I en organisation påverkas alla av hur kommunikationen fungerar, så det är av stor vikt att språkliga och kommunikativa problem kan hanteras. Oftast finns en rad styrdokument för att hantera just språkliga och kommunikativa problem, men också för att synliggöra organisation­ens mål och visioner och för att planera förändringar. Syftet med den här studien är att genom en kommunikationsanalys beskriva hur en individs kommunikativa kompetens värderas i en organisation. Dessutom undersöks hur risker och möjligheter är relaterade till individens kom­mu­nikativa kompetens och vilka styrdokument som kan vara relevanta för att ta till vara på just den kompetensen. Medierad diskursanalys (MDA) används som grundteori och som analysme­tod. Metoden för in­samling­en av material har främst haft en etnografisk ansats och materialet består av intervjuer med en utvald person och olika typer av textdokument. Intervjupersonen är samordnare vid ett forskningsinstitut i Mälardalen. Utifrån analysbegreppen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser analyseras intervjupersonens bakgrund, relationen till de övriga deltagarna, skickad e-post och ett par styrdokument. Det visar sig att kommunikativ kompetens kan vara svårt att ta till vara om det inte finns styr­dokument med tydlig ansvarsfördelning och tydliga riktlinjer. Sådana styrdokument behöver följas, vilket visar sig kan vara problematiskt beroende på hur organisationen väljer att arbeta med dokumenten. Både Heide m.fl. (2012) och Erikson (2011) poängterar värdet av gemen­samma mål i organisat­ionen och att en strategi bör finnas i syfte att beskriva hur dessa mål ska uppnås. Organisationen behöver veta hur de ska ta tillvara på kommunikativ kompetens och hur sådan kompetens ska värderas. Annars kan de gå miste om värdefull kunskap som inte går att läsa sig till.

I förevarande studie analyseras ett ordinlärningsexperiment i årskurs 7 med syftet att undersöka det digitala verktyget Quizlets potential för elever att lära sig spanska ord. Två likartade klasser fick använda sig av två olika ordinlärningsmetoder, digitalt via Quizlet respektive analogt med penna och papper. Därefter genomfördes ett glostest med 30 stycken spanska ord och ett par veckor senare ett identiskt minnestest. Utifrån observationer under lektionstillfällena samt elevernas svar i en avslutande enkätundersökning har sedermera allt empiriskt material analyserats med hjälp av metoder utifrån teorin medierad diskursanalys, MDA. Studiens resultat visar att eleverna som tillämpade en analog metod med penna och papper hade ett högre medelvärde vad det gäller antalet rätt ord i både glostestet och minnestestet. Observationerna och enkätsvaren visar att de tre elementen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser alla går att spåra i den aktuella handlingssituationen och kan ses ha betydelse för utfallet i ordtesternas resultat. Utifrån elevernas historiska kropp framkommer det att elevernas stora vana att använda det digitala verktyget präglar deras syn på verktygets relevans för inlärande. Dessa erfarenheter lyser även igenom i elevernas deltagande i interaktionsordningen. Eleverna som tillämpade den digitala ordinlärningsmetoden via Quizlet uppvisade ett större självförtroende och samtidigt en mer passiv roll gentemot verktyget medan eleverna som tillämpade den analoga metoden agerade med mer ovana, men uppvisade samtidigt en mer aktiv roll gentemot verktyget. Utifrån situationens diskurser medvetandegörs i handlingssituationen framförallt två stora huvuddiskurser, skoldiskursen och verktygets diskurs. Med hjälp av MDA kan vi se hur båda dessa diskurser synliggörs och underbygger elevernas handlande i relation till verktyget. Analysen visar att det digitala verktygets potential grundar sig mycket i elevernas vana att använda det och att det därigenom skapas en slags tilltro till att verktyget ger upphov till ett automatiskt lärande. Även om verktygets utformning betraktas uppvisa potential för lärande, visar förevarande analys via MDA att elevernas handlande och förståelse av verktyget måste belysas i relation till verktygets potential. I kontexten uppvisar inte minst ordtesternas resultat att det råder viss diskrepans mellan det digitala verktyget och elevernas lärande.

I denna uppsats analyseras två föreläsningar genomförda av Studie- och språkverkstaden på Stockholms universitet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning föreläsningarna kan bidra till studenters akademiska skriftspråkliga progression. Materialet, som består av observationer, enkätsvar, intervjuer och mejl, har analyserats med metoder från medierad diskursanalys (MDA, Scollon & Scollon 2004). I undersökningen deltar 30 studenter, den språkinstitution som studenterna är inskrivna på samt Studie- och språkverkstaden. Resultaten visar att faktorer som interaktionsordning, historisk kropp och diskurser har stor betydelse för hur föreläsningarna uppfattas och används av studenterna. Hur studenterna motiverar sitt handlande beror på vem som uppfattas som social aktör både före, under och efter föreläsningarna; hur interaktionsordningen ser ut har betydelse för utfallet av antal studenter som deltar på föreläsningarna; hur en diskurs presenteras har betydelse för hur studenterna motiverar sitt handlande under föreläsningen; förväntningar på förutsättningar och förkunskaper ser olika ut hos språkinstitutionen och studenterna: de yngre studenterna relaterar positivt sina akademiska erfarenheter till läroplanen Gy 2011, språkinstitutionen signalerar brist i förutsättningar och förkunskaper relaterade till Gy 2011; föreläsningarna har höjt eller aktualiserat studenternas medvetande om den akademiska diskursen, och slutligen konstateras att studenternas tidigare akademiska erfarenhet inte har någon större inverkan på utfallet av föreläsningarna.

