Spelling suggestions: "subject:"postseparation violence"" "subject:"biosseparation violence""
1 |
När tar det slut? : En systematisk litteraturöversikt om eftervåldet / When does it end? : A systematic literature review on post-separation violenceDinh, Sandy, Mortensen, Emilia January 2022 (has links)
Att lämna ett våldsamt förhållande innebär inte alltid att kvinnan frigörs. Kvinnor som väljer att separera möter ofta allvarliga konsekvenser i form av hot och kränkningar. Det våld som sker efter separation definieras som eftervåld. Syftet med studien är att undersöka fenomenet eftervåld med hjälp av befintlig forskning. Den frågeställning som kommer att besvaras under studiens gång är: genom vilka former tar sig eftervåldet uttryck i kvinnornas liv? Studien baseras på en litteraturöversikt med 20 artiklar. Undersökningen av artiklarna genomfördes utifrån en tematisk analys som gav sju teman. Föreliggande studies resultat visar att eftervåldet tar sig uttryck genom ekonomi, barn, sabotage, manipulation, kontroll, hot och stalking. Resultatet tyder på att kvinnan utsätts för olika våldshandlingar efter separation. Ett återkommande fynd som litteraturstudien uppmärksammade var hur makt och kontroll återspeglats i samtliga teman som presenterats. Sammanfattningsvis konstateras den ojämlikhet mellan könen som Bourdieu (1999) redogör utifrån könsuppdelning, mannens dominans och det symboliska våldet. / To leave a violent relationship does not always result in the woman being liberated. Women who choose to leave the relationship often receive serious consequences (e.g., threats and violations). The violence that occurs after separation is defined as post-separation violence. The purpose of the study is to examine the phenomenon post-separation violence by using existing research. The research question that the study will be addressing is: in what forms does the post-separation violence manifest itself in the women’s lives? The present study is based on a literature review containing 20 articles. The examination of the articles was done by using a thematic analysis which resulted in seven themes. The results of the present study show that the post-separation violence manifests itself through economy, children, sabotage, manipulation, control, threat and stalking. The results indicate that the woman is exposed to various acts of violence after separation. A recurring finding that the literature study draws attention to was how power and control were the underlying factor to the post-separation violence. In summary, the inequality between the sexes that Bourdieu (1999) reports based on gender division, male dominance and symbolic violence is noted.
|
2 |
Diskurser om våld efter separation : En analys av svenska socialtjänstens policydokument för hantering av och kunskap om våld i nära relationer / The discourses on post-separation violence : An analysis of Swedish social service policy documents on intimate partner violenceHansson, Anna, Eriksson, Ylva January 2023 (has links)
Since 2017, new significant political investments have been made within the Swedish government to eliminate intimate partner violence and violence against women, on a national level. Despite these efforts, studies have shown that violence in some cases is being made invisible, and even administrated by the legal system and social services. This study aim is to analyze the discourse on post-separation violence within policy documents produced by the social services in Sweden, to clarify in what ways knowledge and understanding of postseparation violence is being portrayed. The result presents two distinct and conflicting discourses. One portrays separation as the risk for an increase in, severe or lethal violence. The other tends to transform violence into partner conflict. This results in a grey area, in which other forms of violence are being overlooked, and where there is a silence regarding the role of the social services in noticing and handling violence. / Sedan 2017 finns i Sverige nya politiska satsningar och bestämmelser som syftar till att, på nationell nivå, mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Trots satsningarna visar studier på situationer då våld inte bara osynliggörs, utan till och med administreras av maktapparaten, framför allt i juridiska vårdnadstvister och frågor om vårdnad, boende och umgänge hos socialtjänsten. I denna studie analyseras rådande diskurser om våld efter separation i aktuella styrdokument riktade mot socialtjänsten, för att klarlägga på vilket sätt kunskap om och förståelse för våld som sker efter en separation kommer till uttryck och styr det sociala arbetet. Resultatet visar på en diskursiv kamp mellan två tydliga diskurser. Den ena diskursen innehåller risken för ökat, allvarligare och dödligt våld. Den andra diskursen tenderar att omvandla våld till konflikt mellan partners. Detta skapar en diskursiv gråzon där andra typer av våld inte inryms, och där socialtjänstens roll i uppmärksammandet och hanteringen av våldet faller bort.
