Denna kvalitativa och komparativa studie bygger på planerad undervisning i förskolan och hur barn i olika åldrar möter denna undervisning. Jag har utgått från ett åldersperspektiv för att ta reda på hur barns möte med den planerade undervisningen tar sig uttryck och har observerat vad det finns för likheter och skillnader mellan äldre och yngre barn vid dessa tillfällen. Detta för att få kunskap om hur barns möte med planerad undervisning kan se ut i förskolan med fokus på barnens agerande, deltagande, utforskande och inflytande i dessa situationer. Det har tidigare gjorts studier och forskning kring barns lärande i förskolan i förhållande till undervisning där genus, språk och klass stått i fokus. Med det finns en brist på litteratur och studier ur ett åldersperspektiv som visar på hur just barnens ålder påverkar barnens möte med planerad undervisning. Jag har utgått från ett barndomssociologiskt perspektiv samt tidigare forskning kring undervisning, barns aktörskap och lek i förskolan. Jag har inhämtat mitt material genom observationer och fältanteckningar då jag deltagit vid sex planerade undervisningstillfällen, på sex olika avdelningar och på tre olika förskolor. Mitt fältmaterial har analyserats utifrån Corsaros begrepp makro- och mikronivå, kamratkulturer, tolkande reproduktioner, delade ritualer, åtkomststrategier och barns aktörskap. Den slutsats man kan dra av mina fältstudier är att det finns flera skillnader mellan de yngre och äldre barnens möte med planerad undervisning såsom kommunikationens, sinnenas och lekens betydelse. Likheterna består främst utav barnens strategier, utforskande av pedagogiskt material samt betydelsen av det sociala samspelet.

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om hur pedagoger förhåller sig till barns utevistelse och lärande samt vad utemiljöns utformning har för betydelse för spontan och planerad undervisning utomhus. Studien utgår ifrån ett socio-materiellt perspektiv och är utformad utifrån kvalitativ metod, där observationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Studiens resultat visar att utevistelsen domineras av barnens fria lek och samordnade aktiviteter ute sker i låg utsträckning. I resultaten framgår det att utemiljöns utformning och storlek har betydelse för hur pedagogerna förhåller sig till utevistelsen. Enslutsats är att det behövs en ökad kunskap hos pedagoger om hur utemiljöns utformning och deras förhållningssätt till utemiljön och utevistelsen påverkar barnens möjligheter för nya upptäckter och lärdomar.

Inledning: Matematik är inget vi människor kan komma undan och matematik är något som finns överallt i vår omgivning. Forskningsresultat har visat att majoriteten av barn som i senare ålder börjar skolan har bristande kunskaper i matematikens olika områden. Därav är det många forskare som studerar förskolans matematik och dess innehåll. Detta är en anledning till varför vi vill undersöka vidare om hur ofta förskollärare lyfter fram matematikens olika aktiviteter i den planerade och spontana matematikundervisningen. Våra förväntningar för denna studie är att få svar på i vilken utsträckning olika matematiska aktiviteter lyfts fram i undervisningen i förskolan, eller om en del aktiviteter exkluderas. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka i vilken utsträckning förskollärare arbetar med olika matematiska aktiviteter och hur detta innehåll är relaterat till spontan och planeradundervisning. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod där vi utförde en enkätundersökning. Enkäten bestod av elva frågor varav en fråga var som bakgrundsfråga för att veta i vilken åldersgrupp den svarande förskolläraren arbetar i. Enkäten utfördes via en digital tjänst där nitton av trettio inbjudna förskollärare valde att delta. Resultat: I studiens resultat visade det sig att det är mer likheter än skillnader i den planerade och spontana undervisningen. De flesta förskollärare anser att spontan matematikundervisning är den metod som bedrivs är mest gynnsam för barns utveckling och lärande. Enligt enkätundersökningens resultat kan det tolkas att matematikundervisning sker i en större grad bland äldre barn än i de barngrupper där barnen är yngre. Även om det förekommer mindre matematikundervisning bland ett till treåringar än hos tre till femåringar så förekommer ändå viss matematikundervisning i den yngre åldersgruppen. Resultatet visar att det är i den fria leken som matematikundervisning uppmärksammas mest i båda åldersgrupperna.

