Fysisk aktivitet är fundamentalt för barns motoriska utveckling. Enligt WHO har barns fysiska aktivitet minskat. Eftersom barn spenderar stora delar av sin vardag i förskola, förskoleklass och skola spelar tillgängligheten för fysisk aktivitet i respektive institution alltså en stor roll i barns hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med denna studie är att jämföra arbetet med planerad fysisk aktivitet mellan förskola och förskoleklass. Genomförande av studien har gjort via enkäter där legitimerade förskollärare i tio förskolor och tio skolor har deltagit. Resultatet visar att de medverkande förskoleklasserna har mer planerad fysisk aktivitet än de medverkande förskolorna. Det gäller antal gånger i veckan, hur många timmar samt längden på utförda fysiska aktiviteter. De påvisade sambanden i resultatet visar både på signifikanta och ickesignifikanta samband. Då studien omfattat både signifikanta och ickesignifikanta samband kan därför inga generella slutsatser kring vilken institution som utövar mest planerade fysiska aktiviteter analyseras fullt ut. Utifrån resultatet av denna studie framgår det att både förskollärarna i de medverkande förskolorna och förskoleklasserna planerar och utför planerade fysiska aktiviteter varje vecka men att frekvens och aktivitetstyp varierar i de båda institutionerna.

Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka uppfattningar förskollärare har kring inkluderande arbetssätt i planerad undervisning på förskolan. Den metod som använts är kvalitativ metod genom intervjuer av sex förskollärare. Materialet har analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Utifrån teorin har vi använt oss av begreppen samspel, språk, scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärarna menar att de arbetar med barns olikheter för att möjliggöra inkludering för alla barn, dock framträder vissa motsättningar kring detta i deras beskrivningar. Förskollärarna beskriver även att de delar upp barnen i mindre grupper för att skapa förutsättningar för alla barn samt för att möjliggöra inkludering. Förskollärarna betonar att en tydlig kommunikation samt att involvera barns intressen har en viktig roll kring barns möjlighet att inkluderas i planeringen och genomförandet av undervisningen på förskolan. Förskollärarna menar att personaltätheten har en betydande roll för att verksamheten ska fungera samt för att kunna bemöta alla barn. I analysen av resultatet framträder förskollärarnas olika förhållningssätt i deras skildringar av inkluderande arbetssätt.

Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om vad meningsfull och medveten undervisning i matematik i förskolan kan innebära. För att uppnå syftet formulerades frågeställningarna: Vad beskriver pedagogerna som matematik i förskolan? På vilka sätt kan meningsfull matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? samt På vilka sätt kan medveten matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra förskollärare ochfyra barnskötare. Under intervjuerna var fokus på barnskötares och förskollärares syn på matematik och deras arbete med matematikundervisning. Det bearbetade datamaterialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp kopplat till teorin. De centrala begrepp som användes i analysen var proximal utvecklingszon, scaffolding, artefakter och mediering. I resultatet framkommer att pedagogerna använder både spontan och planerad matematikundervisning. Spontan matematikundervisning kan handla om att pedagogerna lyfter fram matematiken i olika vardagliga situationer, som exempelvis vid lunchsituationer eller när barnen leker på gården. Planerad matematikundervisning kan handla om att pedagogerna planerar matematikinnehåll för att möjliggöra för barnen att utveckla sina tidigare erfarenheter och kunskaper. I resultatet framkommer att pedagogerna planerar för medveten och meningsfull undervisning och utgår från läroplansmål.Respondenterna lyfte fram vikten av interaktion mellan barn och pedagoger. Det finns likheter mellan delstudierna kring hur matematikundervisningen anpassas utifrån barns erfarenheter och tidigare kunskaper. En slutsats utifrån resultaten i delstudierna är att det är viktigt med planerad matematikundervisning utifrån läroplansmål så att inte endast spontan matematikundervisning sker. Ytterligare en slutsats är att det inte räcker att pedagoger planerar för en medveten matematikundervisning, den behöver också vara meningsfull för barnen.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

