Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige. Teorin grundas i huvudsak från Arlie Russel Hochschild och Allan G Johnson. Analysen visade att samtliga deltagare varit utsatta för sexuella trakasserier och detta har medfört känslor av chock, irritation, rädsla och pinsamhet. Känslorna från dessa situationer har hanterats genom att personerna byggt upp mentala skyddsbarriärer genom att vara medvetet otrevliga mot personer som har en tendens att vara trakasserande,samt att känslomässigt avtrubba sig och distansera sig från sitt arbete. I denna studie kommer sexuella trakasserier likställas med begreppet ovälkomna närmanden av sexuell natur och i avsaknaden av ett användbart samlingsbegrepp för vårdbiträden och undersköterskor kommer dessa benämnas som skötare och sköterskor.

The growth of service industry enhances the importance of emotion issues in organizations. In the light of increasing interest in organizational emotions, previous studies focused on how front line staffs work. However, employees who play mediating role perform more emotional labor. As Arvey, Renz and Watson (1998) suggested, it is valuable to investigate the possible moderating or mediating roles valuable. By interviewing fifteen advertising account people, this article discusses the emotional labor of advertising account people who mostly play mediating role at work. Analyzing transcriptions in a qualitative approach, this research explores the emotional rules of mediating role and how they are socialized.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kriminalvårdare vid häktet Kronoberg på avdelningen för polisarrest och säkerhet hanterar sina emotioner i det dagliga arbetet med personer som är gripna, anhållna, häktade samt personer som är omhändertagna enligt lagen om berusade personer. Studien behandlar även frågan huruvida det går att urskilja några känslomässiga konsekvenser av att arbeta på denna avdelning. För att genomföra studien intervjuades totalt fem stycken kriminalvårdare, tre män och två kvinnor. Respondenterna hade olika lång anställning och ålder. Studien utgår ifrån emotionssociologin och det dramaturgiska perspektivet.Sammantaget visar studien att kriminalvårdarnas egen inställning till hur en bra kriminalvårdare ska vara stämmer väl överens med hur kriminalvården själva definierar tjänsten som en professionell kriminalvårdare. Personalens försök att leva upp till detta stämmer överens med Hochschilds teorier om surface acting och deep acting, där de genom surface acting trycker undan sina egna känslor för att visa andra känslor och på det sättet kan de påverka hur en situation ska sluta. Den vanligaste förekommande känslan hos personalen i samband med de tillfällena kriminalvårdarna var tvungna att aktivt arbeta med sina känslor genom surface acting var ilska och aggression. En intressant iakttagelse från studien var att det fanns en gräns för personalen där de inte längre kunde, ville eller orkade tillämpa surface acting och handlandet rättfärdigades med att den intagne var så pass våldsam eller svårhanterlig att det inte längre gick att spela med längre. Var den gränsen gick var dock inte helt självklart och berodde på hur situationen såg ut och vilken kriminalvårdare som ställdes inför gränsprövningen.Miljön på häktet beskrivs som relativt hotfull och våldsam. Personalen bearbetar arbetet och miljön de befinner sig i nästan uteslutande genom att prata med sina kollegor och använda sig av en viss jargong eller som Crawley beskriver det som en ”svart humor”. Avslutningsvis visar studien att kriminalvårdarna påverkas negativt av arbetet på häktet genom att bli mer cyniska, fördomsfulla och få en ökad misstro mot människor.

