Spelling suggestions: "subject:"sexuella trakasserier."" "subject:"asexuella trakasserier.""
1 |
Chefers bemötande av sexuella trakasserierWagenius, Lisa, Wikholm, Emma January 2011 (has links)
No description available.
|
2 |
"Blev du kränkt nu" : En kvalitativ studie av polisens #metoo- uppropFrisk, Elisabeth, Hjort, Britta January 2019 (has links)
I samband med att #metoo briserade under hösten 2017 kom vittnesmål gällande sexuella trakasserier från kvinnor världen över. Kända som okända kvinnor vittnade om mäns trakasserier och övergrepp. Flera organisationer och branscher startade egna upprop för att tydliggöra skadliga strukturer och kvinnors vardag inom den egna organisationen och för att sätta ljus på de stora problem kvinnor i upplevt. Polisen var en av dessa organisationer och deras upprop gick under namnet #nödvärn. Syftet med denna studie är att analysera vittnesmålen från #nödvärn för att se hur de sexuella trakasserierna inom polisen kommer till uttryck och hur kvinnorna som vittnar upplevt och skildrat dem i vittnesmålen. Materialet består av ett urval av vittnesmålen från #nödvärn och studeras utifrån en tolkande, fenomenologisk metodansats- IPA. För att förstå upplevelserna av sexuella trakasserier samt mäns överordning och den manlighetsnorm som råder inom polisen används två genusteorier. Polisen är en mansdominerad arbetsplats där kvinnor är i minoritet används en organisationsteori med genusaspekt i syfte att förstå mäns och kvinnors relationer i manligt dominerade organisationer. Resultatet i studien visar att den manliga normen är stark inom polisen samt att den tystnadskultur som är utbredd inom kåren leder till att få vågar anmäla eller ens göra motstånd. Ett annat tydligt resultat är att en sexistisk och grov jargong förekommer vilket har lett till en viss normalisering bland kvinnorna som vittnat inom ramen för #nödvärn.
|
3 |
SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV OCH REAKTIONER PÅ SEXUELLA TRAKASSERIER FRÅN PATIENTERJozic, Mariella, Andersson, Carolina January 2009 (has links)
<p>Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades.</p><p>Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem.</p><p>Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs. </p>
|
4 |
SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV OCH REAKTIONER PÅ SEXUELLA TRAKASSERIER FRÅN PATIENTERJozic, Mariella, Andersson, Carolina January 2009 (has links)
Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem. Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs.
|
5 |
"Vi blev antagligen för många" : könskränkande behandling i akademisk miljö ̲/Andersson, Anneli, January 2007 (has links)
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.
|
6 |
Universitetsstudenters bedömningar av sexuella trakasserier : En experimentell enkätstudie om könsskillnader i bedömningar av sexuella trakasserier. / University Students Rating of Sexual Harassment : An experimental questionnaire study on gender differences in ratings of sexual harassmentHietala, Johanna, Karlsson, Tina January 2018 (has links)
Under hösten 2017 synliggjordes mäns sexuella trakasserier mot kvinnor i kampanjen #MeToo där kvinnor berättade om sina erfarenheter av att ha utsatts. Forskning inom ämnet har visat att det finns könsskillnader i attityder mot och tolerans för sexuella trakasserier (McCabe & Hardman, 2005). I denna studie undersöktes könsskillnader i bedömningen av allvarlighetsgrad av beteenden som kunde uppfattas som sexuella trakasserier i en scenariobaserad enkätstudie, samt hur allvarsgraden skiljde sig mellan så kallade traditionella och icke-traditionella sexuella trakasserier. Studiens hypoteser formulerades utifrån tidigare forskning om att människor generellt ansett situationer vara mer allvarliga där kön på utövare och offer stämde överens med den traditionella synen på sexuella trakasserier, att en man utsatte en kvinna, att både män och kvinnor ansett dessa situationer mer allvarliga samt att kvinnor bedömer fler incidenter som sexuella trakasserier än män (Diehl, Glaser & Bohner, 2014). 160 studenter, 80 kvinnor och 80 män, från Linnéuniversitetet deltog i studien. Resultatet visade att både män och kvinnor ansåg att scenarier där en kvinna var det så kallade offret i situationen och en man var förövaren, var allvarligare än när en man utsattes för samma beteende av en kvinna. När en man var offret rankade männen i studien detta som avsevärt mindre allvarligt än när det var en kvinna som utsattes. Kvinnor bedömde generellt situationerna som mer allvarliga oavsett offrets kön, men största skillnaden utgjordes av kvinnors och mäns bedömningar i situationerna där en man utsattes av en kvinna. Studiens resultat visade alltså att det fanns skillnader mellan hur män och kvinnor såg på sexuella trakasserier men också att offrets kön spelade roll i hur allvarliga beteenden, vilka kunde bedömas som sexuella trakasserier, ansågs vara.
|
7 |
Sexual harassment in schools : prevalence, structure and perceptions /Witkowska, Eva January 2005 (has links) (PDF)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.
