Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning. Avsikten har varit att observera barns matematiska begreppsanvändning i den spontana leken. Vid observationerna har ett särskilt framtaget observationsschema använts för att dokumentera vilka lektyper och matematiska begrepp som observerats. Resultatet visar att olika lektyper stimulerar olika begrepp och de begrepp som uttrycks mest är jämförelseord. De lektyper som framkom i resultatet är; rollek, bygglek, lego, spel, bilar, figurer, dockor och övrigt. Avslutningsvis diskuteras resultatet och metoden i förhållande till litteraturen och våra egna tankar. Tre teman är framtagna i resultatdiskussionen; språket, leken och miljön med utgångspunkt i barnens begreppsanvändning och lektyperna. / This study aims to examine in which spontaneous play indoors, children in preschool expresses mathematical concepts. The background to the study is our belief that the mathematics work in preschool should be assumed from the children's perspective and that play has an important role in that work. The spontaneous play are a central part of mathematics learning and conception and therefore is preschool an appropriate place for this study. If children in preschool at an early stage creates an interest and begin using mathematical concepts if also favors the concept of use, that required in school. Inspired by an ethnographic approach, there have been observations of two preschool departments, on seven occasions in each department. The intention has been to observe children's mathematical concepts used in the spontaneous play. At the observations, a designed observation chart has been used to record the play types and mathematical concepts observed. The result shows that different play types stimulate different concepts, and the concepts that are mostly expressed are comparison words. The play types that emerged in the result are; role play, construction play, lego, games, cars, figures, dolls and others. To sum up, we discuss the result and the method in relation to the literature and our own thoughts. Three themes are produced in the result discussion; language, play and the environment on the basis of children's concepts of use and play types.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta? Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv. Det är förskollärarnas upplevelser som är det viktiga och därför måste vi som forskare försöka bortse från vår förförståelse om detta fenomen. Det framkommer i resultatet att barns spontana musicerande är något positivt och att barn spontant musicerar när de känner glädje men också trygghet. Förskollärarnas roll i detta är att uppmuntra och inspirera barnen bland annat genom att ha en positiv inställning till musik samt att själva musicera.

<p>Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning. Avsikten har varit att observera barns matematiska begreppsanvändning i den spontana leken. Vid observationerna har ett särskilt framtaget observationsschema använts för att dokumentera vilka lektyper och matematiska begrepp som observerats. Resultatet visar att olika lektyper stimulerar olika begrepp och de begrepp som uttrycks mest är jämförelseord. De lektyper som framkom i resultatet är; rollek, bygglek, lego, spel, bilar, figurer, dockor och övrigt. Avslutningsvis diskuteras resultatet och metoden i förhållande till litteraturen och våra egna tankar. Tre teman är framtagna i resultatdiskussionen; språket, leken och miljön med utgångspunkt i barnens begreppsanvändning och lektyperna.</p> / <p>This study aims to examine in which spontaneous play indoors, children in preschool expresses mathematical concepts. The background to the study is our belief that the mathematics work in preschool should be assumed from the children's perspective and that play has an important role in that work. The spontaneous play are a central part of mathematics learning and conception and therefore is preschool an appropriate place for this study. If children in preschool at an early stage creates an interest and begin using mathematical concepts if also favors the concept of use, that required in school. Inspired by an ethnographic approach, there have been observations of two preschool departments, on seven occasions in each department. The intention has been to observe children's mathematical concepts used in the spontaneous play. At the observations, a designed observation chart has been used to record the play types and mathematical concepts observed. The result shows that different play types stimulate different concepts, and the concepts that are mostly expressed are comparison words. The play types that emerged in the result are; role play, construction play, lego, games, cars, figures, dolls and others. To sum up, we discuss the result and the method in relation to the literature and our own thoughts. Three themes are produced in the result discussion; language, play and the environment on the basis of children's concepts of use and play types.</p>

Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om vad meningsfull och medveten undervisning i matematik i förskolan kan innebära. För att uppnå syftet formulerades frågeställningarna: Vad beskriver pedagogerna som matematik i förskolan? På vilka sätt kan meningsfull matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? samt På vilka sätt kan medveten matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra förskollärare ochfyra barnskötare. Under intervjuerna var fokus på barnskötares och förskollärares syn på matematik och deras arbete med matematikundervisning. Det bearbetade datamaterialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp kopplat till teorin. De centrala begrepp som användes i analysen var proximal utvecklingszon, scaffolding, artefakter och mediering. I resultatet framkommer att pedagogerna använder både spontan och planerad matematikundervisning. Spontan matematikundervisning kan handla om att pedagogerna lyfter fram matematiken i olika vardagliga situationer, som exempelvis vid lunchsituationer eller när barnen leker på gården. Planerad matematikundervisning kan handla om att pedagogerna planerar matematikinnehåll för att möjliggöra för barnen att utveckla sina tidigare erfarenheter och kunskaper. I resultatet framkommer att pedagogerna planerar för medveten och meningsfull undervisning och utgår från läroplansmål.Respondenterna lyfte fram vikten av interaktion mellan barn och pedagoger. Det finns likheter mellan delstudierna kring hur matematikundervisningen anpassas utifrån barns erfarenheter och tidigare kunskaper. En slutsats utifrån resultaten i delstudierna är att det är viktigt med planerad matematikundervisning utifrån läroplansmål så att inte endast spontan matematikundervisning sker. Ytterligare en slutsats är att det inte räcker att pedagoger planerar för en medveten matematikundervisning, den behöver också vara meningsfull för barnen.

Bakgrund: De stora medicinska framstegen som åstadkommits inom förlossningsvården genom historien har varit revolutionerande för kvinnor och barn vilket bidragit till en minskad mödra- och barnadödlighet. Barnmorskan är expert på normal graviditet och födsel, och har både förr och nu en avgörande roll för folkhälsans positiva utveckling. Trots denna utveckling minskar antalet normala födslar och parallellt ses en ökning av onödiga interventioner inklusive en ökad andel kejsarsnitt. Syfte: Att klargöra vad som främjar en normal födsel från barnmorskans och kvinnans perspektiv. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats utfördes genom databassökning i PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetgranskades genom Caldwells kvalitetsgranskningsmall och dataanalysen utfördes genom en integrerad analys av fem kvantitativa respektive 11 kvalitativa artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Studiens resultat klargjorde vad som främjar normal födsel och redovisades genom fyra huvudkategorier. Kategorin stöd identifierade hur kontinuerlig närvaro, empowerment och mödravårdens förlossningsförberedelse främjade det normala. Kategorin omgivning redovisade hur vårdorganisationen och födelserummet antingen kunde främja eller hämma den normala födelseprocessen. Kategorin barnmorskans betydelse redovisades genom hur barnmorskans kompetens, handläggande och egenskaper kunde påverka förloppet. Slutligen visade kategorin kvinnans individuella förutsättningar hur medicinska faktorer, den egna förberedelsen samt copingstrategier underlättade eller hindrade en normal födsel. Slutsats: För att främja normal födsel krävs en genuin tro på den normala födelseprocessen av både barnmorskan och kvinnan. Studien visar på hur barnmorskan självständigt kan främja processen genom sitt förhållningssätt där stöd är avgörande. Ytterligare huvudfynd visar dock på hur vårdorganisationen kan ha en hämmande inverkan. Kontinuitetsmodeller är den mest framgångsrika vårdformen för att främja normal födsel och trots detta är denna vårdform högst begränsad i Sverige. Istället visar studier på hur obstetrikerledda förlossningsenheter med utbredd riskkultur dominerar. Detta är problematisk då studier inklusive denna litteraturöversikt visar hur onödiga interventioner samt kejsarsnitt minskar med kontinuitetsmodeller. / Background: Medical advances throughout history have been revolutionary contributing to a reduction in maternal and child mortality. Midwives are experts in normal pregnancy and birth, having a decisive role in the positive development of public health. Despite this development, the number of normal births are decreasing while there is an increase in unnecessary interventions, including caesarean sections. Aim: To clarify what promotes a normal birth from a midwife and woman's perspective. Method: Literature review with a systematic approach was carried out by database search in PubMed and CINAHL. The articles were quality reviewed using the Caldwell quality framework. The data analysis was performed through an integrated analysis of five quantitative and 11 qualitative articles that answered the aim of the study. Results: The findings clarified factors promoting normal birth and were presented through four main categories: Support identified how continuous presence, empowerment and maternity care's birth preparation promoted normality. Environment reported how care organizations and delivery rooms could either inhibit or promote normal birth. Midwife's importance was reported through how midwife's experience, competence, handling and characteristics could influence the process. Finally woman's individual conditions showed how medical factors, own preparation and coping strategies facilitated or hindered normal birth. Conclusion: To promote normal birth, a genuine belief in normal birth is required by midwives and women. Findings show how midwives independently can promote normal birth through her approach where support was crucial. However, further findings show how care organizations could have an inhibiting impact. Continuity of care models has proven to be the most successful care in promoting normal birth. Despite this, these models are highly limited in Sweden. Instead, studies show how obstetrician-led delivery units with a widespread culture of risk are dominant. This is problematic as studies show how unnecessary interventions and cesarean sections are reduced with continuity of care models.

