Syftet med den här studien är att beskriva hur planerade fysiska aktivitet kan se ut i förskolan för att öka mängd på barnens rörelse. Detta för att skapa en förståelse för hur förskollärare kan engagera sig i fysiska aktiviteter som är avgörande för barnens livslånga hälsa och välbefinnande. Enligt forskning kan ett beteende fyllt av fysisk aktivitet och som är etablerad i tidig barndom uppmuntra till fysisk aktivitet också senare i livet. Undersökningen genomfördes med kvalitativ datainsamling med hjälp av tre semi-strukturerade intervjuer av tre förskollärare, som är inriktade på motorik. Resultatet visar på lämpligheten att hänga upp planeringen på en modell. Viktiga punkter i modellen är att utgå ifrån övergripande mål och att vara flexibel utifrån didaktiska förutsättningar. Vid utförande är korta, intensiva, enkla och roliga pass lämpligt sätt att genomföra planerade fysiska aktiviteter på. Rörelse till musik är också ett inbjudande sätt. Resultatet visar att förskollärarens roll är att vara en förebild, vara deltagande och vara engagerad. Engagemanget kan man få genom att välja aktiviteter utifrån individuella intressen, egna och barnens. Det är också viktigt med ihärdighet genom att upprepa aktiviteten.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur förskollärare beskriver arbetet med grovmotorik i förskolan samt ta reda på vilka positiva effekter grovmotoriska rörelseaktiviteter har på barn, enligt förskollärare. Studien ska även ge en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin kompetensutveckling inom ämnet grovmotorik i förskolan. För att få svar på frågorna använde vi oss av kvalitativ metod, där sex förskollärare intervjuades. Även en enkät användes för att få in fler svar gällande förskollärares kompetens och om de medvetet arbetar med barns grovmotorik på sin avdelning. Enkäten bestod av två frågor. Datamaterialet transkriberades, sammanställdes och analyserades sedan utifrån vår valda teori. Resultatet visar att kartläggning av barns motoriska utveckling kan ge ett strukturerat arbetssätt och en ökad medvetenhet om varje barns utveckling. Skogen ses som den främsta arenan där grovmotorik tränas. Rörelseaktiviteters effekter på barn beskriver förskollärarna som positiva. Barn beskrivs utveckla kroppsuppfattning och bättre koncentration. Förskollärarna lyfter även hälsoaspekten, får barn röra på sig redan i tidig ålder kan det bidra till att de även i vuxen ålder gör det. Förskollärare önskar kompetensutveckling, både för kunskap och för inspiration. Enkätens resultat visar att förskollärare känner sig kompetenta och till stor del arbetar medvetet med grovmotorik.

Denna studie utforskar förskollärares berättelser om att arbeta med planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön i svenska förskolor. Syftet är att utforska mål och ideal om att vistas i utemiljön och de hinder som uppstår i förskolans organisatoriska förutsättningar som kan påverka möjligheterna.I den kvalitativa studien intervjuades fem förskollärare på två förskolor och narrativ ansats användes för att tolka deras berättelser om ideal och förutsättningar om planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljöer. Förutom narrativ ansats används även begreppen hälsa och kroppsliga förmågor. I varje tema i analysen har citat använts från förskollärarnas berättelser som uttrycker tankar och erfarenheter om planerade undervisningsstunder i utemiljön. De ideal om undervisningsstunder i utemiljöer som framkommer i berättelserna från förskollärarna visar att utevistelsen har en stor betydelse för hälsan. De motoriska förmågorna hos barnen utvecklas vid utevistelse samt att färre sjukdomar uppkommer. Dessutom framkommer att ljudnivån är ett mindre problem i utemiljöer. Men trots dessa ideal förhindras planerade undervisningsstunder utomhus regelbundet i vissa förskolor på grund av ekonomiska förutsättningar.

