sätt att interagera. Litteraturgenomgången visar att det är en fördel att använda datorn tillsammans med andra, vilket vi också sett i vår undersökning. Barnens konstanta språkande för att förklara och beskriva vad de ser på datorskärmen stimulerar språkutvecklingen och får dem att reflektera över sitt eget lärande.

Syftet med denna fallstudie är att se om användningen av surfplatta kan underlätta inlärningen av språket genom att elever på ett lekfullt sätt får arbeta med språket med hjälp av tekniken. Hur påverkar användandet av surfplattan elevernas intresse för ämnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer på en kommunal F–5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever användningen av surfplattan roligare än vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid användandet och glädjen över att få använda surfplattan är stor hos flertalet elever. I stort sett samtliga 19 intervjuade elever upplever själva att deras inlärning ökat och att deras ordförråd blivit större. Pedagogen upplever att eleverna tar större ansvar för sitt lärande och att de efter en tids användning blivit säkrare och lugnare i sin användning av surfplatta under engelskundervisningen.

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur surfplattan kan användas i den dagliga verksamheten på en förskola. Samtidigt ville vi ta reda på hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer på en tre till fem års avdelning där de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begränsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige. Studiebesöket varade över en dag och resulterade i en hel del material till vår studie. Vi förmedlar i studien vad styrdokumenten säger om användandet av ny teknik i förskolan. Forskningen som vi utgått ifrån har varit inriktat på IT och datoranvändande eftersom det ännu saknas forskning kring användandet av surfplattor i förskolan. Detta är en anledning till varför vi valt att inrikta oss just på surfplattor. Resultatet visar att surfplattorna går att använda på olika sätt i olika delar av verksamheten, både i den fria leken och i samlingar. Vi ser också hur surfplattan fångar barnens intressen inbjuder till samspel mellan barn i olika åldrar. En av anledningar till att vi ville genomföra denna studie är för att vi har ett intresse av It-teknik eftersom vi har tagit del av den tekniska utvecklingen och tror att den bör integreras hos barnen redan i förskolan.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver användandet av digitala verktyg i förskolan och sin förtrogenhet med att hantera dessa. Ett syfte är också att undersöka på vilka sätt pedagoger uppfattar att digitala verktyg bidrar till sociala samspel i förskolan. I läroplanen förespråkas användning av multimedia och informationsteknik (Skolverket, 2010). Det finns pedagogisk forskning kring digitala verktyg där utbudet riktar sig främst mot datorn, men forskning kring senare digitala verktyg är begränsad. Därför har vi inspirerats att söka mer fakta och ta reda på hur det ser ut på några svenska förskolor.   För att få svar på studiens forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget för resultatet vi presenterar bygger på intervjuer av sju pedagoger som arbetar på förskolor i södra Sverige. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har utgått från det fenomenografiska samt det sociokulturella perspektivet.   Resultatet visar att pedagoger förespråkar att använda surfplattan som digitalt verktyg i barngruppen, men vilka riktlinjer som gäller och hur de tolkar uppdraget i läroplanen varierar. Flertalet pedagoger resonerar kring att barn har större digital kompetens än pedagoger i förhållande till spelande på surfplattan, vilket de menar handlar om barns vana och mod att våga utforska verktygen. Samspelet mellan barn handlar om turtagning, kommunikation samt problemlösning och tillsammans med pedagoger fungerar det till största delen genom att pedagogerna är närvarande men inte nödvändigtvis deltagande.

I denna uppsats har vi gernom intervjuer med pedagoger och barn undersökt användandet av surfplattan i förskoleverksamheten samt om och hur pedagoger använder surfplattan som pedagogiskt verktyg på ett sådant sätt så att barnen lär sig något när de använder sig av den, själva eller tillsammans med andra. Vidare har vi genom observationer studerat barnens interaktion med surfplattan och vilken betydelse det h ar för barnens lärandeprocess. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär ett lärande i samspel med andra. Resultatet av vår undersökning visadse att pedagogerna till största del var positiva till att använda surfplattan i sin verksamhet. Några av pedagogerna upplevde dock att de hade en otillräcklig kunskap om hur de skulle använda verktyget på ett pedagogiskt sätt. Vad gäller barnen som deltog i vår undersökningen lärde de sig att öka samspelet med hjälp av surfplattan och visade en positiv inställning till att använda verktyget. Pedagogerna upplever att barnen lär i samsple med varandra, vilket också bekräftades i de observationer som genomfördes.

