Denna studie undersöker vad som händer när förskollärare använder digitala teknologier i förskolan. Praktiknära forskningsmetoder har använts för att undersöka digitala teknologiers rhizomatiska sammanflätningar i två svenska förskolor. Studien pågick under åtta månader med deltagande förskollärare. Forskning om digital teknologi i förskolan har till stor del fokuserat på vad digital teknologi kan användas till för att främja barns lärande inom specifika ämnesområden. Denna studie undersöker hur förskolepraktiken påverkas av användningen av digitala teknologier. Studien belyser de dilemman, konflikter och frågor som uppkommer när digital teknologi används i förskolans praktik. Studien utgår från ett teoretiskt antagande om att materialiteter medskapar de händelser som uppstår i undervisning med digitala teknologier och undersöker även hur detta sker i den aktuella studien. Studien använder ett sociomateriellt perspektiv för att utforska materialitet i aktiviteter med digital teknologi. Studiens data har konstruerats tillsammans med förskollärare i dialogiska samtal som utgår från deras observationer och filmade aktiviteter med barn mellan två och fem år. I de dialogiska samtalen har gemensamma analyser gjorts och förskollärarna har sedan planerat för nya aktiviteter som de genomfört och observerat på förskolorna. Data har analyserats med metoden att gå med data vilket innebar att analysen skedde med en rörelse genom datan utan en bestämd riktning. Analysen av dialogiska samtal riktades mot de olika materialiteter som kunde ses som medskapande i förskolans digitala praktik. Särskilt fokus låg på att studera förändringar, brytpunkter, svårigheter, oväntade och oplanerade händelser som uppstod. Gilles Deleuze och Félix Guattaris begrepp rhizom och kartografi används för att analysera data. I resultaten synliggjordes fyra dilemman som uppstod i den digitala förskolepraktiken. I) Digitala teknologier som möjlighet och risk. II) Relationen mellan vårdnadshavare och förskollärarnas uppdrag. III) Barns tidigare relationer till digitala teknologier. IV) Inre konflikt hos förskollärarna gällande deras professionella och privata åsikter. Resultaten visar även att de sammanflätningar som sker av materialiteter som förskollärare, digital teknologi, barn och förståelser av digitala teknologier skapar oväntade händelser i barns undersökande och lek med digital teknologi. Resultaten tyder på att ett sociomateriellt perspektiv och kartografering kan vara användbart för forskare och förskollärare för att utforska hur flertal materialiteter blir sammanflätade med förskolans praktik och digital teknologi. / This study investigates what happens when preschool teachers use digital technologies in preschool. Practice-based research methods were used to investigate the rhizomatic entanglements of digital technologies in two Swedish preschools. The study was conducted for eight months with participating preschool teachers. Research on digital technology in preschool has largely focused on how it can be used to promote children’s learning in specific subject areas. This study examines how preschool practice is affected by the use of such technologies, and highlights the dilemmas, conflicts and issues that arise when they are used in preschool practice. The study is based on the theoretical assumption that materialities co-create the events that occur in teaching with digital technologies and also examines how this happens in the current study. The study uses a sociomaterial perspective to explore materiality in activities with digital technology. The study data was constructed with preschool teachers in dialogic conversations based on their observations and filmed activities with children aged two to five. In the dialogic conversations, joint analyses were made, and the preschool teachers planned new activities which they then implemented and observed in the preschools. The data was analysed using the walking-with-data method, which means that the analysis was performed by moving through the data without a set direction. Through analysis of dialogic conversations the different materialities that could be seen as co-creative in the digital practices of preschools was explored. Particular emphasis was given to studying changes, breaking points, difficulties, and unexpected and unplanned events that occurred. Gilles Deleuze and Félix Guattari’s concepts of rhizome and cartography were used to analyse the data. The findings highlighted four dilemmas that arose in the digital preschool practice. These concerned (I) digital technologies as opportunity and risk, (II) the relationship between guardians and preschool teachers’ mission, (III) children’s previous relationships with digital technologies, and (IV) preschool teachers’ inner conflict between their professional and private views. The results further show that entanglements of materiality such as preschool teachers, digital technologies, children and other materiality generate unexpected events in children’s exploration and play with digital technologies. The findings suggest that a sociomaterial perspective and cartography can be useful for researchers’ and preschool teachers’ exploration of how multiple materialities become entangled with preschool practice and digital technology. / <p>Denna uppsats är en del av den Nationella forskarskolan i samtida utmaningar för barnpedagogisk verksamhet (ReCEC) finansierad avVetenskapsrådet (dnr. 2017 - 06035)</p>

I förskolans läroplan framgår det att barn utvecklas och lär sig i det sociala samspelet där en god miljö ligger till grund för detta.Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om hur förskollärare tänker kring uppbyggnad och användning av lärmiljöer i relation till barns sociala utveckling. Metoden som användes i denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer där nio förskollärare deltog. Didaktik och sociomateriellt perspektiv är de teoretiska utgångspunkterna i denna studie.Resultatet visade att barns sociala utveckling sker tillsammans med material och den lärmiljö som är uppbyggd för barnen på förskolan. I en lärmiljö ingår den fysiska, den pedagogiska och den sociala miljön. Den sociala utvecklingen sker även i samspel med andra barn och vuxna samt genom förskollärarnas didaktiska strategier och förhållningssätt.

Syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans utomhusmiljö utformas och används vintertid och hur detta påverkar barns spontana lek och lärande. Studien baseras i en kvalitativ metod där tre fallstudier ligger till grund för studiensresultat. För att skapa både en bredd och djupare förståelse har studien genomförts med tre olika metoder för datainsamling. Resultatet visar att den föränderlighet som sker i förskolans utomhusmiljö under vintern har betydelse för barns spontana lek men även för pedagogernas förhållningssätt till utomhusverksamhet. Studiens resultat har analyserats genom ett sociomateriellt perspektiv och visar hur det materiella har betydelse för hur barn, pedagoger och utomhusmiljöns utformning på förskolan vintertid står i relation tillvarandra och att detta resulterar i inbjudningar men även uteslutningar för barns spontana lek och lärande.

Vårt syfte med studien är att undersöka och analysera samtalsämnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollärare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. Då den forskning vi läst mest handlar om den färdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss på samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv då vi inte sett detta tidigare. För att analysera använder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet även av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi använder oss av kvalitativ metod i vår observation då vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som människor i ett specifikt sammanhang är aktörer i. Det vi har sett i våra observationer är att samtalen mest handlar om det konkreta bildskapandet. De vanligaste aktörerna var samspelare vilket stärker synen om att bildaktiviteter är en viktig arena för samspel. Vår slutsats är att vuxnas närvaro och delaktighet i bildskapande verksamhet tillför inspiration och möjlighet till utveckling, men förutsatt att förskollärarna har kunskap och eget intresse.