Vi ser en brist i upplevelser av elevinflytande och delaktighet i fritidsverksamheten ur elevers synvinkel. Vi upplever även att det finns en möjlig brist i samarbete mellan fritidspersonal och elever. Relevant forskning påpekar även att det saknas forskning kring elevers upplevelse av deras inflytande och delaktighet i fritids. För att kunna göra detta behöver vi inledningsvis undersöka och tolka elevernas upplevelser av inflytande och delaktighet som begrepp ur olika synvinklar i fritidsverksamheten. För att bäst kunna fånga elevernas upplevelser av fenomenen inflytande och delaktighet, har vi valt att utgå ifrån en fenomenologisk teoriförankring kopplat till syfte och frågeställningar. Vårt metodval utgår ifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod med en fenomenografisk analysmetod som val för att bearbeta vårt insamlade empiriska material. Inför intervjuerna förberedde vi tematiskt uppdelade intervjufrågor samt en definition av inflytande och delaktighet. Våra intervjuer utgick alla från samma skola. Vårt urval av informanterna utgick från strategiska urval. Vi valde att låta läraren välja ut vilka elever som skulle medverka i intervjuerna. Vårt urval begränsades av hur många elever som svarat ja på om de ville medverka eller inte. Begränsningen uppkom av en tidsbrist som upplevdes genomgående i hela examensarbetet. I vår första resultatdel använder vi oss av triangelmodellen kallad Det dynamiska medborgarskapet (SOU, 2000 1:37) kopplad till begreppen vi undersöker, som visar på komplexiteten mellan begreppen. Skillnader och likheter belyses mellan begreppen. Vår andra resultat del tar upp centrala begrepp kopplade till elevernas upplevelser av deras inflytande och delaktighet i fritidsverksamheten. Begreppen informanterna kopplade till inflytande och delaktighet, var bestämmande (inflytande) och deltagande (delaktighet). Det mest framträdande resultatet i den här delen var elevernas positiva upplevelse av utrymme för val av delaktighet och innehåll i fria aktiviteter. Eleverna diskuterade även läromedel i fria aktiviteter, i vilka de såg en brist i att kunna påverka. I planerade aktiviteter upplevdes en brist på samarbete med fritidspersonalen . Eleverna upplevde även möjligheter till inflytande i formella representativa aktiviteter (fritidsråd).I slutsatsen upplever eleverna delaktighet och inflytande som komplexa begrepp, som är svåra att skilja åt. Det upplevdes ett stort utrymme för inflytande i val och innehåll i fria aktiviteter, medans i planerade aktiviteter upplevdes en potentiell brist på inflytande i innehållet. En annan brist i planerade aktiviteter som kan tolkas är elevernas möjlighet till inflytande i delaktighet. En möjlig slutsats av detta som kan ha en positiv effekt är att variera planerade aktiviteter, där vissa tillåter inflytande i delaktighet. Informanter upplevde även att de inte fick möjlighet till inflytande i val av vilka material (läromedel) som skulle finnas tillgängliga i fria aktiviteter. Eleverna upplevde möjlighet till inflytande i formella representativa aktiviteter, i detta fallet diskuterades specifikt fritidsråd.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare anser att de skapar goda förutsättningar för att barn ska möta fysisk aktivitet i deras vardag på förskolan. Metoden som används var semistrukturerade intervjuer. I slutsatsen framkommer det att fysisk aktivitet behöver få större utrymme i förskolans verksamheter och konkretiseras i förskolans läroplan. Vikten av att vara en god förebild som visar på att det är roligt och viktigt att röra på sig är av betydelse för hur barnen ges möjlighet att möta fysisk aktivitet dagligen i förskolan.

The purpose of this study is to investigate and gain a more in-depth understanding of how the concept of teaching is defined by preschool teachers and how the concept of teaching is applied within preschool activities. In our independent work, we would like to explore how preschool teachers define the concept of teaching and how teaching is applied within preschool activities. This is because the concept of teaching has been given a more significant role in the preschool's activities and that the role of the preschool teacher is clarified in the new revised curriculum (Lpfö. 98 rev. 2018, s. 7).  We will base the study on three questions which are: How is the concept of teaching defined in the preschool context?  What are the differences between the preschool teacher’s definition of the concept of teaching?  What methods and strategies do preschool teachers use to include children in the teaching opportunities they consider important for children’s development?  We will answer our questions based on the socio-cultural perspective and variation theory. Within the sociocultural theory we will focus on three concepts which are mediation the zone of proximal development and appropriation.  The results show that there are different definitions of the concept of teaching by preschool teachers, and that is partly because that the concept is somewhat new in the preschool education. At the same time, they consider that the concept belongs more in the secondary school, and not as much in preschool. This is in line with previous research that we have used in our study. When it comes to how teaching is applied in preschool, it is shown that preschool teachers always have a purpose with the activities and clear learning goals both for the planned and spontaneous teaching opportunities.

