Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige. Teorin grundas i huvudsak från Arlie Russel Hochschild och Allan G Johnson. Analysen visade att samtliga deltagare varit utsatta för sexuella trakasserier och detta har medfört känslor av chock, irritation, rädsla och pinsamhet. Känslorna från dessa situationer har hanterats genom att personerna byggt upp mentala skyddsbarriärer genom att vara medvetet otrevliga mot personer som har en tendens att vara trakasserande,samt att känslomässigt avtrubba sig och distansera sig från sitt arbete. I denna studie kommer sexuella trakasserier likställas med begreppet ovälkomna närmanden av sexuell natur och i avsaknaden av ett användbart samlingsbegrepp för vårdbiträden och undersköterskor kommer dessa benämnas som skötare och sköterskor.

Pedagogens viktigaste uppdrag är att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga värdegrunden och motverka alla former av mobbning, kränkningar och trakasserier. Dock är uppdraget genom nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnått. Trots misslyckandet fastslår statliga utredningar och styrdokument att pedagogen är mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem är därav ” Varför kan just den enskilde pedagogen vidta aktiva effektiva åtgärder för att förebygga mobbning?”. För att utreda den motsägelsefulla problematiken åsyftar denna studie ”att sammanställa och redogöra för relevanta forskningsresultat kring det preventiva arbetet med att förebygga mobbning, i syfte att klargöra vilka effektfulla åtgärder som den enskilde pedagogen förmår att vidta genom sin position och situation i skolverksamheten”. För att uppfylla syftet och utreda problematiken formulerades två frågeställningar likt ” Vad har aktuell forskning sedan millennieskiftet, åren 2000-2013, resulterat i för implikationer kring effektiva preventiva åtgärder?” och ”Vilka verkningsfulla förebyggande åtgärder kan pedagogen egenhändigt agera utefter i den faktiska verksamheten?”. För att fullfölja syftet genomfördes en litteraturstudie som baseras på att eftersöka och granska vetenskapligt material.  Resultatet påvisar behovet av att utveckla elevernas sociala kompetens genom utbildning, att arbeta systematiskt och strategiskt mot mobbning och att utveckla pedagogens kompetens kontinuerligt. Slutligen kan det konstateras att pedagogen är en viktigt vuxen och förebild för eleverna i deras sociala utveckling, då pedagogens agerande och beteende kommer att reflekteras i elevernas uppförande.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 rapporter.

Bakgrund: Sveriges sjuksköterskor har i stor utsträckning blivit utsatta för sexuella trakasserier från patienter och kollegor. Sexuella trakasserier kan ta uttryck i både verbal och fysisk form. Problemformulering: Sexuella trakasserier från patienter och kollegor påverkar sjuksköterskornas upplevelser och välmående negativt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor upplever och reagerar vid sexuella trakasserier från patienter och kollegor. Metod: Litteraturstudien består av 10 artiklar med fokus på sjuksköterskans upplevelser och reaktioner av att bli sexuellt trakasserad av patienter och kollegor. Resultat: Resultat visade att  sexuella trakasserier skapade negativa känslor och reaktioner hos sjuksköterskor. Vanliga förekommande upplevelser var maktlöshet, rädsla och ångest. Reaktionerna kunde sedan leda till depression, att sjuksköterskor negligerade händelser och en önskan om att lämna yrket. Diskussion: Sjuksköterskors utsatthet för sexuella trakasserier i sitt arbete behöver tas upp i sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatser. För att kunna sätta in relevanta åtgärder som gynnar sjuksköterskans välmående. Förhoppningsvis ska sjuksköterskors välmående få en mer central roll i vårdvetenskapen, för att skapa en arbetsmiljö som gynnar både personal och patienter i framtiden.

Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier är ett aktuellt och växande problem i dagens skola, många barn och elever blir utsatta dagligen. Lagstiftningen föreskriver riktlinjer för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och skolans ansvar för det uppmärksammade, förbyggande och motverkande arbetet är stort. Syftet med denna studie är att granska och jämföra Västra Mälardalens grundskolors planer mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, utifrån frågeställningen Hur förhåller sig planerna till vad lagstiftningen föreskriver för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier? Detta för att upptäcka eventuella brister. En kvalitativ dokumentanalys har använts för denna studie, vilket innebär att all empiri är hämtad från dokument. Ett kategoriseringsverktyg, med utgångspunkt i lagstiftningens föreskrifter, har använts för att analyser och bedöma skolornas planer. I resultatet framkommer att ingen av skolorna uppnår lagstiftningens föreskrifter till fullo. Samtliga tretton skolor uppvisar brister, i förhållande till lagstiftningen, i sina planer, dock varierar bristerna beroende på skola. Utifrån resultatet går även att notera skillnader mellan skolornas planer. En brist som framkommer i flertalet skolor är att de inte skriver fram riktlinjer som är kopplade till de sju diskrimineringsgrunderna. En styrka är att övervägande del av de granskade skolorna har en tydlig definition av begreppen kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i verksamhetens planer, vilket ger en gemensam uppfattning om dessa för vidare arbete.

