Global ETD Search

41	Jämställda pappor? : En intervjustudie om pappors upplevelse av jämställdhet i föräldrablivandet / Gender equal fathers? : An interview study about fathers' experiences of gender equality in becoming a parent Marttila, Outi, Skoglund, Siri January 2020 (has links) I Sverige har normerna kring och synen på faderskap länge varit i förändring och idag både eftersträvas och uppmuntras jämställt föräldraskap. Jämställdhet i föräldraskapet mäts ofta kvantitativt och saknar kvalitativa nyanser. Syftet med föreliggande intervjustudie var därför att undersöka pappors upplevelser av jämställdhet i föräldrablivandet för att erhålla bättre förståelse för deras situation och erfarenheter. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades tematiskt, vilket resulterade i tre teman: Upplevelse av jämställdhet i omgivningen, Den egna relationen till jämställdhet samt Livet som pappa. Resultatet indikerar att pappor är positivt inställda till jämställt föräldraskap, samtidigt som de kan uppleva både biologiska och samhällsstrukturella hinder i sina ambitioner att vara jämställda. Övervägande beskrevs föräldrablivandet som en omtumlande tid för papporna, präglad främst av glädje och meningsfullhet, men även av utmaningar och stress I konklusion uppmuntras relevanta vårdaktörer att uppmärksamma pappors eventuella behov av stöd och vägledning tidigt i föräldraskapet. / In Sweden the norms regarding and view on fatherhood have long been transforming and today an equal parenting style is both strived for and encouraged. Gender equality in family life is often measured quantitatively and lacks qualitative aspects. The aim of this interview study was therefore to investigate fathers` experiences of gender equality in their transition to fatherhood in order to increase the understanding of their situation and experiences. Nine semi-structured interviews were conducted and analysed with thematic analysis, which resulted in three themes: Experience of Gender Equality in the environment, One's own relationship to Gender Equality, and Life as a father. The results indicate that the fathers hold a positive attitude towards equal parenting, but can at the same time experience biological and social structural obstacles in their ambitions to be equal. Altogether the transition to parenthood was described by the fathers as an overwhelming time, characterized mostly by happiness and meaningfulness, but also by challenges and stress. In conclusion, healthcare professionals of relevance are encouraged to acknowledge fathers’ potential need of support and guidance in early parenthood. gender equal parenting fathers transition to parenthood social structures thematic analysis jämställt föräldraskap pappor föräldrablivande sociala strukturer tematisk analys Psychology Psykologi
42	En familj är två eller en vuxna.. Och sen barn : en tematisk analys av hur barn till frivilligt ensamstående mammor och barn till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om familj / A family is two or one adult.. And then children : a thematic analysis of how children of optional single mothers and children of different-sexed cohabiting parents talk about family Bergcrona, Linn, Krantz, Maja January 2014 (has links) Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens berättelser har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att femmis- och relationsbarnens berättelser huvudsakligen liknar varandra samtidigt som vissa skillnader framkommer mellan grupperna. Det förkommer också stora individuella skillnader inom grupperna. En kärnfamiljsnorm är tydligt framträdande i både barnens prat och teckningar, samtidigt som barnen visar på en öppenhet kring olika familjeformer. I relationsbarnens berättelser omnämns far- och morföräldrar, föräldrars syskon och kusiner som släktingar medan femmisbarnen i större utsträckning inkluderar dessa samt husdjur som medlemmar i sina familjer. Gemensamt för alla barnen är att deras berättelser om familjelivet utgår från barnet och har barnet i fokus. I såväl femmis- som relationsbarnens prat om mammor och pappor framträder en bild av traditionella könsroller. Såväl relations- som femmisbarnens berättelser om familj är mestadels i linje med tidigare forskning kring barns syn på familj. Femmisbarnens inklusion av såväl husdjur som släktingar i familjen, kan vara ett resultat av att nätverket får en större betydelse hos de ensamstående föräldrarna vilket även setts i tidigare forskning. Den kärnfamiljsnorm som blev tydlig i barnens prat kan ses som en avspegling av de rådande normerna i samhället. Trots en ökad variation gällande familjeformer är kärnfamiljen fortfarande ett rådande ideal. Solo mothers single mothers donor insemination childhood childrens perspective childhood studies parents children mothers fathers family studies childhood psychology child sociology child interviews nuclear families thematic analysis social constructionism qualitative research Frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning barndom barnperspektiv barndomsforskning föräldrar barn mammor pappor familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer kärnfamilj tematisk analys socialkonstruktivism kvalitativ forskning