|
3 |
“OM JAG HADE VARIT NÅGOT MINDRE PRÄKTIG OCH REKO SOM PERSON, SÅ HADE JAG STANNAT KVAR MED ALLA PENGAR, HYRT EN YRKESMÖRDARE OCH BLIVIT AV MED PROBLEMET FOREVER” : En studie om utsatta kvinnors levda erfarenheter av eftervåld och upplevelser av samhällets stöd / “IF I HAD BEEN A LITTLE LESS UPRIGHT AND RECO AS A PERSON, I WOULD HAVE STAYED WITH ALL THE MONEY, HIRED A HITMAN AND GET RID OF THE PROBLEM FOREVER” : A STUDY ABOUT EXPOSED WOMEN’S LIVED EXPERIENCES OF POST SEPARATION VIOLENCE AND EXPERIENCES OF SOCIETY SUPPORTRosander, Sandra, Eriksson, Emma, Westanau, Cornelia January 2024 (has links)
Studiens syfte är att beskriva och förstå fem vuxna kvinnors levda erfarenheter av eftervåld och deras upplevelser av samhällets stöd. Utgångspunkten är kvinnornas berättelser, där deras erfarenheter och upplevelser, tankar och känslor står i centrum. Studiens vetenskapsteoretiska förankring är hermeneutisk och utgår från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Studiens empiriska material består av fem intervjuer som analyserats genom ett hermeneutiskt tolkningsförfarande. Bourdieus teori om den manliga dominansen och Ebaughs exitteori har använts som teoretiska utgångspunkter i tolkningen. Resultatet pekar på att eftervåldet kan utövas på olika sätt och innebära olika konsekvenser. Hot och trakasserier är en vanlig våldsform, liksom att gemensamma barn utnyttjas som maktmedel av våldsutövaren i syfte att fortsätta kontrollera den våldsutsatta kvinnan. Resultatet pekar vidare på att upplevelsen av samhällsstödet kan skilja sig åt samt att förståelse och kunskap om våld och eftervåld är en gemensam faktor för att samhället ska kunna stödja kvinnorna på ett adekvat sätt. Våra främsta forskningsfynd är att de våldsutsatta kvinnornas livskvalitet försämras av eftervåldet och dess konsekvenser, men även att motståndskraften hos dem hela tiden ökar trots barriärerna. / The aim of this study is to describe and understand five adult women’s lived experiences of post separation violence and their experiences of society support. The focus is the women’s own stories. The grounding is hermeneutic and emanates from a qualitative method with an abductive approach. The empirical materials consist of five interviews which has been analyzed by a hermeneutic interpretation procedure. Bourdieu’s theory masculine domination and Ebaugh’s theory the process of role exit has been used as theoretical starting points in the interpretation. The results shows that post separation violence can be exerted in different ways and implicate various consequences. Threats and harassment are a common type of violence, as well as using mutual children as a mean of power for the abuser to continue control the exposed woman. The results also shows that the experiences of society support differ and that understanding and knowledge of domestic violence and post separation violence is a common factor for society to be able to support the women in an adequate way. Our main findings are that the exposed women’s quality of life decreases because of the post separation violence and its consequences, but also that the resilience increases despite the barriers.
|
4 |
“Vi ska inte bli en arena för eftervåldet” : En kvalitativ intervjustudie om socialsekreterares arbete med eftervåldMolneryd, Ella, Engberg, Jeanette January 2024 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare inom relationsvåldsteamet och barnenheten i två kommuner definierar respektive upptäcker eftervåld, samt hur samverkan mellan enheterna påverkar stödet till våldsutsatta. Gruppintervjuer utfördes med sex socialsekreterare. Resultatet visade att eftervåld definieras som en subtil fortsättning av tidigare våld, ofta genom psykologisk kontroll och manipulering av gemensamma barn. Relationsvåldsteamet använder verktyg som FREDA för att identifiera våld, medan barnenheten sällan diskuterar våld i specifika termer, vilket kan leda till att efter våld misstas för relationskonflikter. Studien belyser också skillnader i samverkan mellan enheterna i två kommuner. I den mindre kommunen möjliggör fysisk närhet effektivare samverkan, medan en gemensam mottagningsenhet i den större kommunen har förbättrat samordningen. Utmaningar för samverkan inkluderar brist på insyn och samordning vid ärendeöverlämningar med konsekvensen av fragmenterade arbetsprocesser och svårigheter att erbjuda heltäckande stöd. Studien betonar behovet av regelbundna uppföljningsmöten och kompetensutveckling för att stärka samverkan och förbättra stödet till våldsutsatta. / The study investigated how social workers in domestic violence teams and child units define and detect post-separation violence, and how their collaboration affects support for victims. Group interviews with six social workers revealed that post-separation violence is seen as subtle continuation of previous abuse, often involving physiological control and manipulation of shared children. Domestic violence teams use tools like FREDA to identify violence, whereas child units rarely discuss it in specific terms, potentially mistaking it for spousal conflicts. The study highlights differences in collaboration between two municipalities: in the smaller municipality, physical proximity enhances collaboration, while a shared reception unit in the larger municipality has improved coordination. Challenges include a lack of transparency and coordination during case transfers, resulting in fragmented processes and difficulties in providing comprehensive support. The study emphasizes the importance of regular follow-up meetings and professional development to strengthen collaboration and improve support for domestic violence victims.
