Det har i tidigare forskning framkommit att miljön på förskolan är betydelsefull, där det pedagogiska arbetet kan förbättras genom att förskollärarna inreder miljön omsorgsfullt. Som förskollärare kan man inte utforma en miljö som gynnar alla barn på förskolan. Men som förskollärare bör man lära känna varje barn och vara uppmärksam på vad de intresserar sig för och därefter skapa en miljö som inspirerar dem. Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur förskollärare kan se på den fysiska miljön och hur de utformar den på förskolan. Vid planerade aktiviteter var vi nyfikna på om man väljer miljö utifrån aktiviteterna och om de anpassar den.Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där omgivningen har betydelse och att artefakter kan påverka. Artefakter är ett genomgående begrepp som vi använder oss av i studien för att utgå från det valda perspektivet. Det står för alla de fysiska redskap som människor är beroende av för att exempelvis vara kreativa, kunna lösa konfliter och kunna kommunicera. I vår studie står artefakter för redskap som förskollärare använder sig av för att bygga upp en miljö. När vi intervjuade förskollärarna använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex förskollärare varav tre arbetade på kommunala förskolor och tre på kooperativa förskolor.Studiens resultat visade att förskollärarna ser på miljön som betydelsefull men i planerade aktiviteter utgick de från vad man ska göra. Vid planerade aktiviteter bestämdes miljön utifrån vilket rum som är praktiskt att befinna sig i för aktiviteten där artefakter var lättillgängliga. Majoriteten av förskollärarna beskrev att förskolelokalerna var för små för antalet barn som vistades i verksamheterna, vilket begränsade deras arbete. De kooperativa förskollärarna beskrev att deras fysiska miljö var inspirerande och de överlag var nöjda med sin miljö. Förskollärarna valde miljö till de planerade aktiviteterna genom att dela upp barngruppen i grupper och de befann sig oftast på samma plats. Vid planerade aktiviteter tog majoriteten av förskollärarna i vår studie upp att man skalade av miljön genom att ta bort artefakter som de upplevde störde barnens koncentrationsförmåga. Vi märkte även att de kommunala förskolorna och de kooperativa förskolornas miljöer i vår studie skiljde sig åt på grund av olika faktorer. Det var faktorer som förskolans ekonomi, regler och riktlinjer där exempelvis de kooperativa förskolorna fick ta hjälp av föräldrar när saker skulle byggas, vilket ledde till en miljö som ständigt var föränderlig. De kommunala förskolorna fick inte ta hjälp av exempelvis föräldrar för att materialet då inte blev fackmannamässigt utfört vilket gjorde att deras miljö var svårföränderlig.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse. Enkätundersökningen visar att det finns ett behov och intresse av ett häfte med lekfulla och lärande aktiviteter för uterummet.

Mitt intresse för gymnastik och rörelse gjorde att jag valde att studera planerade rörelsepass i förskolan. I dagens samhälle blir vi mer och mer stillasittande, jag anser att det är viktigt att vi redan i förskolan lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på planerade rörelsepass, varför de har dem och hur de genomför dem. Undersökningen genomfördes i form av personliga intervjuer och observationer av lokalerna där rörelsepassen utfördes. Fyra pedagoger från fyra olika förskolor intervjuades för att få svar på syfte och frågeställningar. Resultatet visar att pedagogerna kopplar mycket mer till rörelse än enbart motorisk utveckling. De genomför planerade rörelsepass främst för att överföra en positiv attityd till ett aktivt och hälsosamt liv till barnen men även för att utveckla, motoriken, social förmåga, självkänsla, koncentrationsförmåga och språkutveckling hos barnen. För att förmedla detta och för att barnen ska utvecklas försöker pedagogerna använda sig av lek och lustfyllda övningar.

Vi var intresserade av att undersöka hur förskolor i en stadsmiljö och förskolor i en naturnära miljö arbetar med planerade rörelser och vad det är för skillnad respektive förskolor uppvisar i detta avseende. När vi har varit verksamma på förskolor har vi fått uppfattningen att det inte är så mycket planerad rörelse på förskolorna. Förskolans uppgift är att tillgodose att alla barnen får möjligheter att vara involverade i fysiska aktiviteter samt att barnen får information om vad som är bra för hälsan. Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket planerad rörelse det är på förskolor och om det är någon skillnad på förskolor i stadsmiljö jämfört med förskolor i en naturnära miljö. Syfte var vidare att få bredare kunskap om barnskötarnas och förskollärarnas arbete med planerade rörelseaktiviteter. Förskolan har en stor roll för de familjer och barn som inte har den ekonomiska möjligheten att bekosta en fritidsaktivitet eller där föräldrarna arbetar långa dagar så att det inte finns tid för någon fritidsaktivitet. Vi har tillsammans valt sex förskolor i Mellansverige där tre av dessa låg i stadsmiljö och tre låg i naturnära miljö. Resultat är uppdelat i 2 delar, den kvalitativa och den kvantitativa. Båda delarna var uppdelade i fem olika kategorier - personfrågor, pedagogens attityder, rörelsens utformning, den fysiska miljön och påverkan. De kvantitativa enkäterna redovisades med tabeller. I resultatet framgår det att de planerade rörelseaktiviteterna sker i större omfattning i stadsmiljö och i naturnära miljö sker de mer sporadiskt. I stadsmiljö är det fler typiska rörelsepass än i den naturnära miljön då skogen i naturmiljön används som ett redskap. Alla vill påverka miljön men förutsättningarna för det ser olika ut. Vi kom fram till att man inte använder för lite rörelse i förskolan men att den ofta sker omedvetet.Nyckelord: rörelse,

