Mäns våld mot kvinnor efter separation är ett fenomen som sällan lyfts när det talas om våld i nära relation. I denna studie var syftet att öka förståelsen för vilka utmaningar kvinnor kan möta efter att ha lämnat en våldsam partner. Detta gjordes med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare. Resultatet i studien visade att kvinnor som lämnat en våldsam relation kan utsättas för flera former av eftervåld. Det mest förekommande sättet som män utövar våld mot en tidigare kvinnlig partner framgick vara genom användningen av ekonomiska medel och gemensamma barn. Andra sätt för män att utöva eftervåld kan vara genom trakasserier, hot, förföljelse, skrämsel, emotionell misshandel och/eller manipulation av samhällssystem. Vidare pekar resultatet på att kvinnor som utsätts för våld efter separation är i behov av samhälleligt stöd. Det stöd som hjälpsökande kvinnor värderade högst var att professionella hade ett empatiskt och lyhört bemötande. Socialarbetares stöd och bemötande visade sig vara avgörande för utsatta kvinnors möjligheter till ett liv fritt från våld. Det framgick även i studien att samhälleliga sturkturer och föreställningar om genus måste förändras för att mäns utrymme till att utöva våld mot kvinnor ska minimeras. För att analysera det eftervåld som män utövar, har studiens teoretiska förankring utgått från två perspektiv om makt och kontroll. Dessa teorier var maskulinitetsteorin och könsmaktsperspektivet.

Since 2017, new significant political investments have been made within the Swedish government to eliminate intimate partner violence and violence against women, on a national level. Despite these efforts, studies have shown that violence in some cases is being made invisible, and even administrated by the legal system and social services. This study aim is to analyze the discourse on post-separation violence within policy documents produced by the social services in Sweden, to clarify in what ways knowledge and understanding of postseparation violence is being portrayed. The result presents two distinct and conflicting discourses. One portrays separation as the risk for an increase in, severe or lethal violence. The other tends to transform violence into partner conflict. This results in a grey area, in which other forms of violence are being overlooked, and where there is a silence regarding the role of the social services in noticing and handling violence. / Sedan 2017 finns i Sverige nya politiska satsningar och bestämmelser som syftar till att, på nationell nivå, mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Trots satsningarna visar studier på situationer då våld inte bara osynliggörs, utan till och med administreras av maktapparaten, framför allt i juridiska vårdnadstvister och frågor om vårdnad, boende och umgänge hos socialtjänsten. I denna studie analyseras rådande diskurser om våld efter separation i aktuella styrdokument riktade mot socialtjänsten, för att klarlägga på vilket sätt kunskap om och förståelse för våld som sker efter en separation kommer till uttryck och styr det sociala arbetet. Resultatet visar på en diskursiv kamp mellan två tydliga diskurser. Den ena diskursen innehåller risken för ökat, allvarligare och dödligt våld. Den andra diskursen tenderar att omvandla våld till konflikt mellan partners. Detta skapar en diskursiv gråzon där andra typer av våld inte inryms, och där socialtjänstens roll i uppmärksammandet och hanteringen av våldet faller bort.