Nowadays the service industry is heavily influenced by a commercialization of theemployees' feelings. In order to gain loyal customers the employees have to be complaisantand accomplish a good relationship with the customers. If the employees are having a badday or are in a bad mood they therefore need to perform emotional labour to be able toexpress the expected feelings related to the service industry. The purpose of this study is tocontribute with knowledge about how the performance of emotional labour work influencesyoung female store employees' private social relations. We also aim to provide anunderstanding of to what extent emotional labour is performed and which other aspects maybe relevant regarding emotional labour. The results of this study is based on qualitativeinterviews with young female store employees, who are working or in the recent months haveworked with service within the retail industry. The theoretical framework consists of ErvingGoffman’s theory of The dramaturgical perspective along with Arlie Hochschild’s conceptsof feeling rules, emotional work and emotional labour . The results of the study showed thatthe interviewees perform emotional labour with surface acting more often than deep acting.What is also demonstrated in the results is that interactions with customers matters for theinterviewees’ mood and energy in their private life. The final conclusion of this study is thatmost of the interviewees, more or less are experiencing emotional labour to affect theirprivate social relations. / Inom servicebranschen har en förändring skett i att butiksanställdas känslor har blivitkommersialiserade. Att vara trevlig och få kunden att känna sig uppskattad ses som en viktigdel av marknadsföringen ur ett konkurrensperspektiv. Om de butiksanställda har en dålig dageller är på dåligt humör behöver de utföra ett emotionellt lönearbete för att kunna leva upp tillförväntningarna som finns på deras känslor. Syftet med denna studie är att bidra med kunskapom vilken betydelse det emotionella lönearbetet har för unga butiksanställda kvinnors socialarelationer utanför arbetet. Intentionen är även att bidra med en förståelse för hur emotionelltlönearbete kommer till uttryck och vilka aspekter som kan vara av betydelse för utförandet avdet emotionella lönearbetet. Studiens resultat grundar sig i kvalitativa intervjuer med ungabutiksanställda kvinnor som arbetar eller har arbetat med service inom handelsbranschen. Detteoretiska ramverket utgörs av Erving Goffmans teori Det dramaturgiska perspektivet , samtArlie Hochschilds teori om känsloregler, emotionellt arbete och emotionellt lönearbete .Resultaten av studien visar att intervjupersonerna utför ytagerande oftare än de utfördjupagerande. Studien visar även att interaktioner med kunder är av betydelse förintervjupersonernas humör och energi i privatlivet. Slutligen visar resultatet att detemotionella lönearbetet upplevs mer eller mindre ha påverkat de flesta intervjupersonernassociala relationerna efter arbetstid.

Denna studie har haft som mål att undersöka hur tjänstemän inom myndigheterarbetar med sina känslor, inom deras arbete med enskilda individer, som ofta är iutsatta situationer. Vi vill med detta kunna svara på frågeställningar kring hurdessa tjänstemän arbetar med sina emotioner, men även om det kan uppståmotstridiga krav i arbetet och hur eventuella konsekvenser av dessa hanteras.Arbetet presenteras som kvalitativt, och har inslag av både deduktivt ochinduktivt tillvägagångssätt, med infallsvinklar av socialkonstruktivism ochhermeneutiska tankegångar. I utförandet av studien har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med sammanlagt tio respondenter från tre olikamyndigheter, vilka är Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen ochSocialpsykiatrin. I arbetet har en bild av tjänstemannen växt fram, där det finnsbehov av att finna balans mellan empati och distansering gentemot enskildaindivider. Förutom detta framställs den administrativa delen som något somtynger ner motivationen och skapar stress, medan det kollegiala stödet ger enpositiv inverkan på arbetet. / This study has had its goal to see how official workers within governmentexercise of public authority, work with their emotions, when meeting withpeople in difficult circumstances. The aim is then to be able to answer suchquestions as “how do official workers deal with their emotions?”, but also ifthere can be cases where conflicts might occur within the worker and how theyhandle such consequences. This study is of quality nature, with hints of bothdeduction and induction practice, with social constructivism as approach andhermeneutics perspective. In the empirical gathering of information we haveused semi-structured interviews with a total of ten informants from threedifferent government organizations, consisting of Employment service, Socialservice center and Social psychiatry. Through this work a clearer portrait of theofficial worker has appeared, as a human in great need to find a balance betweenempathy and distance towards individuals. Apart from this the administrativepart of the work is what’s experienced as the anchor that weighs downmotivation and creates stress, while the positive aspect against this is with thesupport that comes from co-workers.

