This exam paper has examined visual portrayals of overweight and fatness in two swedish upper secondary school textbooks, one in physical education and one in social science. The textbooks were analyzed in regard to numeral representation, interacting social categories such as gender and age, depiction in forms of activities and stereotypes and relation to context close to or far away from a swedish context. The analysis showed an underrepresentation of overweight and fat bodies in both textbooks, but the represention of overweight bodies in the textbook on physical education were nearly nil whereas in the textbook on social science there where representations of both overweight and fat bodies. Combined the both textbooks gave a representation of health and youth as not represented by overweight or fat bodies.

Syftet med den här avhandlingen är att utveckla en begreppslig och teoretiserande förståelse för villkor och möjligheter i överviktiga personers handlingsliv. Med utgångspunkt i intervjuer med femton feta svenskar har slutpunkten för studien kommit att bli en artikulering av processer och subprocesser inom viktordningen. Viktordningen är ett system som ordnar alla horisontellt, som underviktiga, normalviktiga eller överviktiga. Den ordnar oss även vertikalt, genom att över - och underordna oss beroende på vilken viktkategori vi tillhör. Det innebär att vissa gynnas medan andra missgynnas. Att feta är en grupp som i den västerländska kulturen tenderar att både underordnas, förtryckas och missgynnas har humanistiskt och samhällsvetenskapligt orienterad fetmaforskning visat. Den forskningen, såväl som fetas redogörelser för sina liv, vittnar också om det viktordnande systemet. Genom att teoretisera kring viktordningen vill jag öka förståelsen för hur underordandet, förtrycket och missgynnande av feta är möjligt. Viktordningen är således inte i sig ett system för underordning av feta. De som dominerar är själva i vissa avseenden dominerade. Underordandet är snarare en effekt sprungna ur det viktordnande systemet. Viktordningen inkluderar mer än det som uppmärksammas i den här studien. Den teoretiserande framställningen behandlar fyra processer samt viktiga subprocesser och element i viktordningen: viktordnandets betingelser, viktiggörande, inordnande viktgörande och oviktiggörande. Viktordnande betingelser behandlar de kulturella och sociala förutsättningar som möjliggör viktordningens existens. Dessa betingelser gör att vikten blir viktig mer allmänt och för alla. I de övriga processerna är det fetas position och roll i viktordningen som är i fokus. Viktiggörande, belyser olika sätt varigenom feta människor kan kommer att uppleva och uppfatta sin övervikt som något negativt viktigt i sina liv. Inordnande viktgörande behandlar de sociala och kulturella medel som är ämnade att göra den feta smal (-are). Dessa tenderar också att göra vikten negativt viktig för feta. De tre första processerna behandlar syftets första del, det vill säga fetas villkor. Syftets andra del, möjligheterna, lyfts fram i den fjärde och sista processen, oviktiggöranden. Oviktiggörande kan enkelt beskrivas som viktiggörandets motkrafter, och refererar till hur feta kan göra sin övervikt mindre viktig. / The purpose of this thesis is to develop a conceptual and theorizing understanding of circumstances and possibilities in fat people’s lives. Starting in interviews with fifteen fat Swedes, this research finally ended up as an articulation of processes and sub-processes within the weight order. The weight order is a system that orders all of us horizontally as underweight, normal weight or overweight. It also orders us vertically as super- or subordered depending on which weight category we belong to. This means that some are favoured while others are unfairly treated. The fact that fat people in Western cultures tend to be sub-ordered, oppressed and unfairly treated because of their body sizes and weights has already been shown in previous research, and this study does not treat that issue to any great extent. Instead it focuses on the ordering system that is evident in fat people’s statements and in previous research about fatness and overweight within the humanities and social sciences. By theorizing around weight order I wish to broaden the understanding of how subordination, oppression and unfair treatment of fat people are possible. The weight order is not a system for subordination of fat people. Those who dominate are also in some sense dominated. Subordination is rather an effect driven by the weight-ordered system. The weight order is a more inclusive conception than has been presented in this study. The theoretical treaties examine four processes, sub-processes and elements within the weight order. These include weight-ordering conditions, weightification, subsuming weightdoing, and downplaying weightification. Weight-ordering conditions deal with cultural and social circumstances that make the weight order possible. These conditions are processes that no one can fully escape. In the other processes it is only fat people’s positions and roles within the weight order that is in focus. Weightification consists of the processes that make body weight important in people’s lives. In this work weightification highlights different forms that make fat people experience and understand their overweight as negatively important in their lives. Subsuming weight-doings deals with social and cultural means that are intended to make fat people thin (-er). These also tend to make the  body weight negative for fat people. The three first processes treat the first part of the aim, fat people’s conditions. The second part of the aim, possibilities, is dealt with in the fourth and last process, downplaying weightification. Downplaying weightification can simply be described as including the opposite forces to weightification, and deals with how fat people can make their overweight less important.