Utifrån vårt intresse inom bild så har vi uppmärksammat att det förekommer skillnader i pojkar och flickors bilder, hur dem målar och vad dem målar. Studiens syfte är att belysa hur några förskollärare arbetar kring jämställdhet i sina bildaktiviteter. Utifrån förskolans läroplan står det att förskolläraren ska organisera utbildningen så att barnen möts, leker, lär tillsammans, utvecklar och provar sina förmågor och intressen på lika villkor oavsett könstillhörighet. Studiens metod baserades på semistrukturerade intervjuer där tre förskollärare intervjuades. Vi genomförde studien ur ett jämställdhetsperspektiv för att se om förskollärarna anser att det är skillnader på flickor och pojkar i deras bildskapande. Läroplanens jämställdhetsbegrepp beskrivs att båda könen ska ha samma möjligheter att utveckla intressen och förmågor. Barnen ska inte hindras av de traditionella könsmönstren. Det insamlade materialet analyserades tematisk. Resultatet visade att de tre förskollärarna anser att bild är viktigt i barns utveckling och lärande. De pratade om att man får in de flesta av läroplanens mål i skapande aktiviteter. Det visade sig att det förekommer skillnader i barns bilder, mer i det fria skapandet än i det styrda. Våra respondenter hade svårt med begreppet jämställdhet och beskrev begreppet jämlikhet. / Based on our interest in painting, we have noticed that there are differences in boys 'and girls' pictures, how they paint and what they paint. The purpose of the study is to shed light on how some preschool teachers work around gender equality in their visual activities. Based on the preschool curriculum, it says that the preschool teacher must organize the education so that the children meet, play, learn together, develop and test their abilities and interests on equal terms regardless of gender. The study method was based on semi-structured interviews where three preschool teachers were interviewed. We conducted the study from a gender equality perspective to see if the preschool teachers believe there is any differences between girls and boys in their image creation. The curriculum's concept of gender equality describes that both sexes must have the same opportunities to develop interests and abilities. Children should not be hindered by the traditional gender patterns. The collected material was analyzed thematically. The results showed that the three preschool teachers believe that image is important in children's development and learning. They talked about getting most of the curriculum's goals into creative activities. It turned out that there are differences in children's images, more in free creation than in controlled. Our respondents had difficulty with the concept of gender equality and described the concept of equality.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande under planerade aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån förskollärarens perspektiv. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet barns inflytande samt på vilket sätt tar förskollärarna till vara på och ger möjligheter till inflytande i planerade aktiviteter? Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studiens teoretiska perspektiv. Analysen är bearbetad med hjälp av begreppen mediering och den proximala utvecklingzonen. Studien bygger på en kvalitativ metod och bygger på inspelade observationer och semistrukturerade intervjuer med två förskollärare. Resultatet i studien visar på att det finns många olika sätt att arbeta med barns inflytande. Resultatet visar vikten av att följa barnen i deras intressen, vara lyhörd och närvarande men också att miljön påverkar barns inflytande. Resultatet visar också att mina två frågeställningar kan kopplas ihop med varandra genom att förskollärarna beskriver barns inflytande och hur barns inflytande möjliggörs på liknande sätt.