Dans är en estetisk uttrycksform, ett estetiskt ämne och ett språk och har därmed en betydelsefull del i barns uttryckande och utveckling och är en del av de ämnesområden som förskolan ska arbeta med. Med utgångspunkter i Lindqvist och Pastorek Gripsons (2021) artikel så kommer denna studie fördjupa sig i dansen i den planerade undervisning, utifrån förskollärarnas beskrivning med hjälp av intervjuer. Syftet med studien är att, utifrån Merleau-Pontys filosofi om kroppens fenomenologi, bidra med kunskap om hur förskollärares erfarenhet av dans påverkar utbudet och utövandet av dans i den planerade undervisningen i förskolan. Resultatet av studien visar att barn får ta del av dans i den planerade undervisningen, både som ämne och som en uttrycksform. Dans som ämne erbjuds oftast genom röris som är en blandning mellan dans och gymnastik som utövas efter förinspelade låtar eller videos. Dans som uttrycksform ses tillsammans med arbete kring känslor och musik, där barnen får möjlighet att uttrycka sig kroppsligt genom dans. Resultatet visar även att förskollärares erfarenheter och kunskaper kring dans har betydelse för vad och hur dans erbjuds i förskolans planerade undervisning. / <p>Kurskod 2FL41E</p>

Barn har rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Förskolans utbildning ska utgå från barns intressen och behov. Syftet med studien är att undersöka förskollärares perspektiv på den planerade undervisningen i förskolan i relation till barns intressen och behov. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlings-metod. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare på fem förskolor i olika kommuner i Sverige. Studien utgår från en tematisk analysmetod. Resultatet visar vikten av att förskollärare anpassar den planerade undervisningen efter barns intressen och behov samt de faktorer som påverkar förskollärares anpassningar av den planerade undervisningen. Studiens slutsats är att anpassning av planerad undervisning är komplext där förskollärare behöver göra flera avvägningar vid planering och genomförande av den planerade undervisningen.

Förskolor i det svenska samhället har i regel nära till naturmiljö. Denna miljö kan användas som en undervisningsplats likt den innanför förskolans väggar. Barnet kan kombinera teoretisk kunskap med praktiskt utförande och skapa sig en djupare förståelse för miljön och om arter eller fenomen som bor eller existerar i den. Det naturvetenskapliga ämnet biologi innefattas av läran om bland annat natur, djur, kretslopp och samverkan mellan samhälle och miljö. Förskollärare behöver besitta kunskap om dels ämnet men även om hur undervisning ska planeras och genomföras. Tidigare forskning pekar mot att förskollärare ska kunna utnyttja närmiljön och planera utomhuspedagogisk undervisning så att barnet kan skapa sig en djupare förståelse. Studiens syfte är att synliggöra förskollärares resonemang och upplevelser om att bedriva planerad utomhuspedagogisk undervisning inom biologi. Studien har utifrån en kvalitativ metod undersökt ämnesområdet där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Det empiriska materialet har utifrån ett pragmatiskt synsätt analyseratsmed stöd i Szczepanskis (2013, s. 13) fyra kategorier om miljöns betydelse för lärande. Resultatet visar hur samtliga verksamheter som deltagit i studien har nära till varierande naturområden men att planerad utomhuspedagogisk undervisning inom biologi trots detta genomförs i låg utsträckning. Det naturvetenskapliga området biologi kopplas i första hand till djur och natur av förskollärarna i studien, några beskriver även hur det innefattar läran om människan och kretslopp. Förskollärare är av uppfattningen att den undervisning som bedrivs inom ämnesområdet biologi kan förflyttas ut till den miljö som undervisningen rör för att skapa djupare förståelse hos barnet. Förutsättningar som påverkar om utomhuspedagogisk undervisning bedrivs är brist på personal där förskollärarna upplever att det inte finns resurser nog till att bedriva undervisning utomhus. I studien framkommer det att förskollärarna är medvetna om att de har ett undervisningsuppdrag och att de behöver genomföra undervisning trots förutsättningarna