Digitaliseringens framväxt i samhället har skapat nya utmaningar och möjligheter för både barnets språkutveckling och läsupplevelser. Detta påverkar även förskolepersonalen då de står inför viktiga didaktiska beslut gällande arbetssätt vid planerad högläsning med tryckta böcker och elektroniska böcker (e-böcker). Examensarbetet undersöker med en kvantitativ enkätstudie hur förskolor arbetar med tryckta böcker och e-böcker vid planerad högläsning och vad förskolans personal själva tycker om bokformaten i relation till förskolans utbildning.Den digitala enkäten besvarades av 166 respondenter som arbetar med en pedagogisk roll inom förskolor runt om i Sveriges alla län. Studiens resultat är analyserat med hjälp av univariata och bivariata analyser och presenteras med centralitetsmått, tabeller och stapeldiagram. Som utgångspunkt för att tolka studiens slutsatser användes ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsatser redovisar att den tryckta bokens värde är högt värderat inom förskolans utbildning och majoriteten av förskolepersonalen väljer bokformatet före det digitaliserade utbudet av e-böcker. Resultatet visade även att personalen arbetade olika med bokformaten. Förskolepersonalen var generellt sätt mer aktiva som läsare både med frågor och kommunikativa uttryckssätt vid planerad högläsning med tryckt bok.

Mitt syfte med rapporten är att undersöka hur förskollärare uppfattar värdet avutomhuspedagogik och vilka faktorer som gör (har betydelse för) om undervisningenbedrivs utomhus. I arbetet finns det två frågeställningar som jag vill undersöka i minstudie. Den första är, vilka värden/fördelar ser förskollärare med planerad undervisning iutomhusmiljö och den andra innefattar vilka faktorer som har betydelse förförskollärares val av lärmiljö. Jag har genomfört samtalsintervjuer via telefon ochmetoden som jag använt mig utav i studien är en kvalitativ intervjustudie. Resultatet istudien enligt förskollärarna visar på att utomhuspedagogiskt arbetssätt främjar barnslek, lärande och utveckling samt livskvalitet. Studien visar även att finns ett antalramfaktorer som påverkar förskollärarens val av lärmiljö vid undervisningstillfället

Klimatförändringar innebär att Sverige i allt större utsträckning utsätts för problematik relaterat till havsnivåhöjningar, erosion, ras och skred, vilket kommer bli mer påtagliga i framtiden. Det finns alltså ett behov av att klimatanpassa svenska samhällen och det finns växande förväntningar att den fysiska planeringen ska kunna hantera och främja strategiskt nytänkande i klimatanpassningsfrågor. Idag finns flera metoder och strategier för hur klimatanpassning kan ta form, men det är främst så kallade hårda åtgärder, såsom vallar och murar, som verkställs i praktiken. Vad händer om en vall brister eller feldimensioneras? För att lösa denna problematik krävs nya tankesätt och typer av klimatanpassningsmetoder, såsom planerad reträtt, vilket krasst innebär att delar av samhället förflyttas bort från riskutsatta områden. Men planerad reträtt är nästan helt outforskat i en svensk kontext. Till följd av praktisk frånvaro råder förvirring kring metoden, vilket begränsar dess relevans och bidrar till det inte övervägs som en legitim klimatanpassningsmetod. Det finns alltså en deskripans mellan den svenska klimatanpassningsplaneringen och målsättningar om långsiktig resiliens. Därför finns det ett behov av att undersöka hur svensk planerings- och klimatanpassningspolicy förhåller sig till planerad reträtt och hur det kan bli en aktuell klimatanpassningsmetod. Denna uppsats ämnar att undersöka vilka förutsättningar som finns och behöver finnas för att planerad reträtt ska vara en aktuell klimatanpassningsstrategi i en svensk kontext, samt bredda kunskapen för beslutsfattande om förhållningssätt och ställningstagande i det fortsatta klimatanpassningsarbetet. Genom en kvalitativ innehållsanalys av intervjuer och dokument används Advocacy Coalition Framework för att analysera och kartlägga policyläget för planerad reträtt i en svensk kontext. Resultatet visar att en version av planerad reträtt redan bedrivs idag, men att det finns ett behov av formellt ansvarstagande och institutionsövergripande samarbete för att planerad reträtt ska bli en aktuell strategisk klimatanpassningsmetod i Sverige.