Syftet med den här studien är att undersöka vad förskollärare på I Ur ochSkur förskolor har för synpunkter på och erfarenheter av planerade aktiviteter, som inkluderar ämnesspecifika begrepp inom ekologi. Kvalitativa intervjuer av sex förskollärare verksamma inom två I Ur och Skur verksamheter iMellansverige har genomförts. Intervjusvaren har sammanfattats genom enfenomenologisk metod som använts som analysverktyg. Intervjufrågorna ärskapade utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att samtliga förskollärare beskrev ekologi som ett brett begrepp, det handlade om att fokuserapå delar av begreppet och anpassa lärmiljöer därefter. Olika kretslopp var detinnehåll som dominerade förskollärarnas svar. Både bra och mindre braaspekter på planerade aktiviteter lyftes av förskollärarna. Utifrån de braaspekterna belyser förskollärarna bland annat trygghet för samtliga i verksamheten, genom vetskapen om vad aktiviteten innehåller samt fokuseradekunskaper om ett visst ämne. De mindre bra aspekterna som samtliga förskollärare lyfter är vikten av barnens intressen samt svårigheten att utveckla aktiviteten mot något annat håll om den är för uppstyrd. De ämnesspecifika begreppen lyftes av samtliga förskollärare som viktiga och ibland komplicerade. Förskollärarens medforskande roll var en aspekt som samtliga förskollärare lyfte som viktig, för att bemöta barnen i deras utveckling av kunskap.Förskoleverksamheter erbjuds via den här studien inspiration till kunskapsutveckling genom utomhuspedagogik, inom ämnesområdet ekologi och inkluderandet av ämnesspecifika begrepp. / The purpose of this study is to investigate what preschool teachers withinoutdoor preschools views and experiences of planned activities are, which include subject-specific concepts in ecology. Qualitative interviews with sixpreschool teachers active in two outdoor preschools in Central Sweden hasbeen conducted. The interview results has been summarized using aphenomenological method. The interview questions are created based on thestudy's questions. The results show that all preschool teachers highlightedecology as a broad concept, it was about focusing on parts of the concept andto adapt learning environments. Different cycles were the content that dominated the preschool teachers answers. Both good and not so good aspects ofplanned activities were highlighted by the preschool teachers. Based on thegood aspects that the preschool teachers highlighted, was security foreveryone in the workplace, through the knowledge of what the activity contains and focused knowledge of a certain subject. The not so good aspectsthat all preschool teachers highlighted was the importance of the children'sinterests and the difficulty of developing the activity in another direction if itis too steered up. The subject-specific concepts were highlighted by all preschool teachers as important and sometimes complicated. The preschool teacher's coresearching role, was an aspect that all preschool teachers highlighted as important when it´s about meeting the children in their development of knowledge. Through this study, teachers in preschools are offered aninspiration for knowledge development through outdoor pedagogy. In thesubject area ecology and the inclusion of subject-specific concepts.

Vi lever i ett samhälle där det är allt vanligare att man träffar människor som talar andra språk än svenska, detta förekommer mycket inom förskolan. Därför valde vi att studera förskollärares syn på hur den ökande flerspråkigheten har påverkat förskolans verksamhet och hur man kan bemöta flerspråkiga barns språkutveckling för att planera en verksamhet som stimulerar barnens språkutveckling. Syftet med vårt arbete är att utforska hur förskollärarnas arbetsmetoder används för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn och öka deras kunskaper kring språk. Vi använde oss av den kvalitativa metoden som är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar på förskolor med stor andel flerspråkiga barn. Sammanfattningen av vår datainsamling visar dessa förskollärares tankar och erfarenheter om vilka undervisningsmetoder som fungerar bra för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet vi kom fram till är att de flesta förskollärare använder sig av liknande hjälpmedel för att ge barnen lika möjligheter till utveckling av språket. De olika hjälpmedel som används för att utveckla språket är exempelvis digitala böcker, TAKK, bildstöd, sagopåsar, högläsning, pedagoger som är flerspråkiga, planerad och spontan undervisning. I resultatet har vi uppmärksammat utmaningarna som uppstår i undervisningen av flerspråkiga barn och vilka anpassningar som utförs av yrkeserfarna pedagoger. Enligt respondenterna har studiens resultat visat att samverkan med vårdnadshavarna är grunden till de flerspråkiga barnens språkutveckling. Genom att inkludera vårdnadshavarna i förskolans arbetsgång för att få en uppfattning om barnens styrkor och svagheter i språket då kan förskollärare stötta barnen vidare i deras utveckling av sitt modersmål och det svenska språket.