Vi har läst på Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. På denna utbildning lägger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lärandet i skolan och på fritiden. En stor del av utbildningen behandlar också det talade och skrivna språket. Vår studie grundar sit på intervjuer av en klasslärare, en fritidspedagog och en idrottslärare gjorda på en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi läst litteratur kring ämnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö. Syftet har varit att undersöka hur pedagogerna uppfattar att planerad fysisk aktivitet främjar skolarbetet bland yngre skolbarn. Efter att vi intervjuat och observerat, har vi inte kunnat se ett samband mellan motorikträning och skolprestationer. Dock har vi förstått på pedagogerna, att en fungerande motorik, ger en bättre koncentrationsförmåga, som leder till att barnen kan lägga sin uppmärksamhet, på inlärningssituationen.

Studiens syfte var att undersöka åtta förskollärares erfarenheter av planerad undervisning. Vi ville undersöka vilka förutsättningar förskollärare beskriver att de har för att bedriva planerad undervisning samt när den planerade undervisningen i förskolan sker.  Vi valde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, studien utgick ifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att förskollärare har begränsade förutsättningar till att bedriva planerad undervisning. Förutsättningarna som påverkar om och när den planerade undervisningen bedrivs beror främst på ramfaktorerna tid, gruppindelning och förskolans ekonomiska resurser. Slutsatsen är att flera ramfaktorer påverkar varandra och inverkar även när den planerade undervisningen bedrivs.

Barns delaktighet och inflytande är ett omtalat ämne i förskolan men detsätts sällan i sammanhang till ett specificerat innehåll. Syftet med denna studie är att undersöka det essentiella av förskollärares upplevelser av förskolebarns delaktighet och inflytande i relation till planerad undervisning i förskolan. De två forskningsfrågor som behandlas i denna studie är Hur upplever förskollärare att förskolebarn görs delaktiga och ges inflytande i planerad undervisning i förskolan? samt Vilka eventuella möjligheter/hinder upplever förskollärare med förskolebarns delaktighet och inflytande i planerad undervisning i förskolan? Studiens teoretiska ansats grundar sig i det barndomssociologiska perspektivet och den vetenskapliga ansatsen som genomsyrat studien är fenomenologi. För att undersöka detta genomfördes föreställningskartor och semistrukturerade intervjuer med fyra, i förskolan, verksamma förskollärare. Det insamladematerialet analyserades sedan med stöd av fenomenologi och fri föreställningsvariation. Det analyserade materialet resulterade i olika tematiseringar som utgör resultatet för denna studie. Studien visar att essensen av förskollärares upplevelser är att barns intresse och åsikter spelar en avgörande roll i hur utformningen av planerad undervisning sker. Essensen av förskollärares upplevelser indikerar även att förskollärare upplever en svårighet att ta sig an alla barns intresse, åldersanpassa undervisningen samt att organisation och kontinuitet emellertid brister. Studiens slutsats är därför att det funnits essenser av förskollärarnas upplevelser av fenomenet förskolebarns delaktighet och inflytande, och den främsta essensen är att förskollärare upplever att när de ger barn möjligheten och är engagerade i utformningen av den planerade undervisningen utifrån barns intressen och åsikter så kan det öka barns delaktighet och inflytande.

Syftet med undersökningen är att dels ta reda på hur förskollärare tänker kring utomhus­vistelsens syfte. Syftet är även att utifrån de ramfaktorer som finns i verksam­heten, undersöka hur förskollärare arbetar med utomhuspedagogik. En kvalita­tiv ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta informan­ter. Resultatet visar att förskollärare har olika syften med barns utomhusvis­telse, samt att olika ramfaktorer kan påverka förskollärares arbete med utomhuspedagogiken. Slutsatsen är att ett pedagogiskt respektive romantiskt synsätt genomsyrar förskollärares arbete med utomhuspedagogik, samt att det råder en viss omedvetenhet kring olika ramfaktorer och dess påverkan på arbetet med utomhuspedago­gik.