Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som fortsätter att eskalera världen över. En betydande orsak till detta är den så kallade toxiska miljön vilken medför att människor ständigt exponeras för energität mat och dryck, vilket kan påverka ätbeteendet. Denna studie är viktig att genomföra då det saknas studier som undersöker människors egna upplevelser av miljöstimulis inverkan på ätbeteenden. Syfte: Att undersöka människors upplevelser av att exponeras för ett stort utbud av energirik mat och dryck, hur de upplever att denna exponering påverkar deras och andras ätbeteende samt vilka hälsosamma alternativ de upplever finns i deras närmiljö. Metod: Eftersom det som beskrivs i denna studie är upplevelser av miljöstimuli valdes en explorativ kvalitativ ansats. Som urvalsmetod användes variationsurval för att få en så stor variation som möjligt bland deltagarna. Som datainsamlingsmetod användes halvstrukturerade intervjuer. Analysmetoden i denna studie är innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Femton informanter deltog i denna studie. Resultat: Dataanalysen resulterade i nio kategorier samt ett övergripande tema; En kamp mellan externa miljöstimuli som styr ätbeteendet och en önskan om att ha kontroll över sitt eget ätbeteende. Kategorierna är; exponering, priser, lättillgänglighet, tidsbrist, synergi, seder, kognitiva faktorer, självkontroll och hälsosamma val. Samtliga informanter upplevde en ganska stark påverkan av externa miljöstimuli, både på andras och det egna ätbeteendet. Slutsats: Miljön underlättar för människor att göra ohälsosamma val då det både finns ett stort utbud av ohälsosamma alternativ och stimuli som påverkar folk att välja det ohälsosamma alternativet, medan utbudet för hälsosamma alternativ i miljön är begränsat. Ett av de viktigaste målen med folkhälsoarbete är således att öka kunskapsnivån hos människor i samhället, då ökad kunskap kan frambringa en ökad efterfrågan på hälsosamma produkter. Ett annat viktigt mål med folkhälsoarbete är att skapa hälsofrämjande miljöer, exempelvis via lagstiftning. Det framtida forskningsbehovet är att utvärdera interventioner som syftar till att påverka ätbeteenden. / Background: Obesity is a public health problem that keeps increasing worldwide. One key causal to this epidemic is the “toxic environment” which contributes to exposure to energy-dense food and high-caloric drinks that influence eating behaviour. This study is essential since there is a lack of studies focusing on people’s experiences regarding environmental influences on eating behaviour. Objective: To investigate people’s experiences regarding exposure to highly accessible, energy-dense food and high-caloric drinks, their experiences of environment’s influences on eating behaviour and their experiences of the ability to choose healthy options in their environment. Methods: Since experiences of environmental influences are described in this study, an explorative qualitative approach was chosen. To obtain maximum variation among the participants, the sampling design used is variation sampling. The data collection method used was semi-structured interviews. The method of analysis used in this study is content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Fifteen informants participated in this study. Results: The data analysis resulted in nine categories and a main theme; A struggle between external influences controlling eating behaviour and the desire to control one’s own eating behaviour. The categories are; exposure, prices, accessibility, lack of time, synergy, customs, cognitive factors, self-control and healthy choices. All informants experienced a rather strong influence from external environmental influences, both on others’ and their own eating behaviour. Conclusion: Environment is making the unhealthy choice easier since there are plenty of unhealthy options that are highly accessible while other environmental influences are affecting people to make unhealthy choices. At the same time the accessibility of healthy choices in environment is limited. One important goal of public health work is to increase knowledge in society, since increased knowledge may raise the demand of healthier products. Another important goal with public health work is to create supportive environments, for example through legislation. Future research projects need to evaluate interventions that aim to influence eating behaviour.