Bakgrund Studien tar upp hur digitala verktyg utvecklats sedan datorns införande i skolans värld på 1970-talet fram till dagens användning av surfplattan i förskolans verksamhet. Barns lärande med digitala verktyg belyses utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien tar även upp läroplanens mål utifrån ämnet och se på de för- och nackdelar som finns kring digitala verktyg i förskolan. I och med surfplattans implementering i förskolan, belyser studien även vikten av kompetensutveckling för pedagogerna. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogernas erfarenhet och inställning till användandet av surfplattor i förskolan. Metod Vi har genomfört en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som skickats till pedagoger i två olika kommuner. Resultat Efter avslutad undersökning fann vi att användandet av surfplattan av pedagogerna i förskolan står i relation till erfarenhet hos de verksamma pedagogerna, och den vanligaste orsaken till att surfplattan inte användes berodde på att pedagogerna visste för lite om hur den fungerar, att den var krånglig att använda, tog bort fokus från resten av den pedagogiska verksamheten samt att barnen blev för stillasittande. Samtidigt visade det sig även att majoriteten av de deltagande pedagogerna anser att surfplattan är ett bra redskap för barns lärande och utveckling och de flesta upplevde att surfplattan väckte barnens intresse. En tredje aspekt av vår undersökning var det stora behovet och den framstående önskan om kompetensutveckling för pedagogerna kring surfplattan och dess användningsområden.

Bakgrund Det görs en-till-en-satsningar på allt fler grundskolor i Sverige. Digitala verktyg, såsom surfplattor, kan stödja eleverna i deras kunskapsutvecklande och öka och effektivisera kommunikationen mellan lärare och elev samt lärare och vårdnadshavare. Surfplattor ökar även möjligheten till att eleverna utvecklar digital kompetens. Att ha digital kompetens innebär att man har kunskaper som behövs för att kunna leva och verka nu och i framtiden i samhället och arbetslivet. Syfte Syftet med denna studie var att ta reda på hur surfplattor används i undervisningen i grundskolans lägre årskurser och varför de används som de gör. Metod Genom observationer och kompletterande intervjuer gjordes en kvalitativ studie som syftade till att ta reda på lärarens och elevernas användning av surfplattor i undervisningen. Resultat Resultatet visar hur och varför surfplattorna kan användas i undervisningen samt lärarnas inställning till användandet. I resultatet framkommer att lärarna är positiva till användandet av surfplattor i undervisningen. Surfplattorna används som både generiska verktyg, det vill säga som ett digitalt hjälpmedel i alla ämnen och för specifika skolämnen, som till exempel vid färdighetsträning i matematik eller svenska. Digital kompetens hos lärare är en viktig del i att kunna undgå de svårigheter som finns med användandet av surfplattor i undervisningen. Ytterligare svårigheter med surfplattor i undervisningen är ekonomi och teknikproblem.

No description available.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur förskollärare ser på sitt pedagogiska arbete med den digitala pekplattan samt deras syn på barns inflytande över det arbetet i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi som grundas sig på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vårt resultat visar på att deltagarna anser att de behärskar eller har en ganska bra kompetens i sitt arbete med den digitala pekplattan. Resultatet illustrerar att det är vanligt att arbetet är kopplat till förskolans läroplans strävansmål (Skolverket, 2010) och att förskolorna använder sig av ”appar”. Samt att den digitala pekplattan även används som kamera, i dokumentation samt som informations- och faktasökare och att den bidrar till barns sampel och turtagning. En slutsats är att det finns både likheter och skillnader på hur förskollärarna arbetar med pekplattan och i deras syn på barns intressen och inflytande över det arbetet. Studiens resultat har gett oss kunskaper och erfarenheter som kommer att vara givande för oss i vårt framtida yrke som förskollärare.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur förskollärare ser på sitt pedagogiska arbete med den digitala pekplattan samt deras syn på barns inflytande över det arbetet i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi som grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vårt resultat visar på att deltagarna anser att de behärskar eller har en ganska bra kompetens i sitt arbete med den digitala pekplattan. Resultatet illustrerar att det är vanligt att arbetet är kopplat till förskolans läroplans strävansmål (Skolverket, 2010) och att förskolorna använder sig av "appar". Samt att den digitala pekplattan även används som kamera, i dokumentation samt som informations- och faktasökare och att den bidrar till barns samspel och turtagning. En slutsats är att det finns både likheter och skillnader på hur förskollärarna arbetar med pekplattan och i deras syn på barns intressen och inflytande över det arbetet. Studiens resultat har gett oss kunskaper och erfarenheter som kommer att vara för oss i vårt framtida yrke som förskollärare.