Dagens samhälle blir allt mer beroende av el och förväntningar att ha tillgång till en välfungerande elleverans dygnet runt ökar för var dag. Detta innebär att en elleverans med få avbrott och en hög leveranssäkerhet i elnätet är en prioritet. När det väl sker ett avbrott påverkas alla delar av samhället och från ett ekonomiskt perspektiv kan avbrott innebära dyra kostnader för alla inblandade parter, inte minst för elnätsföretagen. Detta examensarbete innefattar en undersökning av hur mycket aviserade (planerade) avbrott egentligen kostar Skellefteå Kraft Elnät AB (SKEAB). För att göra detta har kostnader för tre olika planerade avbrott analyserats. SKEAB vill kunna minska sina avbrottstider och antalet avbrott för att uppnå en god leveranssäkerhet i sitt nät. För att åstadkomma en säker elleverans finns det olika metoder som kan tillämpas, de två som undersöks i detta arbete är att mata berörda kunder från ett reservelverk och metoden arbete med spänning (AMS). Kostnader för dessa metoder beräknas för att jämföra skillnaderna mellan att ha avbrott eller avbrottsfritt för kunder när arbeten utförs i elnätet. Arbetet har utgått från 2022 års avbrottsrapport för SKEAB för att beräkna avbrottskostnaderna med hjälp av Energimarknadsinspektionens beräkningsmetod. Övriga kostnader estimeras utifrån EBRs kostnadskatalog samt internt material från Skellefteå Krafts koncern. Eftersom alla exempelavbrott har olika förutsättningar har respektive metod tillämpats endast på de exempelavbrott som det är möjligt att nyttja. För exempelavbrott 1 jämförs avbrott gentemot matning med reservelverk. Avbrottet beror på ett åtgärdsarbete på en transformator i en stor fördelningsstation, vilket medför att många kunder drabbas. I denna jämförelse upptäcktes det att nyttjande av reservelverk är ett billigare alternativ än ett långt avbrott för alla berörda kunder. För exempelavbrott 2 jämförs avbrott med AMS. Avbrottet är till följd av ett linjebygge på en sträcka med ett fåtal kunder. I det här fallet visar det sig att AMS är billigare, samt medför det att arbetet kan utföras helt avbrottsfritt. Vid exempelavbrott 3 tas alla metoder med i jämförelsen. Avbrottet sker på grund av att ett stolpbyte och ett fåtal mindre kunder påverkas. Främst matning med reservelverk visar sig vara betydligt dyrare. AMS är lite dyrare än att ha avbrott, men det handlar inte om en stor summa i sammanhanget. Avslutningsvis konstateras det att AMS är en arbetsmetod som har stor möjlighet att minska avbrottskostnaderna i det långa loppet och bör tillämpas än mer i Skellefteå Krafts koncern.

Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskolans planerade aktiviteter. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur pedagoger förhåller sig till flerspråkighet och hur de tänker angående sitt arbete kring barns modersmålsutveckling och generell språkutveckling. Fokus ligger även på kultur och identitet i förhållande till språkutveckling. Den metod som använts för att uppnå syftet var kvalitativ i form av intervju med fyra pedagoger samt observation med fokus på planerade aktiviteter på undersökningsförskolan under fem dagar. Det insamlade materialet analyserades utifrån sociokulturellteori och ur ett interkulturellt perspektiv. I resultatet som presenteras i studien framkommer det att pedagogerna ansåg att modersmålsutvecklingen sker i vardagliga icke planerade situationer eftersom fokus i de planerade aktiviteterna ligger på den svenska språkutvecklingen. Vidare framkommer det att pedagogerna ansåg att barnens olika kulturer var enklare att influera i verksamheten än barnens modersmål då pedagogerna inte behärskade alla de olika språken i barngruppen. I resultatet framkommer även pedagogernas tankar kring deras arbetssätt för att inkludera alla barn i de planerade aktiviteterna, oavsett barnens språkliga bakgrund. / This study is about how preschool-teachers work with multilingualism in the preschool´s planned activities. The purpose of this study was to gain an understanding of how teachers relate to multilingualism and what they think about their work with the children´s native language development and general language development. The focus came to be on culture and identity in relation to language development. The method used to achieve the aim was qualitative in the form of interviews with four teachers and observation survey preschool for five days. The collected material was analyzed on the basis of socio-cultural theory and from an intercultural perspective. The results presented in this study appears that the teachers felt that the native language development occurs in everyday situations because the focus of the planned activities is on the Swedish language development. Furthermore, it appears that the teachers felt that the children´s different cultures was easier to influence in the preschool than the children's native language, for the reason that the teachers do not master all the different languages in the children's group. The result also presents the preschool-teachers thoughts about their approach to include all children in the planned activities, whatever their linguistic background.

Undersökningar har visat att elevers kunskaper och intresse i matematik har försämrats. Detta ligger till grund för vårt intresse av hur man arbetar med matematiken i förskolan för att skapa ett intresse för matematiken redan i tidig ålder. Utifrån följande frågeställningar har vi intervjuat verksamma pedagoger i förskolan: Vad anser pedagogerna om matematikens betydelse för barnen i förskolan? Var anser pedagogerna att matematiken finns? Hur arbetar pedagogerna med matematiken i förskolan?Vi har i vår undersökning använt oss utav en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta pedagoger var av en är pilotstudie. Alla intervjuer spelades in på diktafon för att öka tillförlitligheten och därefter transkriberades och analyserades materialet. Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna har en positiv attityd till matematiken och försöker få in den naturligt i det vardagliga arbetet. En pedagog ansåg att matematiken enbart hör hemma i skolan. Moment då matematiken förekommer, som pedagogerna nämnde, är genom planerade aktiviteter, spontana aktiviteter, pedagogisk lunch, samlingar, utedagar, tematisktarbete.

