<p>Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. </p><p>Slutseminarium: 2008-05-28</p><p>Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.</p><p>Författare: Sofia Pellbring och Julia Ramirios</p><p>Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Företag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter </p><p>Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering,</p><p> Delegering, Chef/Ledare, Motivation </p><p>Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive </p><p>manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? </p><p>Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan </p><p> kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.</p><p>Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. </p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. </p><p>Empiri: Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. </p><p>Analys: I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. </p><p>Slutsats: Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.</p>

Titel:Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium:2008-05-28 Ämne:Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp. Författare:Sofia Pellbring och Julia Ramirios Handledare:Jenny Ståhl Företag:Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp:Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering:Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? Syfte:Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera. Teoretisk referensram:Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. Metod:Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. Empiri:Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. Analys:I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. Slutsats:Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.

Problematiken för vår undersökning grundar sig i den nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011. Där står det reglerat att kommunen är ansvarig för alla elever i en kommun. Då det nu råder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vårdnadshavare själva välja vilken grundskola de vill gå på. Eleverna kan antingen välja en kommunal grundskola eller en friskola och därmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osäker för kommunerna då de inte vet hur många elever som kommer att gå i de olika skolorna. Vårt syfte med denna undersökning är att skapa förståelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen går tillväga för att planera och budgetera osäkerhet och om budgetarbetet har påverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer på skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet är; planering, kommunikation och kontroll. För att kunna budgetera för verksamheten som är oviss på grund av det osäkra elevantalet är dessa ledord viktiga i hela budgetarbetet, från förberedelser av budget till uppföljningen av budgetutfallet. Vad som har förändrats med införandet av det fria skolvalet och friskolorna är att det har blivit svårare att planera verksamheten och veta vilken skola som eleverna kommer att välja. Detta har medfört att behovet av långsiktig planering har blivit ännu viktigare och rektorerna har infört ett par tillvägagångssätt för att försöka ta reda på vilken skola eleverna kommer att välja. Det fria skolvalet och friskolorna har även bidragit till att kontrollen och själva uppföljningen har blivit än viktigare än det var tidigare. / The problem of our study is based on the new law of school which came into force in July 2011. In the law it is regulated that the municipality is responsible for all pupils in the municipality. Because of the new law of school the students and their guardians are free to choose which primary school they want to go to. Students can either choose a local school or an independent school and because of that planning and budgeting of the student population becomes more difficult for the municipalities when they do not know how many students will attend different schools. Our purpose in this study is to create an understanding and a deeper knowledge of how the school board in the municipality proceed in order to plan and budget uncertainty and if the budget has been affected by the free school choice and independent schools. This survey is based on a qualitative approach with interviews with economist on the school board in three municipalities; Helsingborgs’s city, Lund’s municipality and Kristianstad’s municipality. Based on the empirical material, it has emerged that the keywords in the budget are: planning, communication and control. To be able to budget for the schools which are uncertain because of the uncertain pupil numbers, these keywords are important throughout the whole budget process, from preparation of the budget to the monitoring of the budget. What has changed with the introduction of the free school choice and independent schools is that it becomes more difficult to plan for the schools and to know which school the students will choice. This has meant that long-term planning has become more important and principals have introduced a couple of approaches to attempt to find out at which school students will choice. The free school choice and independent schools have also contributed to the control and monitoring has become more important now than it was before.

I detta arbete har jag gjort en studie om fritidslärares uppfattningar kring att planera och motivera för rörelseaktivitet. Jag har valt att studera detta område då jag själv är fysiskt aktiv och har läst i kurslitteratur och i artiklar om att det idag finns ett problem med allt fler stillasittande elever. Detta är något som även arbetskollegor har talat om. Det som har framkommit i denna studie är att ett vanligt synsätt kring planering av rörelseaktiviteter på fritidshemmet sker spontant under en verksamhetsdag. Det verkar handla om att utgå från hur elevgruppen är och vilka behov som finns under den aktuella dagen. Samtidigt finns det också uppfattningar att det är bra att få med eleverna i planeringen av rörelseaktiviteter för att de ska lära sig det här med elevinflytande, samt att lära sig planera och ta eget ansvar för aktiviteter. Uppfattningarna kring att motivera för rörelseaktivitet handlar mycket om det sociala samspelet mellan inom elevgruppen. Rörelseaktiviteter ses som ett bra verktyg för eleverna att träna på att skapa relationer och att uppträda på ett hänsynsfullt sätt gentemot varandra. Vad gäller att motivera eleverna till att delta så handlar det enligt respondenternas utsagor i mångt och mycket om att vara en god förebild som vuxen. Detta kan ske genom att själv starta upp och vara med i aktiviteter tillsammans med elevgruppen. Sedan finns det också uppfattningar om att föra diskussioner med eleverna kring nyttan med rörelseaktiviteter är viktigt, men fritidsläraren bör undvika att själv hamna i centrum och att hålla sig kortfattad och tydlig för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2017-11-13</p>