Vår intention med arbetet är att upptäcka olika metoder för att främja arbetet med högläsning. Syftet med litteraturöversikten är därför att granska tidigare forskning som redogör för olika metoder om högläsning för att gynna elevernas läsförmåga. Detta syftet leder till forskningsfrågan som litteraturöversikten utgår ifrån: Vilka metoder för högläsning gynnar utvecklingen av elevers läsförmåga? Datainsamlingen består av systematiska sökningar genom söksträngar i olika databaser som bland annat ERIC (EBSCO), Swepub, Scopus och DiVA. Forskningen är både internationell och nationell. Tematisk analys används för att analysera datainsamlingen. Utifrån analysen identifieras teman som utgör våra rubriker i resultatdelen. Studiens resultat visar att interaktiv högläsning är en metod som gynnar elevers literacyutveckling. Även andra faktorer såsom valet av bok och vid vilken tidpunkt på dagen påverkar främjandet av läsutvecklingen. Slutsatsen av litteraturstudien är att interaktiv högläsning, val av bok och tidpunkt med flera, främjar läskunnigheten och förståelsen. Ett aktivt lärande bidrar till en ökad motivation hos eleverna. / Our intention with this study is to discover different methods to promote the work with reading aloud. The purpose of this study is therefore to review previous research that outlines different approaches to reading aloud to benefit students' reading skills. This purpose leads to the research question on which this study is based: What methods of reading aloud benefit the development of students' reading skills? Data collection consists of systematic searches through search strings in various databases such as ERIC (EBSCO), Swepub, Scopus and Diva. The research is both international and national. Thematic analysis is used to analyze the data collection. Based on the analysis, themes are identified and form our headings in the results section. The results of the study shows that interactive reading aloud is a method that benefits students' literacy development. Other factors such as the choice of book and the time of day also influence the promotion of reading development. The conclusion of this study is that interactive reading aloud, choice of book and time of day, among others, promotes literacy and comprehension. Active learning contributes to increased motivation among students.

In preschool digital tools has started to become an important tool for learning, reflection and influence. Digital tools are also something that is highlighted in the preschool curriculum. The purpose of the study is to investigate preschool teachers' views on how digital tools can promote children's influence in planned indoor activities. This study focuses on preschool teachers as they have the ultimate responsibility to provide education according to the swedish preschool curriculum. To achieve the purpose, the study has been based on a qualitative content analysis, where structured interviews have been conducted with preschool teachers with different experiences and working in different municipalities. The results show that preschool teachers believe that it is important to listen to the children and capture their interest, as well as look at their previous experiences and thus give the children the opportunity to influence the work with digital tools in planned indoor activities. The results also showed that the preschool teachers had different levels of knowledge and interest in digital tools, furthermore the preschool teachers believe that it is both interesting and educational to co-create with the children through digital tools. The children learn to cooperate and to take turns when using the digital tools. / I förskolan har digitala verktyg blivit ett viktigt redskap för lärande, reflektion och inflytande. Digitala verktyg är även något som lyfts fram i förskolans läroplan. Vi valde därför att utgå från förskollärare i vår studie då de har det yttersta ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur digitala verktyg kan främja barns inflytande i planerade inomhusaktiviteter. Studien riktar sig mot förskollärare eftersom det är dem som har det yttersta ansvaret för undervisningen enligt läroplanen (Skolverket, 2018). För att uppnå syftet har studien utgått från en kvalitativ innehållsanalys, där strukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare. Respondenterna har olika erfarenheter och arbetar i olika kommuner. Resultatet visar att förskollärare upplever att det är viktigt att lyssna in barnen, att fånga deras intresse, samt se till deras tidigare erfarenheter och på så vis ge barnen möjlighet till inflytande i arbetet med digitala verktyg i planerade inomhusaktiviteter. Resultatet visar även att förskollärarna har olika kunskapsnivåer och intresse för digitala verktyg. Vidare menar förskollärarna att det är intressant och lärorikt att medskapa tillsammans med barnen med digitala verktyg, att barnen samarbetar och lär sig turordning.

The aim of the study is to bring knowledge about how educators use their language to support children’s learning of water phase transitions in planned and spontaneous activities. Data was collected through individual semistructured interviews, eight interviews were carried out. The interview results has been categorised using an inductive analysis method. With the approach of variation theory, an analysis was based on the educators answers, where variations and critical features could be found. The result of the study shows four variations of language that educators use in planned and spontaneous activities about the phase transitions of water. The variations is everyday language, subject-specific concepts, simplified concepts and children's experiences. Educators consider changing language, where an everyday language is used and where subject-specific concepts are included as critical features. Asking questions and answering children’s questions was also considered as critical features in supporting children’s learning about water phase transitions.