Interaction between people can be seen as a distinctive feature of 'post-industrial society'. In this study I investigate some of the conditions for this encounter in private service work in Sweden. I start by discussing some important concepts: service, service encounter and emotional labour. Three parties in an interactional triangle can be perceived: the service enterprise, the service worker and the customer. The service encounter is embedded in organisational frames. Recruiting for social competence and training for selling interaction are two facets of these frames. In interactive service work, control is complicated by the fact that a third party, the customer, is involved and that the borders between worker, work process and result are somewhat indistinct. Indirect forms of control can be used to affect workers' attitudes and thinking, as well as behaviour. Service work can be described as a form of acting. Different service workers will identify differently with their work role. In my study I observe both positive and negative experiences of work. A majority report that they sometimes are so tired of people that they want to be alone after work. I distinguish two dimensions of interactive service work: type of interaction and sales situation. Interaction can be more or less important, and the sales situation can be more or less concealed. Based on these dimensions I suggest a typology to illustrate some differences between different service occupations. Four types are suggested: (1) Work first, and customer later; (2) Personalised services; (3) Routine selling; and (4) Persuasive selling. In the second group we find the experts of interaction, but also the strongest signs of social strain.

The purpose of this case study is to gain a deepened understanding of how employees within the home care sector experience their work in general and their working conditions in particular based on which emotions they experience and how the employees handle these emotions. In order to answer the purpose and questions raised in the study, five semistructured interviews were held with home care workers. The study subjects were asked questions aiming to get them to share their knowledge and experiences regarding their working situation. The gathered empirical material was then analyzed with the help of emotional sociological theories and concepts as well as with parts of Goffman´s dramaturgical perspective. The results of the study show that employees working within the home care sector experience a wide range of emotions, where stress is one of the most frequently experienced emotions. Stress is experienced mainly due to the subjects experiencing their work as high demanding and that they lack control over their work. The results also showed that the employees use a mixed approach to their work. On the one hand, the study subjects experience that their identities are closely linked to their work and that close relationships are formed with the home care recipients. On the other hand, the subjects emphasize the importance of separating their individual personal from their professional role as caregivers in order to avoid emotional strains. In their relationship with the home care recipients, the employees must take in to account various emotional rules and the social exchange is characterized by an imbalance in the relationship between home care recipients and workers. Another key aspect of the home care employees working situation emerging from this study is a certain lack of the posterior region which appears during the subject’s lunch breaks. During the lunch break work related topics are discussed and the care giver might have to finish their lunch break early in order to assist a colleague or care recipient.

In Sweden, new parents are always offered a visit from a child health care nurse. Usually the home visit takes place with only the child health care nurse. In a smaller municipality in Sweden, a decision has been made that home visits should take place in teams. The team consists of a child health care nurse and a representative from the Social Services. The aim of this study is to explore the role of emotions and emotional rules in meetings between parents, child health care nurses and representatives from the Social Services that take place in a home environment. The study also aims to investigate how emotions are shaped by the professional role (as child health care nurse and Social Services representative) as well as the place (the home of the parents). The data in the study has been gathered through a qualitative research method and eight interviews were conducted with child health care nurses as well as representatives from the Social Services. The data has been analyzed through sociology of emotions as well as Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study shows that emotional rules and professional emotional rules are most present in the emotional labour that child health care nurses and representatives from the Social Services perform at home visits in teams. The professionals strive to convey and provide security to the new parents by adhering to emotional rules and professional emotional rules. Furthermore, it appears that the professional role and the place are of great importance for the role of emotions during home visits. Given that the meeting takes place in the private sphere of the home means that the professionals refrain from ending up in a discussion with the parents. However, they feel more comfortable having that kind of discussion at the health center.

