In this research I present a conceptual analysis of conceptions of child and childhood. These conceptions largely point to a worldview that sees childhood as a universal construct, and I argue that the conceptualisation of childhood differs in cultural, historical, political, philosophical and developmental psychology domains. I argue that what is common to many of these discourses is that concepts and conceptions of child and childhood reveal differences in how one views the dichotomy between adult-child. I also go on to discuss the implications of these conceptions of child, childhood and child’s voice in a school context. The many discourses of childhood are underpinned by beliefs and assumptions about the experience and purpose of childhood, and therefore inform policies and shape educational practice. How a community or society conceptualises childhood is implied in the practices and policies of that community or society. While some researchers agree there is a need to reconceptualise childhood, consensus dissolves around the diverse definitions of child and childhood and how child’s voice should be included in educational contexts. I explore the positioning of child in historical and contemporary constructs and discuss emerging trends of how child and childhood is conceptualised. I examine arguments with regards to opening up debates that suggest that if child and childhood is reconceptualised there is potential to move beyond normative policies, practices and pedagogies that remain entrenched in our current educational contexts. Drawing on my own experiences in working with children I use these experiences to argue that there has been a shift in my own thinking about child and offer through the literature that many authors suggest alternative constructions of child as a being, with capabilities of giving voice. To consider what the concept voice means in terms of including child’s voice in educational contexts, links emerge with the discourse of children’s rights and the diverse and complex conceptualisations of child and childhood. Researchers, educators and policy-policy makers need to examine their meanings of child and childhood and critically engage with the assumptions thereof in order to reconceptualise hegemonic dominance of policies and practices based on one definition of child. Children’s rights have been part of a legal framework, while understanding of what it means to be child run deeper into theories of childhood underpinned by moral, socio- economic and political agendas that are part of child’s world. Advocates of the children’s rights discourse argue that a contemporary crisis in childhood has emerged, causing a power struggle between adult-child relationships, as child is acknowledged as a powerful individual whose experiences are to be taken seriously.

Syftet med min undersökning har varit att öka förståelsen och kunskapen kring barnrösten och dess begränsade röstomfång genom att kartlägga de läromedel, bestående av utgivna barnmusikmaterial, som används på ett urval förskolor. Utifrån barnröstens förutsättningar har jag både översiktligt och mer ingående studerat musikexempel från barnskivor och dess anpassning till barnens eget röstläge. Förskolor har via webbenkät medverkat och angivit de skivor som de själva använder sig av. Efter datainsamling och bearbetning har jag först gjort en översiktlig analys av 866 barnvisor och därefter har jag gjort en mer ingående granskning över ett urval, som visar på varierande aspekter, problematik och förutsättningar gentemot barnrösten. Detta illustreras av ett pianodiagram där jag visar sångernas omfång och röstläge. Min studie visar att färre än hälften av de tillfrågade förskolorna använder inspelade barnskivor under sångstunden. Den visar också att det finns många musikläromedel som inte är anpassade till barnrösten och att det är svårt att, utan träning eller speciell kunskap, själv avgöra om läromedlet är anpassat eller inte. Sånger med ett litet eller mellanstort omfång är att föredra eftersom det då är lättare att hitta ett gemensamt röstläge mellan barn och vuxen. / The purpose of my study was to increase knowledge and understanding about children’s voices and their limited vocal range by mapping the learning material, consisting of published children's music materials used in a variety of preschools. Based on the children's vocal potential, I have done both an overview and a detailed study of music examples from children's records and their adaptations to the children's own voices. Preschools have participated by entering the discs that they themselves use in a web form. After the data collection and processing, I have done a general analysis of 866 children's songs. After that I made a detailed review of samples, demonstrating various aspects, problems and opportunities in relation to the child’s voice. This is illustrated by a kind of piano chart where I show the melodic range of the songs. My study shows that fewer than half surveyed preschools are using recorded discs during music time. It also shows that there are many music teaching materials that are not adapted to children's voices and that it is difficult, without training or special knowledge, to know whether the teaching material is adapted or not. Songs with a small or medium size melodic range are the best alternatives, as it is easier to find a common key between the child and the adult.

The aim of the thesis is to describe methods which may be applied to develop a child's voice and its musicality within the first grade of a primary school. The thesis should be used as an inspirational teaching aid for teachers. The thesis is divided into two parts. The theoretical part is based on scholarly literature and deals with voice hygiene, proper technique of singing (breathing, posture, non-overstraining of voice). Peripherally it also mentions voice disorders and proper voice preparation for singing. I would like to transfer (apply) the knowledge gained in the theoretical part into an elaborately developed theme plan in the practical part. The conclusion of the theoretical part deals with the development of child's rhythmic creativity. The practical part includes a theme plan compiled for the peroid fo a school year. I tis arranged according to particular months and embraces the description of various activities, which are used to fill each music lesson whithin the period of a school year.

De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. Syftet med studien är att undersöka hur tingsrätter i sitt domslut kan beakta vad som är barnets bästa och i vilken utsträckning barnets egen röst kan framkomma. Studien använder sig av socialkonstruktivism som teoretiskt perspektiv, i kombination med för studien centrala begrepp.  Studien bygger på 41st tingsrättsdomar som genom tematisk analys identifierat två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat - barnets bästa enligt domstolen visade att domstolens bedömning av vad som är barnets bästa beaktas genom studiens tre underteman - hem, tid och återförening. Resultatet visade att dessa teman kan motiveras med begrepp som sällan ges någon tydlig innebörd eller betydelse. Det andra huvudtemat - barnets vilja (röst) enligt domstolen med två underteman - det diskvalificerade barnet och barnet som kompetent, visade att barnen sällan har något reellt inflytande på beslut som berör dem och sällan inkluderas i bedömningen av vad som är barnens bästa. Vuxna inom myndighet och domstol kan bestämma vad som är barnets bästa utifrån vad de bedömer är barnets behov och intressen. Vad barnen själva tycker får vi veta mycket lite om i de 41 domsluten. En slutsats i studien visade att i de 41 domsluten om vårdnadsöverflytt tas hänsyn (nästan) alltid till barnets bästa, men definitionen av barnets bästa är komplext och innefattar många olika begrepp. Domstolen använder många gånger begrepp utan att ge dessa någon tydlig innebörd eller förklaring.En annan slutsats som dras är hur barnets egen röst och vilja inte framkommer i någon särskilt stor utsträckning i de 41 domskälen, samt att det sällan motiveras varför barnens röst inte tas i beaktande om den uteslutits från den sammanvägda bedömningen.