Inledning  Av Skolinspektionens granskning av olika förskolor i Sverige framgick det att skillnader gällande deras utvecklingsarbete med matematik som undervisningsämne var stor. Det framgick även att större delen av de granskade förskolorna inte undervisar i linje med läroplanens riktlinjer som omfattar olika strävansmål som rör barns utveckling i matematik. Enligt Skolinspektionen innebär det att barns lärande blir begränsat och av forskningen framgår det att förskollärare behöver ha grundläggande kunskaper om matematik för att kunna undervisa i ämnet på förskolan. Därav vill vi ta reda på hur förskollärare undervisar matematik för barn i förskolan.   Syfte  Syftet med vår studie är att utveckla kunskaper om förskollärares perspektiv på undervisning av matematik i spontana och planerade undervisningssituationer samt hur förskolans lärmiljöer kan användas i matematikundervisningen.  Metod  I vår studie har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden med skriftliga intervjuer för insamling av data.   Resultat  Resultatet visar på att förskollärarna som ingår i vår studie håller i både spontana och planerade matematikundervisningar i förskolan. Av resultatet framgår det även att den spontana matematikundervisningen sker oftare än den planerade eftersom den uppfångas i stunden och synliggörs av förskollärarna i olika situationer på förskolan. Resultatet visar även på att matematikens närvaro i lärmiljön och förskollärarnas ombesörjande skapar förutsättningar för matematikundervisningen i förskolan.

Syftet med studien var att studera förskollärares arbete med fysisk aktivitet i undervisningen.Studiens fokusområde berör ämnet fysisk aktivitet och är en fördjupning i förskollärarens arbetemed fysisk aktivitet i den planerade och spontana undervisningen. Studien har utgångspunkt idet sociokulturella perspektivet med en kvalitativ ansats där en kombination av intervjuer ochobservationer har använts. Genom en kvalitativ intervjustudie med fyra deltagandeförskollärare som informanter belyses förskollärarens syn och uppfattningar av arbetet medfysisk aktivitet i förskolans utbildning. Resultatet för studien visade utifrån observationernavikten av att förskolläraren intar en aktiv roll och ett aktivt deltagande i planerade och spontanaundervisningssituationer. Detta genom att ett större engagemang och intresse för aktivitetenvisades hos de deltagande barnen, vilket gjorde undervisningen mer meningsfull. Resultatetutifrån de kvalitativa intervjuerna framförde vikten av att utföra fysisk aktivitet i den planeradeoch den spontana undervisningen. Utifrån intervjuerna framkom betydelsen av att inta en aktivroll i undervisningen då det påverkar arbetet med fysisk aktivitet i sin helhet. Slutsatsen förstudien var att en medvetenhet om fysisk aktivitet krävs för att möjliggöra planeradundervisning av fysisk aktivitet. Studien visar bland annat att fysisk aktivitet i förskolansverksamhet inte alltid är en självklarhet och att den inte får den plats i den planeradeundervisningen den bör ha. Att inta en aktiv roll som förskollärare i undervisningssituationerför fysisk aktivitet främjar undervisningen till det bättre.

<p>Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.</p>

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.

