I denna fallstudie undersöks och jämförs avfallshanteringen i två flerbostadsområden i Motala kommun. Syftet med fallstudien är att undersöka, jämföra samt analysera hushållens attityder och beteenden till att sortera ut sitt avfall i relation till den fysiska strukturen som omgärdar avfallshanteringen i respektive område- närhet till återvinningsrum/återvinningsstation, utformning av återvinningsrum/återvinningsstation samt servicegrad. Intervjuer har genomförts med åtta hushåll för att få fram hushållens attityder samt beteenden till sortering av avfall. Studien visar att samtliga hushåll var beredda att lägga tid och engagemang på avfallssorteringen. Vissa hushåll kände krav från hyresvärden till att sortera sitt avfall medan övriga hushåll sorterade ur miljösynpunkt. Närheten av återvinningsrum underlättade för hushållen att sortera sitt avfall samt att de inte behövde samla på sig mycket sorterat avfall i hemmet. Utformningen av återvinningsrummen kunde ha betydelse till att sortera ut sitt avfall, i området med inkast framkom det att utformningen av luckorna kunde försvåra för framförallt handikappade och barn. Samtliga hushåll skulle vilja ha mer plats för sitt sorterade avfall i lägenheten, men lägenhetens fysiska struktur påverkade inte antalet fraktioner som sorterades. De svarta påsarna med syfte att förvara olika fraktioner av sorterat avfall i, ansågs ta upp för mycket plats i hemmen och användes av enbart ett hushåll. Däremot hade hushållen en positiv inställning till den gröna påsen för komposterbart avfall.

Idag eftersträvas i allmänhet en hög återvinningsgrad och framför allt reducerade mängder avfall. Detta är något som bör prioriteras inom bygg- och anläggningsbranschen på grund av de stora mängder avfall som byggsektorn genererar. För att minska mängden byggavfall och framför allt den andel som hamnar på deponi behöver insikten i det avfall som faktiskt genereras öka. I det här examensarbetet studeras avfallshanteringen på två nybyggnadsprojekt och hanteringens inverkan på miljö och projektens ekonomi. De båda projekten har vidtagit olika åtgärder för att påverka avfallshanteringen och sorteringen av det blandade avfallet. Rapportens syfte är att belysa hur olika metoder för sortering kan påverka byggavfallet och andelen som går till deponi samt hur detta kan medföra ökad insikt. Målet är att försöka urskilja det bästa tillvägagångssättet att hantera byggavfall och utifrån det skapa en referensram som kan användas vid framtida planering av byggprojekt. Undersökningen består i huvudsak av komparativa fallstudier där avfallsstatistik på två projekt jämförs före och efter utförd åtgärd. Vid sidan av detta undersöks även följderna av en hypotetisk fullständig sortering. Litteraturstudier, platsbesök och telefonintervjuer utförs med syfte att få bakgrundsfakta och aktuell information som kan relateras till avfallsstatistiken. Resultatet visar att en ökad sorteringsgrad och en minskning av det blandade avfallet medför en ökad deponiandel och därmed ökade fraktionskostnader för deponi. Sett till total fraktionskostnad går däremot kostnaden ner vid en ökad sorteringsgrad. När extern part används för sortering ökar totalkostnaden för avfallshanteringen samtidigt som det sker en ansvarsförskjutning. Ökade kostnader måste vidare sättas i relation till ökad insikt och andra miljövinster. Att därför utifrån undersökningen hävda att det finns en optimal lösning för sortering är inte möjligt då det finns för- och nackdelar med samtliga metoder som undersökts. Vad som däremot kan urskiljas är att en sortering så nära källan som möjligt är att föredra då det medför störst kunskap om avfallets fortsatta funktion i kretsloppet.

