Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med planerad fysisk aktivitet i förskolan. I denna studie intervjuades åtta förskollärare med en semistrukturerad intervjuansats. Förskollärarna arbetar med barn i åldrarna 2–5 år, på fem olika förskolor i Sverige. I studien har vi utgått från det sociokulturella perspektivet och Hannafords teori. Resultatet visar att förskollärarna planerar fysisk aktivitet i förskolan och de planerade fysiska aktiviteterna sker i förskolan samt i närliggande miljöer. Det framgår även att inte alla förskollärare utvärderar och följer upp de planerade aktiviteterna. Vidare framkommer det att förskollärarna är medvetna om att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på barns hälsa, motoriska utveckling, inlärning och koncentration. Det framgår även att förskollärarna upplever inomhusmiljö, material, personalstyrka och ekonomi som påverkansfaktorer i arbetet. Studiens slutsats är att förskollärarna har en medvetenhet om betydelsen av fysisk aktivitet och att de skapar förutsättningar för att barn ska få utlopp för sitt rörelsebehov.

Fysisk aktivitet är fundamentalt för barns motoriska utveckling. Enligt WHO har barns fysiska aktivitet minskat. Eftersom barn spenderar stora delar av sin vardag i förskola, förskoleklass och skola spelar tillgängligheten för fysisk aktivitet i respektive institution alltså en stor roll i barns hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med denna studie är att jämföra arbetet med planerad fysisk aktivitet mellan förskola och förskoleklass. Genomförande av studien har gjort via enkäter där legitimerade förskollärare i tio förskolor och tio skolor har deltagit. Resultatet visar att de medverkande förskoleklasserna har mer planerad fysisk aktivitet än de medverkande förskolorna. Det gäller antal gånger i veckan, hur många timmar samt längden på utförda fysiska aktiviteter. De påvisade sambanden i resultatet visar både på signifikanta och ickesignifikanta samband. Då studien omfattat både signifikanta och ickesignifikanta samband kan därför inga generella slutsatser kring vilken institution som utövar mest planerade fysiska aktiviteter analyseras fullt ut. Utifrån resultatet av denna studie framgår det att både förskollärarna i de medverkande förskolorna och förskoleklasserna planerar och utför planerade fysiska aktiviteter varje vecka men att frekvens och aktivitetstyp varierar i de båda institutionerna.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter gällande styrd fysisk aktivitet och fri lek, samt användning av digitala medel i aktiviteterna. Studien utgick från semistrukturerade intervjuer där sex lärare i fritidshem från sex olika skolor i sex olika kommuner intervjuades. Resultatet från intervjuerna visade att de digitala medel som användes var datorer, Ipads och högtalare. Flera informanter menar att de saknar kunskap om ämnet men att digitala medel används mycket hemma och att informanterna vill erbjuda andra former av aktiviteter som eleverna inte gör hemma. Resultatet visar att informanterna erbjuder elever fysisk aktivitet dagligen både i form av styrd aktivitet och fri lek. Det visade sig att det såg olika ut hos alla informanter, då utbudet av styrda aktiviteter varierade på deltagarnas arbetsplatser. Studiens resultat analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsats blev att användningen av digitala medel brukas i liten utsträckning, då både material och kunskap är en bristvara. Fysisk aktivitet i olika former var något som alla informanter ansåg var av vikt att erbjuda eleverna både under skoltiden och under fritidshemmets verksamhet.

Syftet med studien är att belysa fyra förskollärares syn på planerad fysisk aktivitet och hur dederas beskriver att de arbetar e med det i förskolan. Tre frågeställningar formulerades utifrån syftet och dessa är: hur ser förskollärarna på begreppet planerad fysisk aktivitet, hur beskriver förskollärarna att de använder planerad fysisk aktivitet samt vilken påverkan upplever förskollärarna att planerad fysisk aktivitet kan ha på arbetsklimatet i förskolan.vilken påverkan förskollärarna upplever att planerad fysisk aktivitet kan ha på arbetsklimatet i förskolan. Syftet och frågeställningarna utformades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv då studien utgår från förskollärares upplevelser. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats där fyra förskollärare på olika förskolor i Sverige har intervjuats. I resultatet framkommer det bland annat att förskollärarna har olika syn på fysisk aktivitet i förskolan då de definierar begreppet på olika sätt. Dessutom framkommer det att de har olika syften med den planerade fysiska aktiviteten i verksamheten. Förskollärarna arbetar även med planerad fysisk aktivitet på olika sätt där vissa använder utemiljön och barns fria lek medan andra har planerade gympapass inomhus. Det framkommer även i resultatet att planerad fysisk aktivitet kan påverka arbetsklimatet i verksamheten. / The purpose of the study is to elucidate four preschool teachers' views on planned physical activity and how they describe that they work with it in preschool. Three issues were formulated based on the purpose and these are: how do preschool teachers see the concept of planned physical activity, how do preschool teachers describe that they use planned physical activity and what impact the preschool teachers experience that planned physical activity can have on the working environment in preschool. The purpose and the questions were designed from a phenomenological perspective as the study is based on the experiences of preschool teachers. The study is based on a qualitative approach where four preschool teachers at different preschools in Sweden have been interviewed. The result shows that the preschool teachers have different views on physical activity in the preschool as they define the concept in different ways. In addition, it appears that they have different purposes with the planned physical activity in the business. Preschool teachers also work with planned physical activity in different ways where some use the outdoor environment and children's free play while others have planned gym passes indoors. It also appears in the result that planned physical activity can affect the working climate in the business.