Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda på hur barnen som ofta leker ensam på förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i så fall vad beror det på att barnen väljer att leka ensam? Min frågeställning är: Finns det tillfällen när barnen själva väljer att leka ensam och om det gör det vad beror det då på? Vad kan det beror på om ett barn ofta blir utesluten från leken? Undersökningen är gjord utifrån en etnografiskansats där jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har använt är intervjuer och observationer. Jag har försökt att se på händelserna från barns perspektiv. I resultatet framkom det att barn väljer själv att leka ensam ibland, men anser att det är viktigt med vänner. Det var en flicka som nästan alltid valde att leka ensam om hon inte fick vara med de yngre barnen och leka. Undersökningen är gjord på en förskola i en grupp med 17 barn, tre till fem år. Slutsatserna jag drar utifrån resultatet är att barn ofta utesluter varandra i leken, och att de gör det för att skydda sina lekutrymmen. De vet också att leken är skör och lätt blir förstörd. Barns sociala och språkliga kompetens har betydelse för om de blir inkluderade i leken eller ej.

Inledning Slag, ord, uteslutningar, att retas klassas allt som kränkande behandling. Kränkningarna sker ofta när en vuxen inte är närvarande och kan höra eller se vad barnen gör och säger till varandra. I denna studie beskriver förskollärare hur de arbetar mot kränkningar mellan barnen och hur de hanterar situationer där kränkningar uppstår. Denna studie är viktig att göra då det inte finns mycket forskning kring hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandling mellan barn i den fria leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkningar och uteslutningar mellan barnen i fri lek. Inledning Slag, ord, uteslutningar, att retas klassas allt som kränkande behandling. Kränkningarna sker ofta när en vuxen inte är närvarande och kan höra eller se vad barnen gör och säger till varandra. I denna studie beskriver förskollärare hur de arbetar mot kränkningar mellan barnen och hur de hanterar situationer där kränkningar uppstår. Denna studie är viktig att göra då det inte finns mycket forskning kring hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandling mellan barn i den fria leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkningar och uteslutningar mellan barnen i fri lek. Metod Detta är en kvalitativ studie med intervju som redskap. Fem stycken förskollärare har deltagit i intervjuerna och de arbetar på två olika förskolor. Två av dem arbetar med yngre barn (1-3 år) och de övriga tre med äldre barn (4-5 år). Resultat Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar aktivt med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och har lyft ner den till barnens nivå. När de hör en kränkning eller ser en uteslutning använder de kommunikation med barnen som medel för att lösa situationen. Gällande uteslutningar är det delade åsikter då några pedagoger anser att alla barn ska få vara med och leka och några anser att alla barn inte alltid kan vara med, då det stör den redan påbörjade leken några barn startat. De försöker även samtala med barnen om hur de ska prata med varandra när de inte vill mer eller upplever att någon är dum mot dem. De pratar även i helgrupp om hur man är en bra kompis. Förskollärarna betonar att de arbetar mot kränkningar hela tiden och att det är det viktigaste arbetet de har. Detta är en kvalitativ studie med intervju som redskap. Fem stycken förskollärare har deltagit i intervjuerna och de arbetar på två olika förskolor. Två av dem arbetar med yngre barn (1-3 år) och de övriga tre med äldre barn (4-5 år). Resultat Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar aktivt med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och har lyft ner den till barnens nivå. När de hör en kränkning eller ser en uteslutning använder de kommunikation med barnen som medel för att lösa situationen. Gällande uteslutningar är det delade åsikter då några pedagoger anser att alla barn ska få vara med och leka och några anser att alla barn inte alltid kan vara med, då det stör den redan påbörjade leken några barn startat. De försöker även samtala med barnen om hur de ska prata med varandra när de inte vill mer eller upplever att någon är dum mot dem. De pratar även i helgrupp om hur man är en bra kompis. Förskollärarna betonar att de arbetar mot kränkningar hela tiden och att det är det viktigaste arbetet de har.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att studera barnens lek i förskolan. Genom observationer har vi undersökt vilka strategier barnen använder sig av när de vill delta i- eller skydda en pågående lek samt hur barnen förhandlar om lekens innehåll. Denna kvalitativa studie är inspirerad av en etnografisk studie där vi varit ute i förskolans verksamhet och observerat barnens fria lek. Studien är genomförd på en förskoleavdelning med 23 barn i åldrarna 3-5 år. Utifrån studiens syfte har vi formulerat olika kategorier utefter vad barnen uppvisade. De olika kategorierna är förhandlingar, tillträde, uteslutning och makt. Resultatet i studien synliggör att barn är smarta och de definierar sina egna regler och normer. Genom användning av olika strategier inkluderar, exkluderar och förhandlar de om lekens betydelse och innehåll. Barnen tar till hot när de blir arga eller vill förtydliga sin önskan. De omdefinierar lekens förutsättningar för, att det ska passa deras avsikt och ge dem makten att bestämma vem som ska få vara med eller inte. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans utomhusmiljö utformas och används vintertid och hur detta påverkar barns spontana lek och lärande. Studien baseras i en kvalitativ metod där tre fallstudier ligger till grund för studiensresultat. För att skapa både en bredd och djupare förståelse har studien genomförts med tre olika metoder för datainsamling. Resultatet visar att den föränderlighet som sker i förskolans utomhusmiljö under vintern har betydelse för barns spontana lek men även för pedagogernas förhållningssätt till utomhusverksamhet. Studiens resultat har analyserats genom ett sociomateriellt perspektiv och visar hur det materiella har betydelse för hur barn, pedagoger och utomhusmiljöns utformning på förskolan vintertid står i relation tillvarandra och att detta resulterar i inbjudningar men även uteslutningar för barns spontana lek och lärande.

No description available.

No description available.