The purpose of this essay called is to examine how preschool teachers understand planned and spontaneous physical activities in preschool. We also search to elucidate if there is some difference between a preschool with a pedagogical orientation based on outdoor physical activities and a traditional preschool in which outdoor physical activities are not a part of their pedagogical orientation. We want even to examine how teachers understand their own role in children's physical development. The study draws on a phenomenographic approach and we apply a qualitative method to collect our data. The data is mainly based on interviews with preschool teachers from preschools with the two forms of pedagogical orientation that we mentioned earlier. We interviewed a total of six preschool teachers, three from each preschool. The results of the study showed that the informants from both preschools understand planned physical activities as an activity that is initiated and organised by the teachers. On the contrary they understand spontaneous physical activities as an activity initiated by the children, often in the form of games. Another important result is that the informants in our study agree in that spontaneous physical activities are given quite more time in the preschool’s everyday than planned activities. Finally, the study shows that the informants in the study feel confident as leaders in physical activities, regardless of the preschools pedagogical orientation. It is rather a question of education and personal interests than pedagogical focus.

Movement and motor development for children is a current issue. Research shows that children are becoming more sedentary in front of the television, computer, iPad, etc. The purpose of my thesis is to study how pedagogues work with movement and motor development in the preschool yard. In my attempt to investigate this, a qualitative research in the form of face-to-face interviews was performed. Qualitative interviews is the chosen method for my research to provide as extensive and detailed answers as possible. Six preschool teachers (both with and without pedagogic education) from three different preschools participated in the research. The results show that none of the teachers worked with planned movement activities to support the development of children’s physical development. However, they all felt that movement and motor development are important for the children and that a lot of movement and motor training are already performed naturally in the outdoor stay. / Rörelse och motorisk utveckling hos barn är idag ett mycket aktuellt ämne. Forskning visar att barn nu för tiden blir alltmer stillasittande framför bland annat tv, dator, Ipad. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk utveckling på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex pedagoger (både barnskötare och förskollärare) från tre olika förskolor. Resultatet visar att ingen av pedagogerna har arbetat med planerade rörelseaktiviteter för att främja barns motoriska utveckling. Däremot ansåg de intervjuade pedagogerna att rörelse och motorisk utveckling är viktigt för barnen och att det till stor del sker naturligt i utomhusvistelsen.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om hur förskollärare arbetar med fysisk aktivitet och rörelse samt synliggöra huruvida det arbetet kräver planerade rörelseaktiviteter eller inte. Problemområdet omfattar olika perspektiv. Dessa i sin tur kan påverka arbetet med fysisk aktivitet och rörelse ifall de betraktas som viktiga i förskolan dvs. dess betydelse i arbetet med barnens motoriska, kognitiva och sociala utveckling. Tidigare forskning i studien är baserad i utvecklingspsykologin men även i ett socialiserings- och inlärningsperspektiv, där det betonas att fysisk aktivitet och rörelse ska vara organiserad inom förskoleverksamheten. Sju förskollärare med minst fem års yrkeserfarenhet på tre olika förskolor har intervjuats om sitt arbete med fysisk aktivitet och rörelse i förskolan. I analysarbetet har svaren från intervjupersonerna jämförts och därefter kategoriserats utifrån innehåll. Resultatet påvisar att fysisk aktivitet och rörelse kan se olika ut i förskolan. Samtliga av de intervjuade förskollärarna påtalar vikten av planerade rörelseaktiviteter. Samtidigt framställs den spontana rörelsen som en viktig del i verksamheten. De intervjuade lyfte fram behov av planerade rörelseaktiviteter med det specifika målet att främja barns motoriska utveckling. De intervjuade framhåller att de planerade rörelseaktiviteterna gav barnen bättre möjligheter till att träna sin motorik. Detta genom att förskollärare då såg barnens behov och utifrån dessa gav barnen lagom stora utmaningar. Studiens slutsats blev att förskollärarens eget intresse och kunskap om ämnet fysisk aktivitet och rörelse utgjorde en betydelsefull faktor som underlättade och förbättrade arbetet med fysisk aktivitet och rörelse i förskolan. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

“Varför går de inte ut?” Den frågan ställer vi oss när vi läser forskning där förskolepersonal uttrycker att lokalerna är små i förhållande till barngruppens storlek och följden blir att förskolepersonalen har svårigheter med att följa läroplanens intentioner. Därför är det intressant att göra en kvalitativ undersökning och studera följande problem ur en ny infallsvinkel där följande forskningsfrågor kommer besvaras Hur beskriver förskollärare användandet av utomhusmiljön vid planerade aktiviteter? och Vad uttrycker förskollärare för inställning till planerade aktiviteter utomhus? Arbetet utgår från hermeneutiken som har sitt huvudsakliga fokus på att få en förståelse genom tolkningar, därav används semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat och analys presenteras i följande tre tematiseringar Begränsningar, Nyttjande av utomhusmiljön, Planerade aktiviteter och Förskollärarnas utvecklingsområde. Genom våra analyser har vi kommit fram till att utomhusmiljön i första hand används om vädret stämmer överens med förskollärarnas förväntningar eller som en avlastningsyta. Vår slutsats indikerar att förskollärare styrs av sin inställning gentemot utomhusmiljön, vilket leder till att färre planerade aktiviteter genomförs utomhus. De fyra medverkande förskollärarna i föreliggande studie medger dock att utomhusmiljön är ett utvecklingsområde.