Beröring anses vara en av människans grundläggande behov. Inom omvårdnad anses spontan beröring vara en multidimensionell handling som kan utföras på ett flertal olika sätt. Patient och vårdpersonal behöver få mer kunskap om den spontana beröringens innebörd, samt dess positiva och negativa sidor som spontan beröring medför. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienten och vårdpersonalens upplevelse av den spontana beröringen i en vårdrelation. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av en innehållsanalys. Datainsamling gjordes på ett systematiskt sätt utifrån vårdvetenskapliga databaser. Resultatet utgjordes av elva vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudsakliga teman; trygghet, stöd och obehag. Spontan beröring är en ovärderlig handling inom omvårdnad. Spontan beröring möjliggör en god vårdrelation, en tryggare miljö och effektiviserar vårdandet. Spontan beröring anses som ett verbalt verktyg om det används på rätt sätt. En positiv beröring ökar patienten och vårdpersonalens välbefinnande och främjar hälsan. Ytterligare forskning på spontan beröring behövs för att på så sätt kunna uppnå en bättre vårdrelation mellan vårdpersonalen och patienten. / Touch is considered to be a basic human need. In caring, spontaneous touch is defined as being a complicated gesture that can be performed in many different ways. Patients and healthcare professionals need more knowledge about the meaning of the spontaneous touch, as well as the positive and negative aspects that spontaneous touch brings. The aim of the literature study was to describe the patient and the healthcare professionals experience of the spontaneous touch in a healthcare relationship. The study was conducted as a literature study based on a content analysis. Data collection was systematically based on health sciences databases. The findings was eleven scientific articles, which resulted in three main themes; safety, support and discomfort. Spontaneous touch is an invaluable act in caring. Spontaneous touch enables a good healthcare relationship, a safer environment and more efficient care. Spontaneous touch is considered a verbal tool if it´s used correctly. A positive touch increases the patient's and healthcare staff's well-being and promotes health. Further research on spontaneous touch is needed in order to achieve a better care relationship between healthcare professionals and the patient.

Chronic spontaneous urticaria (CSU) is defined as itchy hives with or without angioedema with a burning sensation that last for six weeks or longer and have no apparent external trigger. The disease occurs in about 1 % of the population. The itching and burning symptoms affect the patient’s quality of life in a negative way which makes a treatment highly needed. The first-line medication for the treatment of CSU is non-sedating H1-antihistamines in recommended doses and the second line of treatment is an increased dose of H1-antihistamines, up to four-fold the approved doses. However, many patients do not response to these therapies whereas a third-line treatment, an add-on therapy with omalizumab, is necessary. Omalizumab is a monoclonal anti-IgE-antibody that binds to free IgE and prevents them to attach to FcεRI-receptors on inflammatory cells like mast cells. This leads to a lower activation of mast cells and less histamine gets released. The definite mechanism of action of CSU-symptoms relief is still unclear but it is thought to be due to decreased levels of IgE and FcεRI-receptors. The symptoms of CSU can be scored using weekly itch severity score (ISS7) which scores the pruritus, weekly hive severity score (HSS7) which scores the number of hives and weekly urticaria activity score (UAS7) that scores both pruritus and number of hives together. The aim of this literature review was to evaluate the efficacy and safety of omalizumab in patients diagnosed with CSU. A search on PubMed was conducted with the search terms "omalizumab" AND "chronic spontaneous urticaria" and "omalizumab" AND "chronic idiopathic urticaria". The articles were limited to randomized, controlled and double-blinded trials that were published 2010 or later. A total of five studies were included for further analysis; MYSTIQUE, ASTERIA II, ASTERIA I, POLARIS and GLACIAL. The studies showed that omalizumab 300 mg and 150 mg reduced the symptoms of CSU significantly compared with placebo, whereas 300 mg had the best efficacy in decreasing the values of ISS7, HSS7 and UAS7. The patients went from having severe urticaria to mild urticaria after treatment with omalizumab. The degree of itching improved from severe itching to mild itching. The side effects were mild to moderate, the most common were nasopharyngitis, headache, arthralgia and upper respiratory tract infection. Omalizumab showed to be effective and safe as an add-on therapy for the treatment of patients with chronic spontaneous urticaria who did not respond adequately to treatment with H1-antihistamines.