Dagens ökade internetanvändning har öppnat upp möjligheten till etablering på en global marknad vilket har lett till ett ökat intresse att utforska nya potentiella marknader. Vi har därför gjort en studie av hur potentiella kunder i Polen och Sverige vill få information om en fastighetsmäklarbyrå för att se vilka likheter och skillnader som finns emellan länderna. Vår studie omfattar potentiella svenska och polska kunders inställning till utvalda planerade och oplanerade budskap som företagen använder sig av i sin marknadsföring.Syftet med undersökningen är att se vilka skillnader respektive likheter som finns vid hur första kontakten med ett fastighetsmäklarföretag ser ut för en kund i Polen respektive Sverige. Undersökningen visar även vilka marknadsföringskanaler som är mest önskvärda av potentiella kunder och ger dessutom en översikt över vilka kanaler företagen använder sig av i praktiken. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa studier. De kvalitativa studierna i form djupintervjuer där vi har använt oss av en fallstudieansats. De kvantitativa studierna i form av en ”På-stan” enkätstudie som har gjorts enligt tvärsnittsansats.Resultatet av studien har visat ett antal mindre skillnader i hur ländernas respondenter vill ta del av ett fastighetsmäklarföretags information. Det finns stora likheter mellan länderna. Samtliga grupper av respondenter finner word-of-mouth som det mest önskvärda sättet att få information på.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek.

The purpose of this study is to gain knowledge and a broader understanding for how pre-school teachers describe the importance of planned play environments including in what manner children are given influence. By qualitative interviews with five pre-school teachers from four different units I was able to gather data that shows how the planning process concerning a specific play environment had worked and why it looked as it did. The results show among other things that the pre-school teachers viewed the play environment as a vital part of the daily operation and pointed out that it was of vital importance that it came from the children’s interests. Depending on how the play environment had been organized and what its purpose was it offered different amounts of affordances.

Syftet med studien var att uppmärksamma hur utomhusmiljön kan bidra till lärande utifrån den fria leken och med hänsyn taget till verksamhetens pedagogiska organisering. Utifrån syftet i studien uppkom dessa frågeställningar. Vilka möjligheter och hinder existerar i arbetet med att utveckla barns kunskaper och lärande utifrån den fria leken och av att organisera den planerade verksamheten som är relaterad till utomhusmiljön? Vad utmärker pedagogiskt planerade aktiviteter relaterade till utomhusmiljön och i förhållande till verksamheten som helhet? Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Centrala begrepp som har används inom teorin är Wartofskys syn av artefakter, motsättningar och expansivt lärande. För att undersöka våra frågeställningargenomfördes kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på fem olika förskolor. Observationer har även genomförts som ett komplement till intervjuerna på samtliga förskolor i studien. Resultat i studien synliggör att pedagogerna anser att i den fria leken finns det möjligheter att utveckla barns lärande. De förutsättningar och tillgångar som pedagogerna ges påverkar vilka möjligheter till lärande som pedagogerna kan erbjuda barnen. Det framkommer även att de förutsättningar barnen ges till pedagogiskt planerade aktiviteter skiljer sig mellan verksamheternas utomhusmiljöer och inomhusmiljöer.

Syftet med studien är att skildra hur några förskollärare arbetar med och resonerar om planerade rörelseaktiviteter i förskolan. Syftet uppnås med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare fördelat på tre olika förskolor. Planerade rörelseaktiviteter påverkas av de olika förutsättningar och hinder förskollärarna har ifråga om den fysiska yttre och inre miljön, samt av deras egna kunskaper och erfarenheter av planerade rörelseaktiviteter, samt hur de själva ser på det pedagogiska syftet med rörelseaktivitet. I intervjuerna understryker alla förskollärarna fördelarna med planerade rörelseaktiviteter, eftersom de anser att dessa aktiviteter påverkar positivt barnens utveckling och lärande. Förskollärarna beskriver också hur de planerar rörelseaktiviteter och problematiken med att några barn missar eller inte kan delta. Tid och förutsättningar för planering av rörelseaktiviteter är något samtliga förskollärare i intervjuerna diskuterar och understryker i denna studie.

Syftet med den här studien är att beskriva hur planerade fysiska aktivitet kan se ut i förskolan för att öka mängd på barnens rörelse. Detta för att skapa en förståelse för hur förskollärare kan engagera sig i fysiska aktiviteter som är avgörande för barnens livslånga hälsa och välbefinnande. Enligt forskning kan ett beteende fyllt av fysisk aktivitet och som är etablerad i tidig barndom uppmuntra till fysisk aktivitet också senare i livet. Undersökningen genomfördes med kvalitativ datainsamling med hjälp av tre semi-strukturerade intervjuer av tre förskollärare, som är inriktade på motorik. Resultatet visar på lämpligheten att hänga upp planeringen på en modell. Viktiga punkter i modellen är att utgå ifrån övergripande mål och att vara flexibel utifrån didaktiska förutsättningar. Vid utförande är korta, intensiva, enkla och roliga pass lämpligt sätt att genomföra planerade fysiska aktiviteter på. Rörelse till musik är också ett inbjudande sätt. Resultatet visar att förskollärarens roll är att vara en förebild, vara deltagande och vara engagerad. Engagemanget kan man få genom att välja aktiviteter utifrån individuella intressen, egna och barnens. Det är också viktigt med ihärdighet genom att upprepa aktiviteten.