Föreliggande kvalitativa studie visade professionellas beskrivning av hur barnets röst framförs vid nätverksmöten. Studien beskrev även vad som påverkar och vem som bedömer barnets deltagande på ett nätverksmöte. Tio terapeuter vid barn- och ungdomspsykiatrin i sydöstra Sverige intervjuades med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. En slutsats är att nätverksmöten så gott som alltid kan anpassas så att barnet kan närvara. Resultatet innehåller därmed inte bara beskrivningar av metoder och tekniker, som kan hjälpa barn att höras, utan också reflektioner kring mötets utformande, för att överhuvudtaget möjliggöra barnfokus. I undersökningen framkom det känslomässiga klimatets betydelse för att barnets röst ska framföras och bli hörd. En annan slutsats är att barnet inte bör närvara i alla möten. Det framkom viss osäkerhet om vem som har det yttersta ansvaret i bedömningen av barnets delaktighet. / The present qualitative study showed descriptions from professionals, how the voice of the child was carried forward during network meetings. The study also described what is influencing and who is judging the child’s participation in a network meeting. Ten therapists at the child- and youth psychiatry department in south-east Sweden were interviewed by means of a semi-structured question guide. One conclusion is that network meetings almost always may be adapted in a way that the child is able to attend. Hence, the result does not only include descriptions of methods and techniques which may assist in listening to the child, but also reflections around the structure of the meeting, in order to, on the whole enabling a child focus. In the investigation an emotional climate appeared to be important in order for the voice of the child to be carried forward and to be understood. Another conclusion was that the child should not attend in all meetings. There appeared some uncertainty about who has the ultimate responsibility in the judgement of the participation of the child.