Bakgrund En normal graviditet hos en gravid kvinna (det biologiska könet) i fertil ålder fortlöper i genomsnitt i cirka 40 veckor. När en kvinnas graviditet avstannar utan medicinsk intervention innan graviditetsvecka 22 kategoriseras det som en spontan abort. Det finns ingen behandling som kan stoppa en hotande eller en pågående spontan abort vilket gör att sjuksköterskans bemötande blir desto mer viktig. Forskning har visat att stöd vid spontan abort kan hjälpa till att minska den negativa upplevelsen och att stöd även har en positiv inverkan på den mentala hälsan. Det ligger i allmänsjuksköterskans professionella ansvar att ge stöd och omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av stöd och omvårdnad vid spontan abort. Metod Vald design var litteraturöversikt där databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar. Femton vetenskapliga artiklar valdes och granskades med Sophiahemmets Högskolas kvalitetsgranskningsprotokoll och genomgick en integrerad analys. Resultat Resultatet sammanställdes i fem huvudkategorier: ”Bemötandets betydelse för kvinnan”, ”Kommunikation”, ”Vårdmiljöns betydelse”, ”Aspekter av stöd” och ”Den fysiska vården”. Resultatet belyser vikten av bemötandets roll i utformandet av kvinnans upplevelse av stöd och omvårdnad i samband med spontan abort. Slutsats Att genomgå en spontan abort var för de flesta kvinnor en traumatisk händelse. Det framkom att sjuksköterskan inte fullföljde sitt professionella ansvar att främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande för de kvinnor som genomgick en spontan abort. För att kvinnor som genomgår en spontan abort ska få stöd och omvårdnad anpassad efter hennes behov bör sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att minska risken för vårdlidande. / Background A normal pregnancy for a woman (the biological sex) is on average 40 weeks. If a woman's pregnancy ends before pregnancy week 22 without medical intervention it is categorized as a spontaneous abortion. No treatment can stop a threatening or ongoing spontaneous abortion, which makes the nurse's response to the situation all the more important. Research has shown that support during a spontaneous abortion can help reduce the negative experiences for the woman and also have a positive impact on the woman’s mental health. It is in the general nurse's professional responsibility to provide support and care based on a person-centred approach. Aim The purpose is to highlight women's experiences of support and care during a spontaneous abortion. Method Chosen design was literature review where 15 scientific articles were selected. Database search was performed in databases PubMed, CINAHL and Google Scholar. Data analysis was carried out using an integrated analysis. Results The results were compiled into five main categories which highlighted the woman's experience of support and care during a spontaneous abortion. The main categories are "The importance of care for the woman", ”Communication”, "The impact of health facility environment", "Aspects of support" and ”Physical care”. Results highlights the importance of the caregiver in shaping the woman's experience of support and care in connection with spontaneous abortion. Conclusions For most women, a spontaneous abortion was a traumatic event to undergo. It emerged in the results that nurses did not always fulfil their professional responsibilities in promoting the woman’s health, restoring health and relieving the woman’s suffering who underwent a spontaneous abortion. In order for women to receive support and care tailored to their needs, the nurse should work applying a person-centered approach which can help reduce the risk of suffering and meet the unmet needs of the woman.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till fysisk aktivitet inomhus.De frågor som väglett studien är följande: Vilken syn har förskollärare på sitt ansvar gällandefysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö? Hur hanterar förskollärare barnens spontanafysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö? Hur planerar förskollärare för fysisk aktivitet iförskolans inomhusmiljö? Vilken syn har förskollärare på möjligheter i förskolansinomhusmiljö? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuergenomförts. Studien använder sig av innehållsanalys som metod där skillnader och likheterurskiljs. Genom induktiv analys har det transkriberade materialet sorterats genom kodningtill teman. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att deras ansvar gällande fysiskaktivitet i inomhusmiljön är viktigt och att förskollärarna har flera strategier för att bemötabarnens spontana fysiska aktivitet. Resultatet visar även att det finns faktorer som påverkarplaneringen av den fysiska aktiviteten inomhus men att förskollärarna beskriver flerapositiva faktorer med att utföra fysisk aktivitet inomhus.

