<p>Lärare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lärare och rektorer menar att lärares arbetsmiljö påverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lärares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lärares arbetsmiljö har en viss påverkan på undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lärarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men såväl rektorer som lärare ansåg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. Däremot visade det sig att lärarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna återhämtningspauser, ingen lunchrast och hårt arbete, vilket enligt lärarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lärarna att arbetsmiljöarbetet på skolorna var bristfälligt. Inte på någon av de aktuella skolorna upplevde lärarna att arbetsmiljöarbetet lett till några större förändringar i arbetsmiljön och inte heller rektorerna kunde peka på att några större förändringar skett som ett resultat av arbetet med arbetsmiljön på skolorna.</p>

Lärare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lärare och rektorer menar att lärares arbetsmiljö påverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lärares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lärares arbetsmiljö har en viss påverkan på undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lärarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men såväl rektorer som lärare ansåg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. Däremot visade det sig att lärarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna återhämtningspauser, ingen lunchrast och hårt arbete, vilket enligt lärarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lärarna att arbetsmiljöarbetet på skolorna var bristfälligt. Inte på någon av de aktuella skolorna upplevde lärarna att arbetsmiljöarbetet lett till några större förändringar i arbetsmiljön och inte heller rektorerna kunde peka på att några större förändringar skett som ett resultat av arbetet med arbetsmiljön på skolorna.

No description available.

Aim and questions The aim of our study was to increase knowledge about successful school managers' views on teachers' mental health and their own work regarding this subject. In what ways do the school manager work preventive with measures on teachers' mental health?  How does leadership affects teachers' mental health?  What factors create mental health among teachers?   Method In order to answer the questions, we have chosen to use semi-structured interviews. To get in touch with schools that have been successful with their work with the teacher's mental health, we have made a targeted step wise sample where we contacted the primary managers of six randomly selected municipalities in Stockholms län. In total six school managers have been interviewed. The empiric data were thematized and analyzed based on the demand-control-support model.   Results All the interviewed school managers agreed to that the concept of mental health is about feeling good, about balance in life and to feel safe. A clear, structured organization with clear responsibilities is of importantance for teachers in order to feel that they have control over their situation. A communicative and relationship-oriented leadership and support from both colleagues and school management can help teachers experience that they can master the demands placed on them. This support may include help to prioritize, to pay attention and be accessible as school management. The school managers also believe that to support the teachers´ self-confidence and let them take responsibility can help the teachers feel mentally well.   Conclusions The school managers have a common view of how they work to make the teachers feel mentally well. The study showed that it is of importance for teachers' mental health, how they are able to respond to the demands placed on them. A clear organization and clear responsibilities increase the feeling of control. The managers have reflected much up on leadership and their way of organizing the school management. They have different strategies and approaches of how to show their support to the teachers, from supporting their self- confidence to showing them general appreciation. / Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie har varit att öka kunskapen om framgångsrika skolledares syn på lärares psykiska hälsa och deras eget arbete avseende detta område. Hur arbetar skolledarna med preventiva åtgärder avseende lärares psykiska hälsa?  Hur uppfattar skolledarna att ledarskapet påverkar lärares psykiska hälsa?  Vilka faktorer skapar psykisk hälsa hos lärare? Metod För att besvara frågeställningarna har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Urvalet är baserat på ett riktat flerstegsurval då vår målsättning har varit att undersöka framgångsrika skolledningar avseende lärares psykiska hälsa. Totalt har sex skolledare intervjuats. Studiens empiri har tematiserats och analyserats utifrån krav- kontroll- stöd modellen.   Resultat Skolledarna är eniga om att begreppet psykisk hälsa handlar om att må bra, om balans i livet och att känna sig trygg. Genomgående uttrycker skolledarna att en strukturerad och tydlig organisation, med tydliga ansvarsområden, ger viktiga förutsättningar för att lärarna ska uppleva att de har kontroll över sin situation. Ett kommunikativt och relationsinriktat ledarskap samt stöd från såväl kollegor som skolledning, kan enligt skolledarna hjälpa lärarna att känna att de mäktar med de krav som ställs på dem.  Stödet kan bestå av hjälp att prioritera, att vara lyhörd och tillgänglig som skolledning. Faktorer som kan bidra till att lärare mår psykisk bra är vidare att lärarna får förtroende och möjligheter att ta eget ansvar.   Slutsats Majoriteten av skolledarna i studien har en gemensam syn på hur de arbetar för att lärarna ska må psykiskt bra. Skolledarna uppfattar att lärares psykiska hälsa är starkt relaterad till hur väl lärarna lyckas förhålla sig till de krav som ställs på dem. En tydlig organisation och tydliga ansvarsområden ökar lärares känsla av kontroll. Skolledarna har olika strategier och arbetssätt för att ge stöd till lärarna, vilket de också menar spelar väsentlig roll för lärares arbetsmiljö. Skolledarna i studien har reflekterat mycket över sitt ledarskap och sitt sätt att organisera verksamheten.