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om gymnasieelever och komvuxelever känner till skolans värdegrund samt att ta reda på om eleverna upplever att de är delaktiga i planeringen av undervisningen.Vi har genomfört en kvantitativ enkätundersökning i två olika gymnasieklasser samt en komvux klass.Resultatet tyder på att elevernas medvetenhet om skolans värdegrund är bristfällig. Åtskilliga elever upplever att de inte fått någon information om värdegrunden från skolan, vilket delvis förklarar elevernas bristfälliga kunskaper i frågan.En majoritet av de tillfrågade eleverna upplever att de är delaktiga i planeringen av undervisningen. Vår undersökning visar stora skillnader mellan eleverna i ettan och eleverna i trean.

Bakgrund Hälsa ska, i Hem- och konsumentkunskap (HKK), undervisas ur ett holistiskt, alltså fysiskt, psykiskt och socialt, perspektiv kring flera innehåll. HKK-lärares frihet att forma hälsoundervisningen gör deras resonemang avgörande för hälsoundervisningens utfall. Syfte Syftet med studien var att undersöka HKK-lärares resonemang och upplevelser kring undervisning om hälsa ur ett holistiskt perspektiv.  Metod Studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys gjordes av intervjuerna.    Resultat Lärarna fokuserade i hälsoundervisningen den fysiska hälsan medan den sociala hälsan mestadels hamnade utanför hälsobegreppet. Lärarna såg möjligheter att öka elevernas kunskap kring mat och hälsa. Innehållet som lyftes grundade sig i lärarnas tolkningar av styrdokumenten. Psykisk hälsa framträdde i samband med undervisning om fysisk hälsa och utgjorde en utmaning för lärarna.  Slutsats För att alla hälsoaspekter ska lyftas behövs ökad förståelse för hur olika hälsoinnehåll prioriteras mot varandra och för vilka verktyg HKK-lärare behöver för att tillgängliggöra de sociala och psykiska aspekterna av hälsa till eleverna. / Background In Home and Consumer Studies (HCS), health should be taught from a holistic perspective, encompassing physical, mental and social aspects around various contents. Teachers in HCS are granted freedom in shaping health education, making their reasoning crucial for the outcome of the education.  Objective The aim of this study was to explore how teachers in HCS reason about and experience health education from a holistic perspective.  Method(s) The study was conducted through a qualitative study with semi-structured interviews. Thematic analysis was conducted on the interview data.  Results In health education, teachers primarily focused on physical health, while social health often fell outside of the health concept. Teachers identified opportunities to enhance students’ knowledge about food and health. The content was based on the teachers’ interpretations of policy documents. Reasoning surrounding mental health was shown in connection to education about physical health and posed as a challenge for teachers. Conclusion In order to ensure that all health aspects are highlighted, increased understanding is needed to see how different health content is prioritized against each other and which tools teachers’ in HCS must gain to make the social and psychological aspects of health available to students

Textilslöjdlärare beskriver att elevers finmotoriska förmågor har blivit sämre då de ser att fler och fler elever inte kan klippa rakt. Syftet med denna studie är att bilda en uppfattning om hur textilslöjdlärare planerar inför sina lektioner med elever som har finmotoriska svårigheter. Data har samlats in med kvalitativ halvstrukturerade intervjuer som genomförts på sex utbildade textilslöjdlärare. Utifrån bearbetning av materialet med innehållsanalys har det visat att det är utmanande för textilslöjdlärarna att beskriva hur de identifiera finmotoriska svårigheter. Det är lättare för dem att berätta om hur de ser om elever har svårigheter med sin finmotorik. I studien framkommer att textilslöjdlärarna anpassar sin undervisning för eleverna med finmotoriska svårigheter och att de inte samverkar så mycket med andra kollegor. I studien diskuteras behovet av att sätta ord på den tysta kunskapen för att kunna beskriva vad finmotoriska svårigheter står för. Det diskuteras kring att det kan ske genom mer samverkan mellan textilslöjdlärare för att tolkningar kring finmotoriskt kunnande inte ska behöva grundas på den enskildes förhållningssätt. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad finmotoriska svårigheter innebär och på så vis skapa gemensamma begrepp som kan användas av textilslöjdlärare för att kunna planera sina lektioner för elever som har finmotoriska svårigheter.