Syftet med studien är att synliggöra hur maktpositioner som kommer till uttryck i förskollärares berättelser om barns inflytande får betydelse i planerad undervisning. Följande forskningsfrågor har utformats baserat på studiens syfte: Hur talar förskollärare kring sitt arbete med barns inflytande i planerad undervisning? samt Hur konstruerar förskollärare barns inflytande och hur förstås det med utgångspunkt i klassifikation samt inramning? Studien tar avstamp i socialkonstruktionism samt Bernsteins teori om makt och kontroll. Begrepp som används i arbetet är inflytande, planerad undervisning samt barnperspektiv och barns perspektiv. Metoden för insamling av empiri är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. I studiens analys tillämpas en tematisk analys samt Bernsteins begrepp som makt, kontroll, maktpositioner, klassifikation samt inramning. Resultatet av studien visar att i förskollärares berättelser finns en variation av maktpositioner som har betydelse för barns inflytande i planerad undervisning. Förskollärares och barns maktpositioner behöver jämförelsevis inte vara högre eller lägre, utan de kan även vara jämlika. Det framgår att hur makt positioneras mellan förskollärare och barn möjliggör olika grad av inflytande, makten är även föränderlig och beror på vem som tar störst utrymme i planerad undervisning. Slutsatsen kan dras att förskollärare visar på en medvetenhet i sitt arbete med barns inflytande genom att tala om hur planerad undervisning grundar sig i barns uttryck. En strävan efter jämlika maktpositioner speglar sig i förskollärarnas utsagor när de berättar om sin vilja att tillvarata barns önskemål, därav är förskollärarnas roll utbytbar och barn intar en medbestämmande roll i planerad undervisning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärarna ser på utomhusvistelsen, vilka erfarenheter förskollärarna besitter av utomhusvistelser samt om det finns ramfaktorer som påverkar arbetet med utomhusvistelser. En kvalitativ forskningsmetod har använts i studien med semistrukturerade intervjuer. Data har samlats in utifrån intervjuerna och vi använde oss då av en tematisk analys där resultatet delades upp i olika rubriker. Resultatet visar att förskollärarna har olika syn på hur lärande sker i utomhusmiljö, men genom att ge barnen en chans till att ta del av utomhusmiljön skapas det utveckling och lärande hos barnen med hjälp av olika redskap och material. Det råder en viss oklarhet kring ramfaktorer hos en del förskollärare i denna studie men de belyser olika problematiska faktorer som trots allt kan förekomma i förskolans verksamhet. Kanske är de omedvetna om ramfaktorer som finns i förskolans undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter gällande styrd fysisk aktivitet och fri lek, samt användning av digitala medel i aktiviteterna. Studien utgick från semistrukturerade intervjuer där sex lärare i fritidshem från sex olika skolor i sex olika kommuner intervjuades. Resultatet från intervjuerna visade att de digitala medel som användes var datorer, Ipads och högtalare. Flera informanter menar att de saknar kunskap om ämnet men att digitala medel används mycket hemma och att informanterna vill erbjuda andra former av aktiviteter som eleverna inte gör hemma. Resultatet visar att informanterna erbjuder elever fysisk aktivitet dagligen både i form av styrd aktivitet och fri lek. Det visade sig att det såg olika ut hos alla informanter, då utbudet av styrda aktiviteter varierade på deltagarnas arbetsplatser. Studiens resultat analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsats blev att användningen av digitala medel brukas i liten utsträckning, då både material och kunskap är en bristvara. Fysisk aktivitet i olika former var något som alla informanter ansåg var av vikt att erbjuda eleverna både under skoltiden och under fritidshemmets verksamhet.