|
5 |
Kontroll, manipulering och lögner : Socialarbetares beskrivningar av postseparationsvåld mot kvinnor / Control, manipulation and lies : Socialworkers´ descriptions of post-separation violence towards womenEngberg, Linda, Österman, Anette January 2021 (has links)
Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka socialarbetares beskrivningar av deras erfarenheter kring postseparationsvåld mot kvinnor samt hinder och möjligheter i att motverka detta. Fem socialarbetare från olika organisationer deltog i intervjuerna. Studiens resultat visade att postseparationsvåld är vanligt förekommande men svårt att bevisa. Det framkom att de mest framträdande våldsformerna var det psykiska och ekonomiska våldet där kontroll är avgörande. Studien visade även att samhällets attityder och regelsystem kunde verka både främjande och hindrande i arbetet mot postseparationsvåld vilket vidare analyserades utifrån makt- och feministisk teori. Resultatet bekräftade den tidigare forskningen där utsatta kvinnor beskriver postseparationsvåld och hur myndigheters bedömningar och beslut kan användas som en del av mannens våld mot henne. / This qualitative study aimed to examine social workers' descriptions of their experiences concerning post-separation violence against women and the difficulties and possibilities in counteracting this. Five social workers from different organizations were interviewed. The results of the study showed that post-separation violence is common but difficult to prove. It appeared that the most prominent forms of violence were psychological and economic, where control is essential. The study also showed that attitudes and regulatory systems within society could have both a supportive and hindering effect on the work against post-separation violence. This was further analyzedusing power and feminism theories. The result confirmed previous research where women exposed to violence describe post-separation violence and how the assessments and decisions of authorities can be used as a part of the man's violence against her.
|
6 |
I knät på myndigheter och våldsutövare : Om reproducerad utsatthet för våldsutsatta föräldrar och barn vid vårdnadskonflikter / I knät på myndigheter och våldsutövare : Om reproducerad utsatthet för våldsutsatta föräldrar och barn vid vårdnadskonflikterJohansson, Julia, Lager, Camilla January 2023 (has links)
The purpose of this essay has been to understand the conditions for parents who are victims of domestic violence to deal with legal demands in custody disputes, and thereby understand how authorities risk reproducing vulnerability. Our qualitative research has been conducted by analyzing life stories through autobiographical literature and podcastinterviews. The results of the study show that the perpetrator, social networks and the authorities are important for understanding aggravating and enabling circumstances in custody disputes for victimized parents. Furthermore, the results show that parents who have experienced violence manage paradoxical demands from authorities in custody disputes through both adaptation and resistance. Yet, regardless of the strategy, they still need to adapt to the authorities. This leads to the lack of power for parents trying to protect their children from an abusive parent and authority decisions that put their lives, safety and health at risk. Consequently, authorities risk unintentionally reproducing the vulnerability for parents and children who are victims of domestic violence.
|
7 |
Barnrättsperspektiv i vårdnadsmål vid risk för separationsvåld eller så kallat ”eftervåld” : En studie om rättens avvägning mellan skydd för barn och barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna / The children rights perspective in custody cases in case of risk of separation violence or so-called ”post-separation violence” : A study of the court's balance between protection of children and children's right to close and good contact with both parentsChavez Lupe, Lynette, Falk, Stina January 2022 (has links)
It's a misconception that those who leave a violent relationship are safer than those who stay. For those who have children with their perpetrator there is an increased risk for post-separation violence (Fleury, Sullivan & Bybee, 2000). The aim of this study has been to examine the child rights perspective through how the court judges and resonates in custody disputes with information regarding violence and therefore a possible risk for post-separation violence. Data was retrieved in the form of 34 custody cases from the court of appeal. In order to fulfil the purpose of the study a multi-method investigation has been used, both a quantitative content analysis and a discourse analysis. The results showed that the parent who was mainly referred to as the perpetrator was assigned visitation rights in 64.4 % of the cases, joint custody in 46.6 % and housing in 20 %. The main result showed that the courts ruled the child’s right to close and good contact with both parents outweighs the risk of post-separation abuse, either towards the other parent or the child himself. Children should be allowed to grow up with both parents. However, one could question at what price.
|
Page generated in 0.1187 seconds