Den här studien handlar om den växande gruppen utövare (s.k. sessionsgivare) inom komplementärmedicin och nyandlighet. Studiens syfte är att undersöka huruvida de uppfattar sig som varande i en yrkesroll, hur de förhåller sig till denna samt deras förhållningssätt gentemot klienter, i och utanför sin praktik. Ansatsen är explorativ och syftar främst till att förstå intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser. För att möta syftet ställs tre frågor: (1) Hur förhåller sig intervjupersonerna till sin professionella respektive privata roll och vilka rollkonflikter kan uppstå? (2) Hur beskrivs emotionella aspekter av arbetet och hur hanteras emotioner som uppstår i mötet med klienter? och (3) Vilka utmaningar och strategier beskrivs gällande gränser och gränssättning gentemot klienter? Metoden är kvalitativ och intervjuer har genomförts med fem personer som möter kriterierna för studiens syfte. I analysen används socialpsykologiska teorier om social interaktion, roller och emotioner.  Resultatet visar på variation i synen på roller, från att arbetet är ett slags kall till att det ses främst som en yrkesroll. Det framgår att intervjupersonerna eftersträvar öppenhet och autenticitet i mötet med klienter och önskar minimera diskrepansen mellan det de visar upp i sin roll som sessionsgivare och hur de är privat. Resultatet visar vidare att rollkonflikter och rollförvirring kan uppstå när intervjupersonerna möter klienter utanför sin praktik och att de i vissa fall upplever utmaningar i att upprätthålla personliga gränser. En slutsats från analysen är att intervjupersonerna ägnar sig åt emotionell hantering och härbärgering i sitt arbete och påverkas av känslo- och uttrycksregler samt att de har utarbetat individuella strategier för att hantera detta. / This study is about the growing group of practitioners (so-called session givers) in complementary medicine and contemporary spirituality. The aim of the study is to explore whether such session givers perceive themselves as being in a working role, how they relate to this role, and their attitude towards clients, inside and outside their practice. The approach of the study is explorative and aims primarily at understanding the interviewees' experiences. To achieve this aim three questions are asked: (1) How do the interviewees relate to their professional and private roles respectively, and what role conflicts can occur between the two? (2) How are emotional aspects of the work described and how are emotions that arise during meetings with clients handled? and (3) What challenges and strategies do the interviewees describe regarding boundaries and setting limits towards clients? The method is qualitative and interviews have been conducted with five session givers. In the analysis social psychological theories of social interaction, roles and emotions are used.  The result shows variations in the view of roles, from work being a kind of calling to seeing it as a professional role. It also shows that the interviewees seek openness and authenticity in the meeting with clients and wish to minimize the discrepancy between what they display in their role as session givers and how they act in private. The result further shows that role conflicts and role confusion can occur when interviewees meet clients outside of their practice and that they, in some cases, experience challenges in maintaining personal boundaries. A conclusion from the analysis is that the interviewees are performing emotion work and are influenced by feeling rules and rules of expression and that they have developed individual strategies to deal with this.

This study examines how Swedish feminist comic artists express emotional regimes and feeling rules as displayed by comic characters. Guided by Arlie Russell Hochschild’s understanding of feeling rules and emotion management together with Erving Goffman’s decoding behavior methodology this study seeks to contribute to a deeper understanding of gender emotion management norms. The study uses triangulation, combining analyzes of five semi-structured interviews with Swedish feminist comic artists and visual analysis of roughly 130 comic panels from a selection of Swedish feminist comic books. The findings indicate that Swedish feminist comic artists question and challenge existing feeling rules and, render new visual representations of male and female’s emotion management through their comic characters. Four character design techniques are found (1) mirroring, (2) non-stereotypical representation, (3) removing the male gaze, and (4) not emphasizing differences between male and female characters. A unique connection between expected emotion management and comic character’s body type is also found. This new finding implies that emotions and body type might be important to examine in future research. Unlike previous studies, the visual analysis suggests that emotion and gender need to be examined through several instruments to gain a more nuanced result. The findings motivate treating comics as a culturally significant source of data for future research.