Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet. Mobilt lärande kan betecknas som det lärande som sker med hjälp av den mobila teknikens möjligheter kombinerat med mobilitet. Tidigare forskning menar att det pedagogiska förhållningssättet till IKT är av stor betydelse. Aktiviteterna i form av geocaching, mysterycaching, QR-koder och filmskapande visar att ett mobilt lärande erbjuder kunskapsmöjligheter såsom förmåga att orientera, problemlösning, matematiska begrepp, naturupplevelse och kreativt skapande. Ett mobilt lärande i fritidshemmet stimulerar rörelse, friluftsliv och skapande.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidslärares uppfattningar om surfplattor i den pedagogiska verksamheten i fritidshem. <ul type="disc">Hur beskriver fritidslärarna och eleverna användandet av surfplattan i fritidshemmet? Hur uppfattar och värderar fritidslärare och elever användningen av surfplattor i fritidshemmets pedagogiska verksamhet? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra elever och sex fritidslärare. Resultatet visar att eleverna och fritidslärarna uppskattar surfplattan i verksamheten. Detta framkommer i resultatet där det beskrivs att surfplattan kan användas både i ett socialt samt lärande syfte genom att eleverna kan använda den tillsammans och därmed utveckla kompisrelationer. Genom att eleverna får använda pedagogiska läroappar och spel på surfplattan så bidrar detta även till en personlig kunskapsutveckling.

Syftet med studien var att undersöka och synliggöra vad som sker när barn och pedagoger samlas omkring förskolans surfplatta och dess applikationer. För att svara på studiens syfte formulerades två forskningsfrågor: Hur samspelar barnen vid användningen av surfplattans applikationer? Vilka roller intar pedagogerna vid användningen av surfplattans applikationer tillsammans med barnen? Vid insamlingen av empiri användes videoobservationer och fältanteckningar som metod. Den insamlade empirin analyserades därefter ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Resultatet visade att barnen ingick i ett flertal olika samspelsformer som alla hade olika syften, beroende på barnets intresse för stunden samt hur detta togs emot av mottagaren. Det medförde att barnen både hjälpte varandra, samtalade om applikationens innehåll och delade sin glädje med varandra, men att de även kunde ingå i konflikter med varandra. Resultatet visade även att ett samspel mellan barnen nödvändigtvis inte behövde uppstå och att barnen tenderade att ignorera varandra om applikationen var av ett större intresse än kamratens kommunikation. Vidare synliggjorde resultatet att pedagogerna fanns närvarande för att hjälpa barnen med applikationerna och stödja dem i deras lärande, men att de ibland frångick aktiviteten vid surfplattan om något som ansågs vara av större vikt uppstod runt omkring.