För att Sverige ska klara samtliga materialåtervinningsmål för förpackningar behöver svenska folket bli ännu bättre på att återvinna. Hushållens kunskaper om återvinning har visat sig påverka i vilken grad hushållen sorterar sitt avfall. Mer information och ökade kunskaper kan därmed vara en viktig faktor i arbetet med att nå en bättre sortering. Denna studie genomfördes i syfte att undersöka hur kunskapsnivåerna kring återvinning såg ut hos invånarna i tre olika stadsdelar i Kalmar. Undersökningen bestod av totalt 150 strukturerade intervjuer som genomfördes i stadsdelarna Funkabo, Norrliden och Stensberg. Valet av stadsdelar baserades på hur väl sorteringen fungerade i områdena; i Stensberg fungerade sorteringen bra, i Funkabo mindre bra och i Norrliden dåligt. Studien ämnade svara på följande frågor: Hur såg kunskapsnivån kring återvinningsprocessen ut hos invånarna i de olika stadsdelarna? Vilka kunskaper saknades? Även invånarnas eget intresse av mer information och kunskap undersöktes. Studien genomfördes som en del av forskningsprojektet Samverkan för ett spelifierat miljöhus 2021–2022, vars mål var att nå bättre sortering genom att bland annat bygga ett spelifierat miljöhus med möjlighet att sprida information och positiv feedback. Spelifieringen innebär att huset kan förses med olika spelmekanismer såsom rankning och poäng   Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kunskaps­nivåerna i de olika stadsdelarna. Invånarna hade goda kunskaper om sortering av förpackningar medan kunskaperna om sortering av övriga produkter och om återvinningsprocessen var lägre. Invånarna visade störst intresse för mer information om de miljövinster som återvinningen ger. De visade även ett stort intresse för återkoppling kring de miljövinster som deras insats bidragit till / To meet all material recycling targets for packages, the inhabitants of Sweden must recycle at an even higher rate than today. Households' knowledge has been shown to influence the extent to which households sort their waste. Thus, information and increased knowledge can be important factors in achieving better sorting. This study was conducted to investigate what the knowledge levels about recycling looked like among the inhabitants of three different districts in Kalmar. The survey consisted of a total of 150 structured interviews conducted in the districts of Funkabo, Norrliden and Stensberg. The choice of districts was based on how well the sorting worked in the areas; in Stensberg the sorting worked well, in Funkabo less well, and in Norrliden poorly. The research questions were: What was the level of knowledge about the recycling process among the inhabitants of the different districts? What knowledge was missing? The residents' own interest in more information and knowledge was also examined. The study was carried out as part of the research project Collaboration for a gamified waste sorting house 2021–2022, whose goal was to achieve better sorting by, among other things, building a gamified waste sorting house. The gamification could consist of different game mechanisms such as ranking and points. Thereby, the house could provide the opportunity to disseminate information and positive feedback.  The results showed that there was no significant difference between the knowledge levels in the different districts. The inhabitants had good knowledge of sorting packaging, while their knowledge of sorting other products and the recycling process was lower. Residents showed the most interest in more information about the environmental benefits of recycling. They also showed a great interest in feedback on the environmental benefits that their efforts have contributed to.

The purpose of this degree work was to compare and investigate what kind of waste that is produced on construction sites of two different types of buildings. The investigation was made to see if there were any differences between the two and how improvements with their waste management could be made. This degree work was conducted by gathering the proper information about waste and waste management, both general and specified to building waste. Information was mainly found in both papers and reports from authorities and municipalities as well as from previous degree works in the same subject. Research about which laws, regulations and requirements that are in place and relevant to this degree work was also conducted. Interviews at the two construction sites were made to see how waste management actually works on site. The research was also conducted to get first-hand information that is current to compare with previous research on the subject says. Both Västerås and Örebro municipality have their own specified waste plan that the building companies in respective municipality has to follow. The two construction sites in question differ in distance to the city centre since one is located centrally and the other approximately five kilometres from the city centre. They also differ in size of construction site, the centrally situated building site has buildings surrounding it making the space to work with small. This compared to the construction site outside of the city centre that is a part of a newer district with lots of space available. Concluded the waste management are similar to each other, with some exceptions regarding sorting of some fractions, such as glass and corrugated paper. The two constructions are built by the same company, but different recyclers are used to handle the waste. These recyclers are managing for example plaster and plasterboard differently depending on what their capabilities are. Construction sites must comply with several laws, regulations and requirements, some of them are miljöbalken, avfallsförordningen and plan- och bygglagen. Informing workers to be careful managing the materials, using more digital software in early stages and the use of production methods such as Lean are different ways to minimize the amount of building waste that occurs today. Another way is to make sure the measurements of the materials are correct from start. If so it will not be necessary to cut and adjust length and size of the material on site and thereby reduce the amount of waste.