43	En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse / A family is that you are good together – a discourse analytical study of the way children in lesbian families talk about family and origin of babies. Wikström, Maria, Möllerstrand, Anna January 2011 (has links) Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man. Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator. Children in lesbian families children in homosexual families homosexual families homosexuality origin of babies parents children mothers fathers childhood donor children's perspectives childhood studies family studies childhood psychology childhood sociology discourse analysis child interviews Regnbågsbarn regnbågsfamiljer homosexualitet tillblivelse föräldrar barn mammor pappor barndom donator barnperspektiv barndomsforskning familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi diskursanalys barnintervjuer Social Sciences Samhällsvetenskap
44	”HON KAN ÅKA TILLSJUKHUSET OCH FÅ BEBISFRÖN DÄR” : hur barn till frivilligt ensamstående mammor och till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om tillblivelse Björck, Therese, Hägg, Amanda January 2014 (has links) Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse. Barnens berättelser har analyserats utifrån kritisk diskursiv psykologi.Resultatet visar att både femmisbarnen och relationsbarnen pratar om befruktning i olika former. De flesta pratar om en eller flera förutsättningar att bli till på, vilka alla var bundna till familjeform. Majoriteten av relationsbarnen och en del av femmisbarnen pratar utifrån en heteronormativ tvåsamhet. Många femmisbarn pratar även utifrån sitt eget tillblivelsesätt, assisterad befruktning, och talar dels utifrån att detta sätt är ett fullgott förstahandsalternativ och dels utifrån att det är ett andrahandsalternativ till att få barn genom den heteronormativa tvåsamheten. Flera av både femmisbarnen och relationsbarnen pratade kring att få barn på ett sätt som att det är en självklarhet för vuxna.De flesta av barnen pratade om förlossning och nämnde då vården som något centralt, vilken beskrivs antingen som en fixare eller en hjälpare. För femmisbarnen var vården självklar både vid befruktningen och vid förlossningen, medan vården är självklar för relationsbarnen vid förlossningen. De barn som pratar om pappors roll vid förlossningen gör det utifrån att pappor antingen är sekundära och passiva eller att de är hjälpare. Resultatet visar även att det inte finns någon skillnad kring var barnen från de olika familjeformerna har fått sin kunskap om tillblivelse ifrån samt var de skulle ta reda på mer kunskap. Barnen nämner sina mammor, men även skola, kompisar och olika former av media är kunskapskällor för barnen. Många barn pratar utifrån att kunskapen tillhör vuxenvärlden och att barn inte behöver ha kunskap om tillblivelse. Det är ungefär lika förekommande att barnen oavsett familjeformger uttryck för att tillblivelse och tillhörande ämnen på olika sätt är svårt att prata om, som att det är lätt att prata.Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att eftersom den heteronormativa tvåsamheten framställs som det självklara, får det till följd att andra tillblivelsesätt betraktas som mindre eftersträvansvärda. I kontakt med barn blir det därför viktigt att förhålla sig till detta och sträva mot att inkludera fler likvärdiga tillblivelsesätt i sitt prat. Mammor beskrivs av barnen från de båda familjeformerna som de primära kunskapsbärarna, medan pappor nästintill helt saknas. Detta tyder på att femmisbarn, i de undersökta åldrarna, har samma tillgång till kunskap om tillblivelse som relationsbarn har. Slutligen konstateras att sexualitet till viss del fortfarande är tabubelagt i samhället, då flera av barnen på olika sätt uttrycker att det finns aspekter av tillblivelse som var svåra att prata om. Denna syn, som också återfinns i samhället, håller troligtvis på att förändras då ungefär lika många barn gav uttryck för att tillblivelse var lätt att prata om. Children’s perspective childhood studies origin of babies conception birth single mothers by choice assisted reproduction donor insemination nuclear families conception by intercourse children childhood parents mothers fathers donors family studies childhood psychology childhood sociology child interviews discourse analysis critical discursive psychology social constructionism qualitative research. Barnperspektiv barndomsforskning tillblivelse befruktning födsel frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning donatorinsemination kärnfamilj samlagsbefruktning barn barndom föräldrar mammor pappor donatorer familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer diskursanalys kritisk diskursiv psykologi socialkonstruktionism kvalitativ forskning.

Page generated in 0.0364 seconds