No description available.

The purpose of this thesis is to develop a model to enhance the effectiveness of machining centers with multi-pallet automatic pallet changers (APCs). From critical literature review no existing theories within this field were found. The multi-pallet APC allows multi-setups and a more flexible sequencing of jobs. The model together with the developed heuristic scheduling algorithm with the objective to minimize the total weighted tardiness can be used to plan in n jobs on m pallets in a shop-floor. The right maintenance policy ensures a high availability, which together with the program guarantees a high level of utilization of the machinery. Consequently the effectiveness will be enhanced. A case study approach was used to test the model at Växjöfabriken in Sweden, which treats cast material. The results of this case study are a more effective utilization of the machines with decreased tardiness costs, increased customers’ satisfaction and goodwill of the company. The contribution of this thesis is a model with a flexible, adjustable and expandable heuristic scheduling algorithm, which can be applied in all manufacturing companies using machining centers with multi-pallet APCs. / Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell för att förbättra effektiviteten av maskincentra med automatiska palletväxlare (APCs) för multi-palleter. När en kritisk litteratursökning genomfördes hittades inga relevanta teorier inom det aktuella området. Multi-pallet APC tillåter att många jobb kan förberedas samtidigt och gör planeringen av jobben mer flexibel. Modellen, tillsammans med den utvecklade heuristiska planeringsalgoritmen med målet att minimera den totala viktade förseningen, kan användas för att planera in n jobb med m palleter på ett verkstadsgolv. Rätt underhålls policy försäkrar en hög tillgänglighet vilket tillsammans med programmet garanterar en hög utnyttjandenivå av maskinerna. Som följd kommer effektiviteten att höjas. En fallstudie utfördes på Växjöfabriken i Sverige för att utvärdera modellen, på företaget efterbehandlas gjutgods. Resultatet från denna fallstudie blev ett effektivare utnyttjande av maskinerna, med minskade förseningskostnader, ökad kundtillfredställelse och goodwill för företaget. Denna uppsats bidrar med en modell och en flexibel, anpassningsbar och utvecklingsbar heuristisk planeringsalgoritm, vilken kan användas i alla industriföretag som använder maskincentra med multi-pallet APCs.

<p>The purpose of this thesis is to develop a model to enhance the effectiveness of machining centers with multi-pallet automatic pallet changers (APCs). From critical literature review no existing theories within this field were found. The multi-pallet APC allows multi-setups and a more flexible sequencing of jobs. The model together with the developed heuristic scheduling algorithm with the objective to minimize the total weighted tardiness can be used to plan in n jobs on m pallets in a shop-floor. The right maintenance policy ensures a high availability, which together with the program guarantees a high level of utilization of the machinery. Consequently the effectiveness will be enhanced. A case study approach was used to test the model at Växjöfabriken in Sweden, which treats cast material. The results of this case study are a more effective utilization of the machines with decreased tardiness costs, increased customers’ satisfaction and goodwill of the company. The contribution of this thesis is a model with a flexible, adjustable and expandable heuristic scheduling algorithm, which can be applied in all manufacturing companies using machining centers with multi-pallet APCs.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell för att förbättra effektiviteten av maskincentra med automatiska palletväxlare (APCs) för multi-palleter. När en kritisk litteratursökning genomfördes hittades inga relevanta teorier inom det aktuella området. Multi-pallet APC tillåter att många jobb kan förberedas samtidigt och gör planeringen av jobben mer flexibel. Modellen, tillsammans med den utvecklade heuristiska planeringsalgoritmen med målet att minimera den totala viktade förseningen, kan användas för att planera in n jobb med m palleter på ett verkstadsgolv. Rätt underhålls policy försäkrar en hög tillgänglighet vilket tillsammans med programmet garanterar en hög utnyttjandenivå av maskinerna. Som följd kommer effektiviteten att höjas. En fallstudie utfördes på Växjöfabriken i Sverige för att utvärdera modellen, på företaget efterbehandlas gjutgods. Resultatet från denna fallstudie blev ett effektivare utnyttjande av maskinerna, med minskade förseningskostnader, ökad kundtillfredställelse och goodwill för företaget. Denna uppsats bidrar med en modell och en flexibel, anpassningsbar och utvecklingsbar heuristisk planeringsalgoritm, vilken kan användas i alla industriföretag som använder maskincentra med multi-pallet APCs.</p>