Abstract Authors: Linnéa Bengtsson &amp; Evelina NemethTitle: When students’ sense of entitlement affect teachers’ work environmentA comparative interview-study with experienced and less experienced upper secondary schoolteachers.  Students’ values, rights, and principles are a widely researched phenomenon. Not many studies, however, focus on the impact or experiences of teachers that are at the frontline of this behaviour. Moreover, previous research and its ensuing discussion has mainly focused on pedagogical aspects, thus centralizing its focus, and overlooking the wider spectra. Essential parts of this wider spectra is students’ ‘sense of entitlement’, analysed from the teacher perspective, taking into account the effects of this entitlement on the teacher profession as well. The aim of this study is therefore to provide an understanding of Swedish upper secondary teachers’ experiences and encounters regarding how students can express a ‘sense of entitlement’ and the subsequent effects that this has on teachers’ working environment. The theoretical framework for the study is based on Durkheim’s sociological framework moral education as well as the ‘new’ sociology of moral to analyse and discuss the results. The study is based on sixteen interviews with upper secondary teachers in Sweden and centres on their experiences, where seven of them have been categorized as less experienced whereas the nine remaining have been categorized as more experienced within the profession. The results indicated three themes, with the interviewees categorizing their experiences into “students’ lack of self-responsibility”, “an individualistic mindset”, and “a confusing power-dynamic”. The study’s results reveal that all interviewees expressed how students’ entitlement harbour consequences on their working environment; in terms of the themes outlined above. Additionally, the aspect of work experience proved itself central in emphasizing nuances and differences between the interviewees’ views and coping strategies, both in terms of dealing with their individual working environments but also in student encounters.

<p>The purpose of this dissertation is to examine how teachers in the municipal Music schools Schools of arts (kulturskolor) estimate the quality of their teaching rooms, which factors that are significant for their opinion, and if they have experienced any tendencies of improvement in the quality of their teaching rooms. The examination is built on a questionnaire, which was sent to a number of music- and “culture schools” in Sweden. From the answers you can read that the majority (66%) of the teachers are satisfied with their teaching rooms, even if a relatively large part (33%) seems to be unsatisfied. The single factor that are of most importance for their opinion are how much of their teaching they spend in rooms that doesn’t belong to the music- or “culture school” and also are used for other kinds of education. You can also see that the teachers have experienced a slight improvement in the quality of the education room’s throughout the years. A large majority consider that the rooms are of great significance for their teaching and the student’s experience of the education, which also is confirmed by other research.</p>

The purpose of this dissertation is to examine how teachers in the municipal Music schools Schools of arts (kulturskolor) estimate the quality of their teaching rooms, which factors that are significant for their opinion, and if they have experienced any tendencies of improvement in the quality of their teaching rooms. The examination is built on a questionnaire, which was sent to a number of music- and “culture schools” in Sweden. From the answers you can read that the majority (66%) of the teachers are satisfied with their teaching rooms, even if a relatively large part (33%) seems to be unsatisfied. The single factor that are of most importance for their opinion are how much of their teaching they spend in rooms that doesn’t belong to the music- or “culture school” and also are used for other kinds of education. You can also see that the teachers have experienced a slight improvement in the quality of the education room’s throughout the years. A large majority consider that the rooms are of great significance for their teaching and the student’s experience of the education, which also is confirmed by other research.

Syftet med denna studie var att undersöka grundskollärares arbetssituation, utifrån deras upplevelser av stress. Frågeställningarna undersökte stressfaktorer, stresshantering samt förväntningarna lärarna upplever sig ha på sig. Deltagarna i studien var sex stycken kvinnliga grundskolelärare, i åldrarna 36-53 år. För att undersöka detta valdes kvalitativ analysmetod där datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer genomförda på olika skolor i mellersta och södra Sverige. Resultatet som framkom var att lärare framförallt upplever stress på grund av ojämn arbetsbelastning, oförutsägbara händelser och betygssättning. Vidare förklarar lärarna att de har höga förväntningarna på sig i läraryrket, vilket i sig innebär stress. Kommunikation och stöd framkom av lärarna som viktiga faktorer för att hantera stress. Det finns en hel del forskning kring lärarnas arbetsmiljö, dock med motstridiga resultat. Denna studie har genom att besvara frågeställningarna bidragit till en fördjupad kunskap om vilka faktorer som skapar stress i läraryrket samt hur dessa ska hanteras. / The purpose of this thesis was to evaluate the work environment for elementary school teachers, given their respective experiences from stress. The questions issued examined stress factors, stress management and the expectations teachers perceive to experience. The participants of the study were six female elementary school teachers in the ages between 36 and 53 years old. A qualitative analysis method was implemented, in order to perform the stated evaluation, where data was collected through semi-structured interviews at different schools located in the central to southern parts of Sweden. The emerged results indicated that the primary reasons for teachers experienced stress were unregular workload, unpredictable events and grading.  Furthermore, teachers proclaim their received high expectations, which in itself infer stress.   Communication and support were put forward by teachers as important factors in dealing with stress.  There is a great deal of research done regarding teachers working environment, although with contrarious results. This study has by answering the given problems contributed to a deepened knowledge base of which important factors cause stress in the profession of teaching, and how they ought to be managed.