Syftet med denna studie är att lyfta fram hur förskolepersonal beskriver och uppfattningar om barns spontana nyfikenhet på naturvetenskapliga fenomen. Kvalitativa enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod för att lyfta fram förskolepersonalens beskrivningar och uppfattningar. Totalt har tio anställda från tio olika förskolor svarat på enkäten och tre av respondenterna har ställt upp på en mer djupgående intervju. Respondenterna svarar att de ofta möter barns spontana nyfikenhet. Genom de tre fördjupade intervjuerna i denna studie, beskrivs hur barns spontana nyfikenhet bidragit till långa utvecklade naturvetenskapliga projekt. Studien visar att nyfikenhet kan ses genom barns frågor och kroppsspråk och tycks vara grunden till allt lärande. Genom ett positivt förhållningssätt och en närvaro som förskolepersonal kan de möta, lyfta och utveckla barns frågor och nyfikenhet. Enkätsvaren visar att biologi fortfarande är det dominerande naturvetenskapliga ämnet i förskolan även om skillnaderna var mindre än vad tidigare forskning visat. Något alla tre intervjupersoner lyfter kopplat till barns nyfikenhet är förskolepersonalensförhållningssätt, miljö och material samt användandet av naturvetenskapligabegrepp i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight how preschool personnel describe and comprehend children's spontaneous curiosity about natural science phenomena. Qualitative survey and semi-structured interviews were used as research methods to obtain the preschool personnel's descriptions and perceptions. In total, ten employees from ten different preschools answered the survey and three of the respondents agreed to a more in-depth interview. The respondents answer that they often encounter children's spontaneous curiosity. Through the three in-depth interviews in this study, it is described how children's spontaneous curiosity contributed to long, developed natural science projects. The study shows that curiosity can be seen through children's questions and body language and seems to be the foundation of all learning. Through positive approach and preschool personnel that is present, they can meet, raise and develop children's questions and curiosity. The survey results show that biology is still the dominant science subject in preschool, although the differences were smaller than previous research had shown. Something all three interviewees mention in connection with children's curiosity is the preschool staff's approach, environment and materials as well as the use of scientific concepts in teaching.

Bakgrund: En graviditet ses hos många kvinnor som något positivt och för med sig mycket glädje, men en graviditet innebär också en risk för missfall. Omkring 20–30 procent av alla gravida kvinnor kan komma att drabbas. Ett missfall kan göra kvinnor extra sårbara och utsatta. Det är betydelsefullt att undersöka kvinnors upplevelser vid missfall för att få ökad förståelse och kunskap om hur missfall kan upplevas.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid missfall.  Metod: En litteraturöversikt har använts som metod för arbetet. Tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Fribergs analysmodell. Litteraturöversikten utgick från kvinnor som haft missfall innan graviditetsvecka 22. Resultat: Resultatet innehåller tre huvudteman: Kvinnors emotionella smärta, Stöd från familj och vänner, Omvårdnad vid missfall samt två underteman: Missfall - ett stigma, och Känslig omvårdnad. Slutsats: Slutsatsen i denna litteraturöversikt var att kvinnor upplever en emotionell smärta med känslor av sorg, tomhet och hjälplöshet, och ett stöd från familj, vänner och andra kvinnor som genomgått missfall är viktigt för att de ska kunna bearbeta sitt missfall. Kvinnor beskrev att omvårdnaden var avgörande i hur de upplevde sitt missfall, och en känslig omvårdnad där vårdpersonalen visar empati och förståelse för kvinnan är väsentligt för hennes välmående vid ett missfall. / Background: A pregnancy is seen by many women as something positive and brings a lot of joy, but a pregnancy also entails a risk of miscarriage. Around 20-30 percent of all pregnant women may be affected. A miscarriage can make women extra vulnerable and exposed. It is important to investigate women's experiences of miscarriage in order to gain increased understanding and knowledge of how miscarriage can be experienced.  Aim: The aim was to describe women’s experiences of miscarriage. Method: A literature review has been used as a method for this work. Ten original scientific articles using a qualitative method have been analyzed based on Friberg’s model of analysis. The literature study was based on women who had miscarried before 22 weeks of pregnancy.  Results: The result contains three main themes: Women's emotional pain, Support from family and friends, Nursing care in case of miscarriage, and two sub-themes: Miscarriage - a stigma, and Sensitive care.  Summary: The conclusion of this literature review was that women experience an emotional pain with feelings of sadness, emptiness and helplessness, and support from family, friends and other women who have experienced a miscarriage is important for them to be able to process their miscarriage. Women described that the care was decisive in how they experienced their miscarriage, and sensitive care where the care staff shows empathy and understanding for the woman is essential for her well-being in the event of a miscarriage.