Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ofta förskollärare och barnskötare utför planerade rörelseaktiviteter på förskolan och vad som påverkar att vissa av dessa rörelseaktiviteter inte blir av. I bakgrunden ges en översikt om hur rörelsen i förskolan ser ut, hur förskollärarens förhållningssätt till rörelse är samt rörelsens positiva effekter utifrån vetenskapliga artiklar och för ämnet relevant litteratur. Forskning visar att barnen behöver röra på sig för att stärka kroppsuppfattning, motorik och koordination. Genom att dessa delar stärks bidrar det till att barnens koncentrationsförmåga ökar. Forskning visar även att förskollärarnas inställning till rörelse påverkar ifall barnen erbjuds rörelseaktiviteter på förskolan. Genom en enkätstudie som delades ut till 110 respondenter på nio olika förskolor har vi undersökt hur ofta förskollärare och barnskötare planerar rörelseaktiviteter på förskolorna. Av de 110 enkäterna som delades ut fick vi in 103 stycken som vi kunde använda i vår studie. Vi valde att använda oss av pappersenkäter som vi personligen delade ut till varje förskola, för att få ett sådant högt deltagande som möjligt. För att få fram ett resultat har vi analyserat svaren i enkäterna mot varandra med hjälp av figurerna som lyfts i resultatet, där kan det tydligt utläsas vilka svar vi fått in. Avslutningsvis har vi en diskussion där vi diskuterar och jämför våra resultat mot forskning vi lyft i bakgrunden. Vårt resultat visar på att det är förskollärarna som planerar flest rörelseaktivitet på förskolan, och största anledningen till att vissa rörelseaktiviteter inte blir av är för att förskollärarna känner sig rädda för att utföra rörelseaktiviteter, det är stora barngrupper och att det var många ur personalen borta när de hade planerat att utföra rörelseaktiviteterna.

Det här examensarbetet handlar om förskollärarens roll i fysiska aktiviteter. Syftet medstudien är att undersöka hur förskollärarna förhåller sig till barns fysiska aktiviteter iförskolan. Det insamlade datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med elvalegitimerade förskollärare på sex förskolor i Mellansverige. Examensarbetets teoretiskautgångspunkt är baserat på den psykomotoriska teorin.Resultatet visar på att förskollärarnas förhållningssätt har en avgörande faktor på hurundervisning utvecklas och hur stimulerade den blir för barnen. Förskollärarna behöverinta barns intresse för att tillgodose barns rörelsebehov. Resultatet synliggör även attförskollärarna behöver utbildning och kunskap inom fysiska aktiviteter för att stärkabarns hälsa, lärande och utveckling.

Ämnet rörelse är idag högaktuellt. Det kommer rapporter och starta som organisationer för att få barn att röra sig mer. Syftet med denna studie ära att beskriva sju förskollärares  uppfattningar och erfarenheter om planerad rörelseaktivitet i förskolan. Våra frågeställningar är: Hur ser förskollärare på rörelse i förskolan? och vilka uppfattningar och erfarenheter har förskollärarna om vad som möjliggör eller hindrar för planerad rörelseaktivitet?  Vi genomförde en kvalitativ studie, med inspiration från fenomenografi, där sju förskollärare, i två olika kommuner, som genom ​intervjuer fick delge sin uppfattning om planerad rörelseaktivitet. Resultatet visar att informanterna är bekanta med fenomenet rörelse, men använder olika ord för att beskriva det. Det framkom även att det som möjliggör förplanerad rörelseaktivitet är förskollärarnas egna intresse och engagemang samt ett medvetet förhållningssätt. Det som hindrar för planerad rörelseaktivitet är en osäkerhet hos förskollärarna då rörelse är mångfacetterat och därmed blir det en osäkerhet kring hur aktiviteter ska planeras och genomföras samt bristen på planeringstid. / <p>2019-10-24</p>

Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i fysiska aktiviteter med barn, samt se hur förskollärare arbetar med planering av rörelseaktiviteter i förskolans verksamhet. Studiens undersökning gjordes i form av en webbenkät som riktade sig till förskollärare med förskollärarexamen. Sammanlagt 113 stycken deltagare besvarade enkäten. I studien användes den psykomotoriska teorin för att förklara och analysera det resultat som framkom från undersökningen. Resultatet visar på att förskollärare ser på genomförandet av planerade rörelseaktiviteter i förskolans verksamhet som en mycket viktig uppgift, och att lärarledda aktiviteter kan förekomma i både planerade och spontana former. Det finns även en inställning hos många förskollärare att barn får tillräckligt med fysisk aktivitet genom den övriga tiden på förskolan, till exempel genom utevistelse och fri lek. Resultatet visar vidare att förskollärare som anser att de har kompetens inom fysisk aktivitet i större utsträckning schemalägger rörelseaktiviteter, medan förskollärare som inte anser sig tillräckligt kompetenta planerar in fysiska aktiviteter i mindre utsträckning. Resultatet visar att majoriteten av förskollärare har en positiv attityd till sin roll i fysiska aktiviteter med barn och tycker det är mycket viktigt att delta i planerade såväl som barninitierade rörelseaktiviteter. Tidsbrist och övriga arbetsuppgifter tas upp som orsaker som kan minska förskollärares delaktighet i dessa aktiviteter. / The purpose of this study was to examine how preschool teachers’ view their role in physical activities with children, and also how preschool teachers work with the planning of movement activities in the preschool. The study was conducted through a web-based survey aimed at preschool teachers with a preschool teacher’s degree. A total of 113 participants answered the survey. The study used the psychomotor theory to explain and analyze the result that emerged from the study. The results show that preschool teachers view the implementation of planned movement activities in preschool as a very important task, and that teacher-led activities can occur in both planned and spontaneous forms. There is also an attitude among many preschool teachers that children get enough physical activity through the time they spend outside and free play. The results also show that preschool teachers who consider themselves competent regarding physical activity also plan movement activities to a greater extent, while preschool teachers who do not consider themselves adequately qualified plan physical activities to a lesser extent. The results show that the majority of preschool teachers have a positive attitude towards their role in physical activities with children and that it is very important to participate in planned movement activities as well as movement activities initiated by children. Lack of time and other work tasks are considered reasons that may reduce preschool teachers’ participation in these activities.