Titel: Att växa upp med fostersyskon – en studie om upplevelsen av att växa upp med fostersyskon som biologiskt barn i ett familjehem. Författare: Bettina Eriksson och Johanna Bergh Syftet med den här studien var att undersöka de biologiska barnens upplevelser av att växt upp med fostersyskon, vilken inverkan det haft på deras liv och hur det har påverkat relationerna inom familjen. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med kvinnor som idag är vuxna. Vi har analyserat materialet genom systemteori och ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Vi kom fram till att de biologiska barnen hade en övervägande positiv syn på sin uppväxt. De upplevde att de har fått en ökad förståelse, en ökad empati och insikter de annars inte skulle tilldelats sig, vilket de upplevde som positivt. Det som påtalas och återkommer i flera av respondenternas berättelser var att de har fått mindre med tid med sina föräldrar efter dem blivit familjehem. Något som påtalas och eftersöks av respondenterna är att de ville vara mer delaktiga och sedda av socialtjänsten. Kontakten med socialtjänsten har varit mycket bristfällig. En slutsats som vi gör i studien är att de biologiska barnen inte alls uppmärksammats av socialtjänsten. Nyckelord: familjehem, biologiska barn, familjehemsplacerat barn, fostersyskon / Title: Growing up with foster sibling – a study about the experience of growing up with foster sibling as a biological child in a family home Authors: Bettina Eriksson och Johanna Bergh The purpose of this study was to investigate the biological children experiences of growing up with foster sibling, what impact it had on their lives and how it has affected the relationships within the family. We have conducted five interviews with women who today are adults. We have analyzed the material through system theory and the symbolic interactionist perspective. We concluded that the children had a predominantly positive view of his upbringing. They felt that they have gained a greater understanding, greater empathy and insight they would not otherwise assign to, which they perceived as positive. What was reported and repeated in several of the respondent’s stories is that they have had less time whit their parents after becoming family home. What was objected and sought by the respondent was that they want to be more involved and seen by social service. The contact with the social service has been very inadequate. The conclusion that we do in this study is that the biological children did not get attention of social service Keywords: Family home, biological child, family home placement child, foster sibling

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka vuxna biologiska barns erfarenheter av att vara familjehem och hur familjehemsplaceringarna har påverkat de biologiska barnen. Studien undersöker om den psykosociala utvecklingen har påverkat de biologiska barnen, hur erfarenheterna av att växa upp som biologiskt barn i familjehem har påverkat de vuxna individernas nuvarande livssituation och hur de biologiska barnen upplevde sin delaktighet i beslut gällande familjehemsplaceringar. Studien genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer där sju intervjupersoner mellan 19–44 år som hade vuxit upp som biologiskt barn i familjehem fick besvara frågor om deras upplevelser av olika områden av deras uppväxt i familjehem. Tematisk analys användes som analysmetod i studien.Resultatet av intervjuerna visar på att biologiska barn som växer upp i familjehem påverkas i olika grad av de barn som blir familjehemsplacerade hos dem. En del av intervjupersonerna nämner känslor av att hamna i skymundan, då de placerade barnen prioriterades när det gäller uppmärksamheten av vårdnadshavarna. Även skolgången påverkades negativt för en del av intervjupersonerna där dålig sömn var en avgörande faktor för de biologiska barnen, då sömnen gjorde att de presterade sämre i skolan. Även bortprioritering av egna skoluppgifter på grund av de placerade barnens behov att få hjälp i skolan påverkade de biologiska barnens skolgång åt det sämre då de inte fick tillräckligt med tid åt egna uppgifter. Intervjupersonerna nämner däremot hur de blivit mer förstående för när individer har det jobbigt och har enklare att finnas där för andra, detta på grund av uppväxten i familjehem. Majoriteten av intervjupersonerna uppger att de är positivt inställda till familjehem, men är däremot inte villiga att själva bli det som vuxna. / This qualitative interview study aims to investigate adults' biological children's experiences of being in a family home and how the family home placements have affected the biological children. The study examines whether the psychosocial development has affected the biological children, how the experiences of growing up as biological children in family homes have affected the adult’s current life situation and how the biological children experienced their participation in decisions regarding family home placements. The study was conducted through semi-structured interviews where seven interviewees between the ages of 19–44 who had grown up as biological children in family homes answered questions about their experiences of various areas of their upbringing in family homes. Thematic analysis was the chosen analysis method in the study. The results of the interviews show that biological children who grow up in family homes are affected to varying degrees by the children who are placed in family homes with them. Some of the participants mention experiences of being overlooked, when the children placed in family homes was prioritized the guardian’s attention. The education was also negatively affected for some of the interviewees, where poor sleep was a decisive factor for the biological children, as sleep made them perform worse at school. De-prioritization of own school tasks due to the placed children's need for help at school also affected the biological children's education for the worse as they did not get enough time for their own tasks. The participants, on the other hand, mention how they have become more aware when individuals are having a hard time and find it easier to be there for others, this due to growing up in a family home. Most of the interviewee’s state that they have a positive attitude to family homes, but are, on the other hand, not willing to become one themselves as adults.

När ett barn inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar måste samhället ingripa för att trygga barnet, ansvaret vilar då på socialtjänsten. En vanlig åtgärd är att barnet blir placerat i ett familjehem, dock är det fortsatt socialtjänsten som ansvarar för att barnets behov blir tillgodosedda under placeringen. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av socialtjänstens stöd och kontakt i relation till barnets bästa. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod och materialet har transkribets, kodats, samt tematiserats i enlighet med Interpretativ fenomenologisk analys. Studien utgår ifrån utvecklingsekologin och anknytningsteorin vid tolkningen av materialet. Resultatet visar att familjehemmen upplever att socialtjänstens stöd brister när det gäller kontakten och kontinuiteten i stödet. Det framgår även att organisatoriska svårigheter som exempelvis handläggarbyten är en bidragande faktor till att stödet upplevs som bristande. Det resultat som var mest framträdande är att familjehemmen önskar ett större fokus på matchning och kemi från socialtjänstens håll för att de ska få de bästa förutsättningarna för en lyckad placering. Information och möjligheten att träffa barnet innan placeringen är två faktorer som identifieras som essentiella för att kunna förbereda sig inför en placering. Därför betonas vikten av en välgrundad placering för att minska risken att barnet behöver omplaceras på grund av att familjehemmet inte har kapaciteten att ta hand om barnet efter barnets behov. Att de biologiska föräldrarnas rätt ofta går före barnets rätt är även ett genomgripande problem inom arbetet med familjehemsplaceringar placerade barn, enligt deltagarna. Familjehemsföräldrarna upplever därför att det behöver ske ett förbättringsarbete inom socialtjänsten för att alltid tillgodose familjehemmen med stöd i from av kontinuerlig kontakt och information om barnets behov samt tillgodose barnets bästa genom att lyssna på barnet vid beslut och se till barnets bästa i främsta rum.