Syftet med studien är att öka kunskap om förskollärares arbete med surfplattan. Vidare ärsyftet att fördjupa förståelse för faktorer och konsekvenser som förskollärare upplever iarbete med surfplattan. Med frågeställningar i åtanke valde vi att göra en kvalitativanalysmetod i vilken sex förskollärare intervjuades.Studiens resultat visar på arbetet med surfplattan upplevs gynna bland annat barnssamspel. Ytterligare upplever förskollärare att med hjälp av surfplattans lättillgänglighetkan de vara mer närvarande i barngruppen. I resultatet framkommer även ett behov avutbildning för att kunna vidareutveckla i hur surfplattan ska användas. Slutsatsen är attanvändningen av surfplattan och satsningar i de olika kommunerna skiljer sig, men detvisar sig att förskollärarna har positiv inställning till surfplattan.

I studien undersöks förskollärares syfte med val av digitala resurser och deras attityder och åsikter om dessa i förskolans pedagogiska verksamhet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt inom det sociokulturella perspektivet. Studien är en kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare på sex förskolor i en mindre kommun i Sverige. Resultatet visar på skillnader mellan hur förskollärare väljer och använder digitala resurser. Det varierar också hur långt de olika förskolorna har kommit med att använda dem. Förskollärarna menar att läroplanen är styrande och att surfplattor och andra digitala hjälpmedel inte ska vara ett tidsfördriv för barnen utan ett pedagogiskt verktyg och ett hjälpmedel som stimulerar samspel och kommunikation mellan barnen.

Digitalisering är ett samhällsområde som växer och växer för varje dag och det läggs allt större vikt vid digital kompetens inom skolans verksamhet, vilket även benämns i läroplanen. Syftet med studien är att beskriva sex pedagogers uppfattningar om att anpassa sin undervisning efter digitala verktyg i sin verksamhet. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare om deras sätt att arbeta med digitala verktyg i skolan. Studien har genomförts med halvstrukturerade intervjuer med utbildade grundskolelärare som arbetar i skolan inom samma kommun med elever ifrån årskurs ett till årskurs fyra. Med utgångspunkt i studiens frågeställning formulerade jag olika kategorier för lärarnas intresse att anpassa de olika digitala verktygen. De olika kategorierna i bakgrunden som berörs inom området är: Digitala verktyg, inlärningsmöjligheter och Skolans ansvar för digitala verktyg i undervisningen. Kjällander (2011) lyfter lärplattan och andra surfplattor som användbara verktyg inom skolan ur ett lärandeperspektiv. Kjällander hänvisar till de positiva effekter som kan förekomma men nämner även vilka negativa effekter surfplattan kan ha. Resultatet i studien redogör för att samtliga respondenter uppskattar digitaliseringen av skolan och anser att digitala verktygen är ett hjälpmedel i skolan för elevernas inlärning. / <p>Godkännande datum: 2016-12-23</p>

Denna studie är en enkätstudie med syfte att undersöka hur personal i grundsärskolor med inriktning träningsskola runt om i landet använder surfplattan i verksamheten. Om surfplattan kan vara ett stöd för kommunikation och om detta kan leda till delaktighet. Vi utgår från följande frågeställningar.   -          Vilken erfarenhet har personal  av surfplattan som kommunikationsverktyg i grundsärskolans inriktning träningsskola? -          Hur används surfplattan för att skapa delaktighet för eleverna i grundsärskolans inriktning träningsskola? Vid analysen har vi tittat på resultaten kring kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv samt utifrån Claude Shannon och Warren Weavers teori inom kommunikation. Vi har även analyserat utifrån Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Dunkers modell kring delaktighet.   Studien visar på att surfplattan anses som ett bra verktyg för kommunikation främst inom ämnesområdet kommunikation. Den används till stor del som stöd i undervisningen men även som ett dokumentationsverktyg som främjar kommunikationen mellan skolan och hemmet. Studien visar även på att det finns flera fördelar med att använda surfplattan för att skapa möjlighet till delaktighet hos eleven och då främst genom kommunikation.

Syftet med studien är att fånga förskollärares uppfattningar om lärplattan i förskolans verksamhet. Förskollärares inställning till lärplattan kan bidra till hur den används i arbetslaget och hur den erbjuds i barngruppen. Studien vill bidra till att skapa reflektioner om lärplattan i förskolans verksamhet. Det undersöktes hur förskollärare ser lärplattan som en del av det pedagogiska arbetet som bedrivs i verksamheten. För att kunna svara på syftet med studien formulerades tre forskningsfrågor. I studien används kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju och utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. Intervjuerna transkriberades och kategoriseras sedan för att få fram de mest framträdande svaren i intervjuerna. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna hade en positiv inställning till lärplattan i verksamheten, det framkom även att de ansåg att det går att vara en närvarande vuxen på olika sätt. Vidare visade det sig att lärplattan framförallt användes för att dokumentera verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar kring surfplattan som artefakt i förskolans verksamhet. Det här är en kvalitativ studie som gjordes tillsammans med fyra pedagoger som deltog vid semistrukturerade intervjuer. Vårt resultat visar en generell positiv uppfattning bland pedagogerna men de ser att det finns utvecklingsmöjligheter inom området. En slutsats vi har gjort är att pedagogers uppfattningar av surfplattan i förskolans verksamhet är beroende på deras erfarenhet och vilken relation de har till artefakten. Pedagogers uppfattningar påverkar även användandet av surfplattan i förskolans verksamhet. / The aim of this research is to study educators understanding of the tablet as an artefact in the preschool function. This is a qualitative study that was conducted with four educators who participated in semi structured interviews. Our results show a general positive perception among the educators but they see that there are development opportunities in the area. A conclusion that we made was that educators' perceptions of the tablet in preschool activities depend on their experience and the relationship they have with the artefact. Educator's perceptions also affect the use of the tablet in the preschool function

