<p>Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. </p><p>Slutseminarium: 2008-05-28</p><p>Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.</p><p>Författare: Sofia Pellbring och Julia Ramirios</p><p>Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Företag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter </p><p>Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering,</p><p> Delegering, Chef/Ledare, Motivation </p><p>Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive </p><p>manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? </p><p>Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan </p><p> kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.</p><p>Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. </p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. </p><p>Empiri: Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. </p><p>Analys: I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. </p><p>Slutsats: Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.</p>

Titel:Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium:2008-05-28 Ämne:Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp. Författare:Sofia Pellbring och Julia Ramirios Handledare:Jenny Ståhl Företag:Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp:Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering:Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? Syfte:Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera. Teoretisk referensram:Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. Metod:Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. Empiri:Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. Analys:I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. Slutsats:Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.

Lagen om företagsrekonstruktion infördes i svensk rätt med syfte att ge företag med god affärsidé möjlighet att bli lönsamt igen efter att ha hamnat i en ekonomisk kris. Det handlar således om företag som är nödvändiga för marknaden. Gäldenärsföretaget får vid företagsrekonstruktion hjälp av en rekonstruktör som utses av domstol och vars uppgift bland annat är att försöka nå en ekonomisk uppgörelse med företagets borgenärer. Rekonstruktören har således en central roll i rekonstruktionsförfarandet. På senare tid har det blivit alltmer vanligt att rekonstruktören delegerar uppgifter till utomstående parter som inte blivit utsedda av rätten. Det förekommer även att rekonstruktören sätter annan i sitt ställe. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för rekonstruktörens möjlighet att delegera samt avhända sig uppdrag till annan och hurdet förhåller sig till lagen. Anledningen till att vi valde att skriva om detta ämne grundar sig på att vi finner situationen problematisk i de fall lagen skulle kringgås. Även en kortare jämförelse med konkursförvaltare och sysslomannaskap har gjorts för att hämta ledning i frågan. Arbetet är utformat efter den rättsdogmatiska metoden för att utreda gällande rätt. Även den empiriska metoden har använts i form av intervjuer med olika yrkesverksamma personer. Vår slutsats är att det idag finns företag på marknaden som har en affärsidé att rekonstruera gäldenärsföretag i form av rollen som mellanman i förhållande till rekonstruktör och gäldenär. En sådan verksamhet bedrivs i strid med lagen om företagsrekonstruktion då lagen enligt vår mening inte ger utrymme för att anlita ett så kallat ombud för gäldenärens räkning.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser. Undersökningen baseras på intervjuer med projektmedlemmar inom det aktuella projektet som har god insyn i hur ledarskapet såg ut i projektet. Intervju gjordes även med Föreningen X:s ordförande i Eventutskottet. Sekundärdata inhämtades från Föreningen X:s offentliga samt interna dokument. De huvudsakliga frågorna berörde projektbakgrunden, hur kommunikationen såg ut i projektgruppen samt hur projektledarskapet såg ut. De resultat och slutsatser som studien visar på är att projektledaren främst använde sig av en delegerande ledarroll framför en styrande och stödjande. Studien pekar också på att det finns vissa drag hos projektledaren som kan sägas verka efter en typisk svensk ledarskapsstil. Vidare visar studien på att projektledaren som formell ledare inte hade en central roll i projektgruppen. En anledning till detta kan vara på grund av det tidsbegränsat ledarskap samt att han inte lever upp till alla de krav som sätts på en projektledare.

No description available.

No description available.