I Läroplanen är inte angiven vilka digitala verktyg ska användas under matematikundervisningen och läraren får välja vilka digitala verktyg används. Detta arbete syftade till att se vilka digitala verktyg finns i Sveriges förskoleklasser i matematikundervisning. Vidare studien syftade också till att belysa hur lärarens digitala kompetens påverkar digitala verktygets användning i förskoleklass. Studiens syfte har besvarats genom enkät där 104 förskoleklasslärare deltog. Studiens teoretiska utgångspunkt var TPACK. Resultatet visar att surfplattan är det mest förekommande digitala verktyg i Sveriges förskoleklasser. Vidare resultatet visar att ju bättre digital kompetens läraren har, ju större chans är att läraren använder surfplattan på ett varierat sätt. / The Curriculum does not specify which digital tools are to be used during the mathematics teaching and the teacher may choose which digital tools are used. This work aimed to see which digital tools are available in Sweden's preschool classes in mathematics teaching. Furthermore, the study also aimed to shed light on how the teacher's digital competence affects the use of the digital tool in preschool class. The purpose of the study has been answered through a survey in which 104 preschool class teachers participated. The theoretical starting point of the study was TPACK. The results show that the tablet is the most common digital tool in Sweden's preschool classes. Furthermore, the results show that the better digital competence the teacher has, the greater the chance that the teacher uses the tablet in a varied way.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera på vilket sätt pedagoger upplever att surfplattan används i förskolans verksamhet samt om deras kunskap och kompetens påverkar användandet. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet analyseras mot de forskningsfrågor som ställts där en tabell över en samspelsmodell formats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att synliggöra pedagogers och surfplattans olika roller vid användandet av surfplattan i förskolan. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan saknar fortbildning inom verktyget vilket resulterar i en variation av hur surfplattan används. Sammanfattningsvis kan det tolkas som att pedagoger har en ambition att låta barn i förskolan möta surfplattan på ett medvetet sätt där pedagoger tar olika aspekter i beaktning utifrån barnens behov av utveckling och lärande. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna på en förskola använder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. Våra förhoppningar är att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pågår inom läraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som något skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stärker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hänvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjälp av surfplattan kan lärandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vår studie på en förskola, där vi använt oss av intervju som metod. Intervjupersonerna kommer från olika avdelningar, vi intervjuade tre förskollärare och en förskolechef som har arbetat med surfplattor under ett års tid.Resultatet visar på att pedagogerna har använt surfplattan mest till att dokumentera barnen samt att de använder olika pedagogiska appar. De beskriver surfplattan som ett kompletterande verktyg och menar att det inte ska ersätta det material som redan finns på förskolan. Pedagogerna beskriver också att surfplattan inte blir ett didaktiskt verktyg om inte pedagogen sitter med barnet, att det är kommunikationen och reflektionen mellan förskolläraren och barnet som skapar lärande.Vi diskuterar hur viktigt det är att pedagoger följer med i den digitala utvecklingen. Vi tar även upp problematiken med att pedagogen tappar fokus på barnet när de dokumenterar och skriver under en aktivitet. Att vara kritisk till sitt sätt att dokumentera är också något vi skriver om. Vår slutsats är att pedagogerna har en positiv inställning till surfplattan som didaktiskt verktyg och vi hade gärna velat observera pedagogerna och barnen med surfplattan. Det skulle även varit intressant att göra samma studie på andra förskolor för att få ett annat perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att belysa vad det finns för diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan inom förskollärarprofessionen utifrån vad som skrivs i tidskrifter där förskollärare ingår i den primära målgruppen. Vår datainsamlingsmetod har därför varit att samla sex olika tidningsartiklar i tidskrifter som riktar sig till förskollärare. Genom att göra en diskursanalys har vi försökt urskilja olika diskurser i förhållande till deras syn på surfplattan. Vårt resultat visade på att det gick att uppfatta tre olika diskurser som överensstämde med vilken relation de tycktes ha till surfplattan: diskurs 1 ”Surfplattor bör användas med försiktighet”, diskurs 2 “Surfplattor är ett bra komplement men får inte ersätta den naturliga leken” och diskurs 3 “Surfplattor är en bra resurs som bidrar till lärande och låter barnen utvecklas även utan vuxnas medverkan”. Slutsatsen är därmed att det går att urskilja olika diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan.

The purpose of this study is to investigate six teachers' experience in the use of tablets in teaching for students with severe intellectual disability. With this purpose the following questions were asked; in which teaching situations do teachers for students with severe intellectual disability use tablets, for what purposes do teachers state that the tablet is used in teaching students with severe intellectual disability and what are the advantages and disadvantages for students with severe intellectual disability with using the tablet in education? To find this out the method of qualitative interviews was applied. The thesis is based on the research area "curriculum theory", here translated "theory of teaching". The study is based on Dillons model of what constructs a curriculum/teaching situations. Six teachers working with students with severe intellectual disability were interviewed. All the teachers had the experience of using the tablet in education. All the teachers felt that the tablet was a very motivating and multifunctional tool for teaching. It concluded that the tablet was used both as a tool for communication and an alternative/complement to the more traditional teaching materials that already exist within the foundation for students with severe intellectual disability.

Syftet med studien är att undersöka lärarens erfarenheter kring användningen av surfplatta som verktyg för arbete med elevers språkutveckling inom ramen för skolans tidiga årskurser. Utifrån syftet formulerades frågeställningar som berör vad surfplattan används till, hur den används och vilka för-och nackdelar den har framför andra pedagogiska verktyg. Kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamma lärare som har erfarenhet av undervisning med surfplatta. Surfplattan används som ett verktyg vid läsning, skrivning, redovisning, färdighetsträning, till samarbete, kommunikation, dokumentation och informationssökning. Apparna Pages, Book Creator, Keynote, PicCollage och Bee-bot används. Hemsidor som används är Code Studio, Elevspel, TodaysMeet och Tango. Genom surfplattan får eleverna träna på många delar utan att de är medvetna om det. Användandet av surfplatta upplevs lustfyllt och resulterar i snabb återkoppling. Det är lättare att individanpassa och få till ett samspel med surfplatta. Surfplatta är ett underlättande verktyg som ger eleverna möjlighet att visa vad de kan på flera sätt. Textskrivande på surfplatta har resulterat i att eleverna utvecklar sina texter mer jämfört om de skrivit för hand.