Through qualitative telephone interviews, individuals' experiences of workplace-related bullying in human-care professions have been investigated in this study. Theories of recognition and stigma have been used as interpretative tools in the analyzes. The experiences of bullying have been spread, but some experiences are shared by informants. Some of the informants stated that the bullying was hidden and the perpetrators wanted to make them look stupid by hiding information. Many of the informants stated that the boss was included in the bullying. The results of the study indicate that bullying has given the participants serious consequences. Mobbing could lead to mental and physical consequences such as anxiety, stomach pain, stress, numbness and sleep discomfort, in addition, the majority of informants were called in sick because of the bullying they were subjected to. The interviews ended in a positive spirit, as most stated that they are doing well today, although some of them are still affected by what has happened to them. The conclusions that can be drawn are that bullying occurred both subtle and direct. The bullying affected individuals physically and mentally. Seven of eight informants were called in sick as a consequence, however, the majority of informants now feel fine.

No description available.

Syftet med arbetet var att öka kunskapen kring kränkande behandling inom förskolan. Med enkätstudie som metod undersökte vi hur förskollärare uppfattar likabehandlingsarbetet kring barn som blir utsatta för kränkande behandling inom förskolan. Att utsättas för kränkande behandling skadar självkänslan och självbilden hos barnet. I förskolan kan kränkande behandling uppstå på grund av brister inom verksamheten. Det är vuxnas ansvar att kränkande behandling inte förekommer inom förskolans verksamhet. I enkäten har 104 förskollärare svarat på både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att förskollärare upplever att barn utsätts för både fysisk och psykisk kränkande behandling inom förskolan och att kränkande behandling utförs av både barn och vuxna. Vad förskollärarna i studien ansåg vara kränkande behandling mellan barn var när barn utesluts från gemenskap, när det sägs elaka saker och när barn knuffar, slår och spottar på varandra. Det förskollärarna ansåg vara kränkande behandling utförd av vuxna var när personal pratar över huvudet på barn, när vårdnadshavare kommenteras öppet, när vuxna skäller högljutt och håller fast barn. Anledningar till varför vuxna utför kränkande behandling mot barn kan bero på stress, hög arbetsbelastning och okunskap. Det kan även ske för att skydda barn, till exempel vid självskadebeteende eller vid utåtagerande beteende. Resultatet visar också att förskollärare upplever att det arbetas mer aktivt för att motverka kränkande behandlingar som utförs av barn än kränkande behandlingar som utförs av vuxna. Förskollärarna i studien visar på en medvetenhet och en vilja att granska sig själv, kollegor och sin verksamhet. Slutsatsen är att denna medvetenhet kan bidra till att minska kränkande behandlingar på förskolan och genom det öka barns välmående.

Title: Cases regarding sexual harassment within the Swedish working life.Aim: The aim was to determine and analyze the applicable law, and cases, within the Swedish labor law regarding sexual harassment as a form of discrimination. Method: The jurisprudence method was applied, which consists of the traditional legal dogmatic method. Analysis: The findings derived from this thesis included ambiguities on the regulations of sexual harassment, albeit a clear understanding of how the burden of proof is applied was not one of them. The legal structure of sexual harassment does not appear to be satisfying theoretically. Among other things, two of its four prerequisites contradict one another; unwanted respective insight. According to the sources of law, the victim is the one who decides whether or not a perpetrator’s behavior towards her or him is unwanted. This, however, seem to contradict the obligation to demonstrate a reason to presume that the perpetrator has an insight that her or his behavior is unwanted – otherwise, the perpetrator’s behavior is not to be perceived as a form of discrimination from a legal perspective. Furthermore, the findings also revealed that cases prior to and after it became customary to telework exclusively from home, due to the ongoing pandemic, might be to the point of non-existence despite the era of the #metoo movement.

In 2017 an American actress started a movement called Metoo. Almostinstantly the word spread over the world and women from all across theglobe came together to fight the occurring sexual harassments in workenvironments. The purpose of this essay is to investigate how the Swedishlegislation protects employees from sexual harassments and whatrequirements the law place on employers proactively and reactivelyregarding sexual harassment in the workplace. Furthermore, the essay studieshow the Metoo movement has impacted the Swedish legislation and how theregulations are applied in film-and screen business regarding sexualharassment.  By studying EU law, Swedish legislation, case law, literature and otherregulations this essay will answer the thesis questions. The work withpreventing sexual harassment will never be completed for the employerbecause of the design of the regulation. With help from the Metoo movementa new sexual assault law was constructed to make to easier to be convicted ofrape. The scene and screen operation is regulated mainly by collectiveagreements because of the special work conditions