Syftet med studien är att vinna kunskap om hur en grupp förskollärare relaterar till den planerade undervisningen på förskolegården samt vad det finns för utmaningar och möjligheter med planerad undervisning på förskolegården. Vi anser att detta är ett område inom förskolans verksamhet som är nödvändigt att ta upp då möjligheterna som finns inomhus även finns utomhus. Björklund (2016) belyser att barns lärande sker hela tiden, även utanför tröskeln (a.a.). Därför är ytterligare kunskap kring detta område viktigt att forska vidare kring. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare varav två har titeln utomhuspedagog. Utifrån det insamlade empiriska materialet går det att tolka att förskollärarna är överens om vad begreppet planerad undervisning har för innebörd. Däremot skiljer sig förskollärarna åt i resultatet när det kommer till undervisning på förskolegården. Majoriteten av förskollärarna berättade att de använder sig av den spontana undervisningen på förskolegården och att den planerade undervisningen främst sker inomhus. I studien tar även upp frågeställningar kring möjligheter och utmaningar med att bedriva planerad undervisning på förskolegården. Det empiriska underlaget i studien har bearbetats med hjälp av tematisk analys. Materialet har analyserats och identifierats i olika teman och mönster som därefter har organiserats i olika kategorier. Dessa kategorier har med hjälp av den teoretiska grunden utvecklingspedagogiken använts för att förstå och tolka det empiriska materialet med hjälp av begreppen lärandets objekt och lärandets akt.

Idag är 50% av alla ettåringar inskrivna i förskolan och 94% av alla treåringar. Detta innebär att en stor andel barn i förskolan är tre år eller yngre. Alla barn i förskolan omfattas av läroplanen vilket också innebär att de yngsta barnen har rätt till undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till och beskriver att de bedriver undervisning för förskolebarn i åldern ett till tre år. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få svar på vårt syfte. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturellt perspektiv vilket kännetecknas av att undervisning och lärande är kontextbundet och sker i samspel med omgivningen. Resultatet visar att en stor del av de yngsta barnens undervisning sker spontant under hela dagen på förskolan. Förskollärarna beskriver hur den spontana undervisningen med de yngsta barnen också ofta utgår från de vardagliga situationerna på förskolan som exempelvis ett toalettbesök och matsituationer. Enligt förskollärarna tar den spontana undervisningen sin utgångspunkt i ett medvetet förhållningssätt. De beskriver hur de genom ett medvetet förhållningssätt utgår från barnens intresse för att möjliggöra undervisning. De utmaningar förskollärare beskriver handlar om att fånga alla barnens intresse vid undervisningstillfället, att verksamheten är skör vid personalbortfall vilket försvårar möjligheterna till att bedriva undervisning samt att utvärdera vilket lärande undervisningen lett till

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur förskollärare resonerar kring begreppen lek och undervisning och kring sitt eget deltagande i barnens lek. Jag har använt kvalitativa intervjuer för att få svar på syftet och frågeställningarna. Intervjupersonerna är fem förskollärare från tre olika förskolor i samma kommun. Förskollärarna har olika lång erfarenhet och arbetar med barn i olika åldrar. Resultatet visar att leken är något grundläggande i förskolan där barnen leker hela tiden. Leken spelar en stor roll vad gäller barnens utveckling och lärande. Förskollärarna menar att undervisning kan vara planerad men också spontan dvs, den sker hela tiden beroende av hur förskollärare agerar i situationen. Dessutom anser förskollärarna att lek är ett viktigt verktyg för att främja barnens lärande i olika ämnen. Förskollärarna har en positiv inställning när det gäller deras deltagande i barnens lek men enligt de deltagande kan en förskollärare ta olika roll och detta beror på vilka barn och vilka situationer det gäller. När förskollärarna använder lek som verktyg i undervisning uppstår olika utmaningar. Det kan gälla en oro för att avbyta lekeneller så kan det bero på barnens egenskaper, barngruppsstorlek, pedagogernas kunskaper om lek och undervisning samt förskollärarnas samarbete i förskolan

Syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans utomhusmiljö utformas och används vintertid och hur detta påverkar barns spontana lek och lärande. Studien baseras i en kvalitativ metod där tre fallstudier ligger till grund för studiensresultat. För att skapa både en bredd och djupare förståelse har studien genomförts med tre olika metoder för datainsamling. Resultatet visar att den föränderlighet som sker i förskolans utomhusmiljö under vintern har betydelse för barns spontana lek men även för pedagogernas förhållningssätt till utomhusverksamhet. Studiens resultat har analyserats genom ett sociomateriellt perspektiv och visar hur det materiella har betydelse för hur barn, pedagoger och utomhusmiljöns utformning på förskolan vintertid står i relation tillvarandra och att detta resulterar i inbjudningar men även uteslutningar för barns spontana lek och lärande.

Inledning Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) beskriver att förskolläraren ska ansvara för undervisningen i förskolan, samt att undervisning kan ske i spontana situationer. Beskrivningen av undervisning i förskolan som en målstyrd process som enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 18) kan ske i spontana situationer upplevs som intressant då det verkar saknas konkreta beskrivningar av vad spontan undervisning innebär. I den här kvalitativa studien får förskollärare delge sin uppfattning om innebörden av förskolans undervisning i spontana situationer och vad som motiverar förskollärare att undervisa i spontana situationer. För oss som skriver examensarbetet är begreppet undervisning i spontana situationer bekant genom framför allt läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Studien har synliggjort olika perspektiv på hur förskollärare tar till vara och förhåller sig till undervisning i spontana situationer. Syfte Syftet är att ge exempel på förskollärares beskrivningar av tillvaratagande av undervisning i spontana tillfällen i förskolans vardag. Därför utgår studien från följande frågeställningar: • Hur definierar några förskollärare innebörden av förskolans undervisning i spontana situationer? • Vad motiverar några förskollärare att undervisa i spontana situationer?MetodStudien utgår ifrån en self-report som är en kvalitativ metod. I en self-report kan deltagarna med egna texter redogöra för sina respektive perspektiv på de frågor som ställs i self-reporten (Dimenäs 2007, s.70). Frågorna har utformats i relation till studiens syfte. Vårt val av metod grundar sig på att vi vill veta hur förskollärare med egna ord beskriver sin egen uppfattning utifrån de frågor som ställs i self-reporten. Hur förskollärare på en individuell nivå tolkar undervisning i spontana situationer efter deras verklighet upplevs som intressant att ta reda på då det upplevs att det saknas en tydlig definition på vad det innebär. Fem förskollärare som deltog i studien fick redogöra för hur de definierar innebörden i undervisning i spontana situationer samt vad som motiverar förskollärarna att undervisa i spontana situationer. Resultat Resultatet i undersökningen visar på deltagarnas beskrivningar som svarat på vårt syfte i studien, där det framkommer att lyhördhet, barncentrerat förhållningssätt samt målstyrda processer kan definiera och motivera förskollärare att undervisa i spontana situationer. I undersökningen finns exempel på hur förskollärare rent praktiskt anpassade undervisningen i spontana situationer för att främja ett barncentrerat förhållningssätt. I studien representerar begreppet barncentrerad ett förhållningssätt där förskolläraren utgår från barnets nuläge och 2intresse i stöttandet till ny kunskap. I resultatet tolkar vi förskollärares definition på vad som krävs för att en spontan situation ska få kallas för undervisning. Resultatet är varierande och intressant, många förskollärare i vår studie delger att barnen måste uppfatta lärandeobjekt som förskolläraren presenterar, samt förstå syftet med aktiviteten. Flera delger även att den spontana undervisningen ska vara en målstyrd process i relation till läroplanen. I resultatet kan vi utläsa att det finns en medvetenhet bland förskollärarna om barnets nuläge, där de utgår från barnets utvecklingsnivå i sitt stöttande till ny kunskap hos barnen i de spontana undervisningssituationerna.