I dagens digitaliserade samhälle krävs det att pedagogerna besitter digital kompetens då förskolan ska lägga grunden för att barnen kan verka i det moderna samhället. Intresset för att undersöka surfplattans roll i verksamheterna uppkom när vi kom i kontakt med förskolor som inte använder surfplattan i verksamheten och som inte heller har kunskaperna som krävs för att göra det. Det är ett faktum att allt yngre barn använder sig av digitala lärresurser och det har visat sig att surfplattan har en förmåga att väcka barns intresse, skapa en nyfikenhet och hålla dem motiverade. Vi har i denna studie valt att undersöka pedagogernas utsagor kring vilken roll surfplattan har som undervisningsverktyg i barns lärande. För att undersöka syftet använde vi oss av två metoder, intervju och inventering. Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var för att vi ville undersöka pedagogernas uppfattning kring användandet av surfplattan. Inventeringar av surfplattor gjorde vi för att se hur innehållet såg ut och hur man kunde navigera sig. Vi kan konstatera att barnen får ett lustfyllt lärande genom att förskolorna använder surfplattan i verksamheten. Surfplattan ska däremot endast användas som ett komplement till annan pedagogisk undervisning. Det går att göra det mesta på en surfplatta däremot ska allt barnen gör kunna kopplas till förskolans läroplan. Innehållet i apparna på surfplattan har stor betydelse för barnets utveckling och lärande, innehållet bör därför vara noggrant granskat. Surfplattan bjuder in till att barnen samarbetar och utvecklar sin agens genom att bland annat fatta beslut och lösa problem. Även om barnen sitter själva vid surfplattan ska pedagogerna ge dem stöttning. Surfplattan används av både vuxna och barn i förskolan dock visar resultatet att pedagogernas okunskap och tidsbrist i verksamheten bidrar till att surfplattan inte används i en så stor utsträckning som pedagogerna önskar. Studien är baserad på didaktik och de didaktiska valen vad, hur och varför, dessa frågor genomsyrar hela arbetet.

Denna studie undersöker sex verksamma speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att använda pedagogiska Applikationer (Appar) på surfplattor i sin undervisning. Studien utgår från lärteorier och dess metodologiska ansats är kvalitativ där det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och sju teman framkom. Resultatet visar informanternas utsagor beskrivna i teman, vilka speglar olika lärande såsom lärande genom tillämpning, individanpassat lärande, självständigt lärande, gemensamt lärande, lärande av någon som kan mer, kreativt och varierat lärande samt teknologins utmaningar och resurser. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att faktorer som bland annat variation, visualisering och engagemang har stor positiv påverkan på lärande genom Apparna.

Bakgrund: Ett steg i effektiviseringen av sjukvården är att i större utsträckning använda digitala lösningar för dokumentation. En vision med digitaliseringen i den svenska sjukvården är att vara bäst i världen till år 2025. Införandet av surfplattor som arbetsverktyg inom slutenvården förväntas därför öka i framtiden. Parallellt med detta visar forskning att kvalitén på det mellanmänskliga mötet försämras när en mobil enhet, som till exempel en surfplatta, närvarar vilket kan vara problematiskt inom sjukvården där mötet mellan sjukvårdaren och patienten är centralt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens uppfattning av personalens användning av surfplattor i vårdarbetet. Hypotesprövningar utfördes utifrån åldersgrupper och kön. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes som omfattade 54 patienter där data insamlades genom enkäter. Deskriptiv statistik användes för analys och rapportering samt chi-två test. Resultat: 1) Patienterna anser inte att surfplattan utgör ett hinder i mötet med vårdpersonalen. 2) Information om surfplattan ges i högre utsträckning till manliga patienter. 3) Trots att den äldre patientgruppen i lägre utsträckning använder smartphone eller surfplatta tycker de att det är bra att sjukvården följer med i den digitala utvecklingen. Slutsats: Majoriteten av patienterna anser inte att surfplattan begränsar kommunikationen eller samspelet/interaktionen med personalen. Surfplattan kan därmed inte anses störa det vårdande mötet.

Syftet med denna studie var att vi ville undersöka verksamma förskollärares erfarenheter av arbetet med digitalisering och synliggöra vilken kompetens förskollärarna har haft, samt hur kompetensöverföringen gått till i verksamheten. För att vi skulle få en ökad förståelse så genomförde vi sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av förskollärare från olika förskolor, den intervjuguide (se bilaga 1) vi följde under intervjuerna hade vi formulerat utifrån vårt syftet. Efter intervjuerna var gjord så transkriberades svaren inför analys, vi analyserade den empiri vi samlat in med hjälp av tematisk analys. Det som blev synligt för oss var varför man arbetade med digitalisering, att surfplattan var det redskap som var vanligast förekommande när man arbetade med digitalisering. Förskollärarna vi intervjuade ansåg att alla arbetande förskollärare behöver samma digitala kompetens för att kunna lära ut till barnen i verksamheten, detta var dock någotsom var bristande i de flesta verksamheter av olika orsaker. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>