This thesis explores the communication of health knowledge among new parents in Sweden. Based on three separate studies, the thesis employs a selection of theoretical concepts and methodological approaches, mainly originating from mediated discourse analysis and linguistic anthropology. Study 1 takes a broad view on the object and asks how knowledge circulates and emerges in a particular arena for parental knowledge. Drawing on nine months of online fieldwork on a discussion forum thread for expectant parents, the study shows that communication of knowledge is engendered by entextualizations and recenterings of previous experiences, including encounters with discourse. This fact challenges categorical conceptions that construct some sources of health knowledge as trustworthy and others as unreliable, and thus, potentially harmful. Study 2 narrows the focus to professionals typically perceived as producers of parental health knowledge, namely, midwives who give prenatal education classes. Drawing on a dataset comprising observations of classes as well as interviews with midwives, the study throws analytical light on anticipatory discourse, that is, discourse designed to dictate and influence the future, and elucidates some of the ways in which midwives prepare the participants for their upcoming delivery by discursively constructing links to these future events. Study 3, finally, takes the perspective of a single individual in whose life several forms of communicated parental knowledge converge as she becomes a mother. The study focuses on a period during which this individual struggles with breastfeeding problems. A combination of the notions of interdiscursivity and the historical body is here employed to grasp this experience as shaped in relation to discourse regarding child care and health. Looking at narrative data through this lens, the study shows how this individual connects failure to follow official breastfeeding recommendations to failure to perform child care in an appropriate way. At heart, the study makes a case for the moral loading of health knowledge and cautions against the assumption that authoritative medical knowledge is the only means for taking action that a new mother might need. In conclusion, the present thesis utilizes a combination of theoretical and methodological tools from MDA and linguistic anthropology to enable a discourse analysis of health communication that privileges a view of language in use as accumulating vis-à-vis engendering meaning over time and in relation to social action. Invoking the notion of ideologies of communication, it demonstrates that parents’ knowledge about their children’s health is a non-neutral issue, and that instrumental aspects of parental health knowledge can never be isolated from moral ideas regarding how particular parenting practices are to be carried out. At the same time, the thesis points out that while representatives of institutions of the welfare state may produce messages to communicate health knowledge, the knowledge obtained by individuals is the product of myriad discursive encounters and other experiences, of which the discourse produced by representatives of state institutions constitutes only one share. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Accepted.</p>

“The point is that you should be able to know your speech”. A study of the teaching practice of prepared speech, in upper-secondary school Swedish. Cristina Jarl This licentiate study explores the discursive construction of the classroom practice of teachers and students preparing a formal speech, within the Swedish language teaching. The explicit focus is on the teaching situation prior to the students’ prepared speech, and the actions per-formed by the actors within the language teaching context. The overall aim of the thesis is to increase the knowledge of teaching prepared speech as a social practice, by specifically describ-ing, analyzing, and problematizing the students’ opportunities to develop knowledge, connected to prepared speech in the language teaching classroom. By focusing on the instructional pro-cesses that lead to the delivery of the prepared speech this thesis contributes to new insights about the desired knowledge in the students’ prepared speech in school. The research questions guiding the investigation deal with aspects such as social actions, circulating discourses and the students’ subject positions as speakers in the teaching of prepared speech. A focused ethnography method was used, defined by short and intense periods of fieldwork engaging in a specific group activity in a social environment. The data production took place in two teaching groups, in two different upper secondary schools in Sweden. The empirical data consist of observations, sound and video recordings, field notes and texts produced by both teachers and students. During data production, the teaching alternated between on-site and online teaching due to the Corona pandemic. The classroom practice is explored as a social practice and as a discursive arena, where different perceptions exist. Social actors use discourse to mediate action, in which discourse impacts their ways of doing and being. By applying me-diated discourse analysis it is possible to study the complex relations between social action and discourse. The main findings suggest that teachers and students tend to focus more on the form and the production of the speech, and less on the specific subject content of the speech. The results display prominent and sometimes contradictory dichotomies in the teaching of speech: aspects of the prepared speech involve on one hand the practical, the spoken and the corporeal, and on the other hand the theoretical, the written and the visual. Additionally, the study illustrates the fixed and mobile dimensions of Swedish as a school subject. The importance of a speaker’s credibility shows a dynamic tension between students’ strategic, institutional and social posi-tions as a speaker. A concluding remark in the present study is that it seems important for the students to speak and having something to say, in a certain form and packaging, rather than what they have to say and why. Therefore the key instructional questions of what, why and who in terms of teaching prepared speech open up for further discussion.