Syftet med denna allmänna litteraturöversikt är att undersöka hur kvinnor som har blivit diagnostiserade med bröstcancer beskriver sin upplevelse. Vidare är syftet att beskriva kvinnornas situation och det faktum att en bröstcancerdiagnos inte enbart påverkar den fysiska hälsan, utan även kan resultera i psykiska och sociala konsekvenser. Målet med denna litteraturöversikt är att erbjuda en överblick av kunskapsområdet. Det teoretiska ramverket för den här studien är biografiskt avbrott, liminalitet och posttraumatic growth. Studien är baserad på fjorton artiklar av kvalitativ karaktär.  Resultatet tyder på att sjukdomen initierar ett biografiskt avbrott i kvinnornas liv. Till följd av detta avbrott upplever kvinnorna en ovisshet i relation till rädsla för återfall, fertilitet och framtiden. Kvinnorna upplever även svårigheter relaterade till kropp, identitet och sexualitet. Vidare visar resultatet även att kvinnorna upplever utmaningar i samband med övergången från patient till överlevare. Övergångar mellan sjukdomsfaser kan resultera i att kvinnorna hamnar i ett tillstånd av liminalitet. Resultatet tyder även på att en del kvinnor upplever positiva psykologiska effekter till följd av bröstcancerdiagnosen. / The aim of this general literature review is to investigate how women who have been diagnosed with breast cancer describe their experience. Furthermore, the purpose is to describe their situation and the fact that a breast cancer diagnosis does not only affect physical health, but potentially also comes with psychological and social consequences. The objective of this study is to offer an overview of the field of knowledge. The theoretical framework for this study is biographical disruption, liminality, and posttraumatic growth. The study is based on fourteen qualitative articles. The results indicate that the disease initiate a biographical disruption in the women’s life. As a result of this disruption the women experience uncertainty in relation to fear of recurrence, fertility, and the future. Furthermore, the results also indicate that women experience challenges when transitioning from patient to survivor. Transitions between stages of disease can result in a state of liminality. The results also indicate that some women experience positive effects from the breast cancer diagnosis.

Sjukhuskuratorer samtalar med patienter på vårdsalar där möjlighet till avskildhet eller lugn ibland är liten. Denna uppsats har som ambition att undersöka vilka metoder för att skapa relation och en hållande miljö som sjukhuskuratorn använder sig av i sådana situationer, för att öka förståelsen för hur arbetet går till i praktiken. Denna kvalitativa intervjustudie visar att det finns ett flertal metoder som är användbara för att visa närvaro och skapa relationer tillpatienter i vårdmiljö – både fysiska och verbala. För att skapa en hållande miljö använder kuratorerna metoder för att stänga ute störningsmoment och upprätthålla tydliga ramar i samtalen. Metoderna används ofta i kombination med varandra och anpassas efter situationen. Studien visar också att de fyra intervjuade kuratorerna är samstämmiga i mycket trots att de ofta jobbar ensamma, samt att de lärt sig metoderna genom utbildning och genom att iaktta andra kuratorer. / On the ward, healthcare social workers often speak to patients in rooms without the possibility of privacy or quiet. The aim of this paper is to examine which methods healthcare social workers (HSW's) use to build relationships and create a holding environment in these settings, and how they are used in practice. Findings from this qualitative interview study show that there are several methods that HSW’s can use – both physical and verbal. They also employ several methods to block out disturbances from other patients and personnel, as well as methods to create safety and predictability in order to establish a holding environment for patients. These methods are often used together and adapted to each situation. The group of HSW's interviewed in this study draw knowledge from both education and practice, and are concordant in their views even though they often work alone.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorer upplever sina möjligheter att bedriva psykosocialt arbete inom en medicinsk kontext. Upplever kuratorerna att de har handlingsutrymme att utföra psykosocialt arbete samt har förutsättningarna ändrats sedan införandet av en legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer? Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex kuratorer på olika mottagningar på en klinik på ett medelstort sjukhus i Sverige. För att bearbeta materialet har tematisk analys använts, där fyra huvudteman och fjorton underteman växte fram. Kuratorerna på kliniken gör ett gediget psykosocialt arbete men utrymmet det får i kontrast till det medicinska är begränsat. Hierarkier och statusskillnader framkommer på olika sätt i materialet. Uppsatsen visar på att det upplevda handlingsutrymmet är stort men att det faktiska handlingsutrymmet till viss del är begränsat. Gällande hälso-och sjukvårdskuratorslegitimationen ges en bild av att legitimationen inte hade haft någon inverkan på kuratorernas arbete på kliniken, varken gällande arbetsuppgifter, arbetsförhållanden eller status. En förhoppning fanns hos dock alla informanter men främst hos de med kortast tid på kliniken gällande att legitimationen framledes skulle stärka deras ställning samt förbättra deras arbetsvillkor. / The overall aim of this essay was to examine how healthcare social workers experienced their opportunities to conduct social work within a medical context. Do they feel that they have room for action to carry out social work, and have the conditions changed since the introduction of a license for health care social workers? The study was conducted as a qualitative interview study where semi-structured interviews were held with six healthcare social workers at a clinic in a medium-sized hospital in Sweden. To analyze the material, thematic analysis was used, where four main themes and fourteen sub-themes emerged. The healthcare social workers at the clinic do solid social work, but the space it gets in contrast to the medical perspective is limited. Hierarchies emerge in different ways in the material. The essay shows that the perceived room for action is large, but that the actual room for action is to some extent limited. The healthcare social workers didn´t experienced any improvement regarding duties, working conditions or position at the clinic since the introduction of a license for health care social workers. However, there was a hope among all the informants, but mainly among those with the shortest time at the clinic that the license in the future would strengthen their position and improve their working conditions.