|
8 |
Sexuella trakasserier finns nog i en annan värld : konstruktioner av ett (o)giltigt problem i akademin /Carstensen, Gunilla, January 2004 (has links)
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.
|
9 |
Restaurangpersonals upplevelse av sexuella trakasserier i arbetsgruppen : En semistrukturerad intervjustudieJeppsson Levin, Jennifer January 2016 (has links)
The restaurant industry is often described as a hard and tough working environment. The restaurant industry is the industry that are most subjected to sexual harassment witch can affect the occupational health both physically and psychologically. The aim of this study was to explore the experience of sexual harassment among staff in the restaurant industry. To get a view and understanding of earlier research a systematic literature review was conducted. To get an understanding of restaurant staffs experience of sexual harassment a qualitative interview study with a phenomenology approach was performed. The main results showed that the informants experienced sexual harassment as a process of acclimatization. It starts with a sexual jargon that is customary and the informant describes a fear of reporting. The jargon and fear becomes a part of everyday life and informants describes that they don’t define it to be sexual harassment anymore. The informants describe it as the borders have moved or become blurred when it comes to sexual harassment witch can defines like a normalization of sexual harassment. / Restaurangbranschen beskrivs ofta som en bransch med hårt och otrivsamt klimat. Av alla branscher är restaurangbranschen den bransch där minst är nöjda med sitt arbete samt utsätts de för flest sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier inom arbetslivet är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en annan arbetstagare. Sexuella trakasserier kan påverka arbetshälsan både fysiskt och psykiskt och kan yttra sig genom ångest, rädsla, trötthet, huvudvärk och depression. Tidigare forskning kring sexuella trakasserier mellan arbetstagare och chefer var begränsat vilket tyder på att det behövs ökad kunskap och forskning kring det. Tidigare forsknings resultat påvisar att sexuella trakasserier inom restaurangbranschen beror på makt, att det är en form av maktutövande. För att få förståelse om problematiken och restaurangpersonalen upplevelse om sexuella trakasserier genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Syftet var att undersöka upplevelsen av sexuella trakasserier bland anställda i restaurangbranschen. Resultatets essens kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess där sexuella trakasserier upplevs som en skämtsam jargong med sexuella kommentarer, essensen utrycks samt genom en rädsla när det kommer till att anmäla sexuella trakasserier. Rädslan kring att anmäla utrycks som att informanterna är rädda för ryktesspridning, att mista gemenskapen eller att bli utfryst från kollegor/restaurangbranschen. Jargongen och rädslan blir tillslut en del av vardagen och informanterna beskriver sig att inte tänka på det längre, sexuella trakasserier blir efter en tid normalt. En normalisering sker utav sexuella trakasserier där informanterna beskriver att de inte uppmärksammar sexuella trakasserier på samma sätt längre. Informanterna beskriver det som att gränserna har flyttats eller suddats ut när det kommer till sexuella trakasserier, det har blivit en självklar del av arbetsmiljön och restaurangbranschen. Jargongen, rädslan och normaliseringen av sexuella trakasserier kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess. Informanterna har acklimatiserat sig till en arbetsmiljö som inkluderar sexuella trakasserier.
|
10 |
En kontextuellt varierande uppfattning av sexuella trakasserier: : En kvantitativ studie om genusidentitetens roll i bedömningen av sexuella trakasserier i skolmiljön.Härd, Sofia January 2016 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka bedömningen av en situation som inbegriper sexuella trakasserier med genusidentitetens betydelse som central aspekt. En stor andel av den tidigare forskningen berör sexuella trakasserier på arbetsplatser, organisationer och liknande verksamheter. Forskning har även synliggjort skolan som en arena för beteende motsvarande sexuella trakasserier, en arena som även tycks öka i omfattning. Ytterligare en generell trend inom den tidigare forskningen i ämnet är att utifrån teoretiska resonemang diskutera fenomenet i termer av genusnormer, makt och strukturer. I uppsatsen besvaras frågeställningar rörande dels hur attityden till sexuella trakasserier i skolmiljön kontextuellt kan variera beroende på de centrala aktörernas genusidentitet, dels med explorativa avsikter huruvida dessa attityder är kvantitativt mätbara. Via ett bekvämlighetsurval skickades en internetbaserad enkät ut till medlemmar i Lärarnas Riksförbund Stockholm och insamlat datamaterial genomgick statistiska analyser motsvarande ANOVA för upprepade mätningar samt Post Hoc-analyser. Resultaten visar att bedömningen av en situation inbegripande sexuella trakasserier skiljer sig beroende på de centrala aktörernas genusidentitet. Situationer där förövaren är en man uppfattas mer allvarliga än situationer där förövaren är en kvinna, oberoende av den utsattes genusidentitet. Resultatet diskuteras sedan utifrån teoretiska resonemang gällande socialt konstruerade strukturer och mönster.
|
Page generated in 0.0888 seconds