Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige. Teorin grundas i huvudsak från Arlie Russel Hochschild och Allan G Johnson. Analysen visade att samtliga deltagare varit utsatta för sexuella trakasserier och detta har medfört känslor av chock, irritation, rädsla och pinsamhet. Känslorna från dessa situationer har hanterats genom att personerna byggt upp mentala skyddsbarriärer genom att vara medvetet otrevliga mot personer som har en tendens att vara trakasserande,samt att känslomässigt avtrubba sig och distansera sig från sitt arbete. I denna studie kommer sexuella trakasserier likställas med begreppet ovälkomna närmanden av sexuell natur och i avsaknaden av ett användbart samlingsbegrepp för vårdbiträden och undersköterskor kommer dessa benämnas som skötare och sköterskor.