Denna studie undersöker vad som händer när förskollärare använder digitala teknologier i förskolan. Praktiknära forskningsmetoder har använts för att undersöka digitala teknologiers rhizomatiska sammanflätningar i två svenska förskolor. Studien pågick under åtta månader med deltagande förskollärare. Forskning om digital teknologi i förskolan har till stor del fokuserat på vad digital teknologi kan användas till för att främja barns lärande inom specifika ämnesområden. Denna studie undersöker hur förskolepraktiken påverkas av användningen av digitala teknologier. Studien belyser de dilemman, konflikter och frågor som uppkommer när digital teknologi används i förskolans praktik. Studien utgår från ett teoretiskt antagande om att materialiteter medskapar de händelser som uppstår i undervisning med digitala teknologier och undersöker även hur detta sker i den aktuella studien. Studien använder ett sociomateriellt perspektiv för att utforska materialitet i aktiviteter med digital teknologi. Studiens data har konstruerats tillsammans med förskollärare i dialogiska samtal som utgår från deras observationer och filmade aktiviteter med barn mellan två och fem år. I de dialogiska samtalen har gemensamma analyser gjorts och förskollärarna har sedan planerat för nya aktiviteter som de genomfört och observerat på förskolorna. Data har analyserats med metoden att gå med data vilket innebar att analysen skedde med en rörelse genom datan utan en bestämd riktning. Analysen av dialogiska samtal riktades mot de olika materialiteter som kunde ses som medskapande i förskolans digitala praktik. Särskilt fokus låg på att studera förändringar, brytpunkter, svårigheter, oväntade och oplanerade händelser som uppstod. Gilles Deleuze och Félix Guattaris begrepp rhizom och kartografi används för att analysera data. I resultaten synliggjordes fyra dilemman som uppstod i den digitala förskolepraktiken. I) Digitala teknologier som möjlighet och risk. II) Relationen mellan vårdnadshavare och förskollärarnas uppdrag. III) Barns tidigare relationer till digitala teknologier. IV) Inre konflikt hos förskollärarna gällande deras professionella och privata åsikter. Resultaten visar även att de sammanflätningar som sker av materialiteter som förskollärare, digital teknologi, barn och förståelser av digitala teknologier skapar oväntade händelser i barns undersökande och lek med digital teknologi. Resultaten tyder på att ett sociomateriellt perspektiv och kartografering kan vara användbart för forskare och förskollärare för att utforska hur flertal materialiteter blir sammanflätade med förskolans praktik och digital teknologi. / This study investigates what happens when preschool teachers use digital technologies in preschool. Practice-based research methods were used to investigate the rhizomatic entanglements of digital technologies in two Swedish preschools. The study was conducted for eight months with participating preschool teachers. Research on digital technology in preschool has largely focused on how it can be used to promote children’s learning in specific subject areas. This study examines how preschool practice is affected by the use of such technologies, and highlights the dilemmas, conflicts and issues that arise when they are used in preschool practice. The study is based on the theoretical assumption that materialities co-create the events that occur in teaching with digital technologies and also examines how this happens in the current study. The study uses a sociomaterial perspective to explore materiality in activities with digital technology. The study data was constructed with preschool teachers in dialogic conversations based on their observations and filmed activities with children aged two to five. In the dialogic conversations, joint analyses were made, and the preschool teachers planned new activities which they then implemented and observed in the preschools. The data was analysed using the walking-with-data method, which means that the analysis was performed by moving through the data without a set direction. Through analysis of dialogic conversations the different materialities that could be seen as co-creative in the digital practices of preschools was explored. Particular emphasis was given to studying changes, breaking points, difficulties, and unexpected and unplanned events that occurred. Gilles Deleuze and Félix Guattari’s concepts of rhizome and cartography were used to analyse the data. The findings highlighted four dilemmas that arose in the digital preschool practice. These concerned (I) digital technologies as opportunity and risk, (II) the relationship between guardians and preschool teachers’ mission, (III) children’s previous relationships with digital technologies, and (IV) preschool teachers’ inner conflict between their professional and private views. The results further show that entanglements of materiality such as preschool teachers, digital technologies, children and other materiality generate unexpected events in children’s exploration and play with digital technologies. The findings suggest that a sociomaterial perspective and cartography can be useful for researchers’ and preschool teachers’ exploration of how multiple materialities become entangled with preschool practice and digital technology. / <p>Denna uppsats är en del av den Nationella forskarskolan i samtida utmaningar för barnpedagogisk verksamhet (ReCEC) finansierad avVetenskapsrådet (dnr. 2017 - 06035)</p>

Vi streamar mer än vi någonsin gjort innan, och denna trend har ännu inte nått sin topp. Dagens streamingen leder till en energikonsumtion som inte är hållbar sett till de förutsättningar vi har idag för energiförsörjning och effektivisering av tekniken. Två faktorer som påverkar streamingens energikonsumtion är upplösningen och även den enhet man streamar ifrån. Syftet med denna uppsats är att kartlägga streamingens energikonsumtion sett till upplösning och enhet. Vi vill också undersöka hur den kan minskas och då även ta privatpersoners inställning till förändring av sina streamingvanor i åtanke. Genom denna uppsats vill vi både få andra att uppmärksamma problematiken kring dagens streaming och ge dem en förståelse för denna. Detta mål uppnåddes genom att ställa följande frågor: Vad är streamingens energikonsumtion sett till upplösning och enhet? och “Hur kan streamingens energikonsumtion minskas, sett till upplösning, enhet och människors inställning till att förändra sina vanor?”. För att få svar på frågorna så har kontrollerade experiment använts. Carbonalyser har använts för att mäta energikonsumtion av olika upplösningar. Deltagarna fick även jämföra olika videor med olika upplösningar med varandra. Både när de kom efter varandra och när de befann sig sida vid sida. Uppsatsen visar att upplösning och enhet har en betydande påverkan på streamingens energikonsumtion. I uppsatsen visas det också att det finns ett visst intresse bland användare att förändra vissa delar av sina streamingvanor, men inte alla. Till slut visar uppsatsen att det hade varit möjligt att minska streamingens energikonsumtion genom att minska upplösningen, byta till en mindre enhet att streama på och att några förändringar kan göras hos streamingföretag för att lyckas med denna förändring.

As a result of a growing demand of fast produced fashion and new trends, it seems as if the consumers' needs are changing continuously. Furthermore, the product development of clothes often take place on expected demand and desires, several months in advance and not on request. The fashion industry faces further issues, for instance the difficulty of producing items with perfect fit and how to optimise inventory. Customisation, and more specifcally mass customisation could be a solution to these issues. It would be a way for companies to offer customised products for the individual consumer, but with a price similar to that of massproduction. Earlier research have claimed that digital technologies can be implemented by companies in combination with mass customisation to make their business more effective. How companies work with acitivites and resources to optimise the business process in-house is called operations management and can be crucial for the survival of a company. The aim of this essay is to understand how companies in the fashion industry can work with customisation and mass customisation with the support of digital technologies in order to be competative. Through working with this concept companies may meet the consumers' need and desires. We have, in the theoretical framework, used a model founded in the five dimensions: quality, speed, dependability, flexibility and cost. With these in mind we have studied three companies working with customisation. By doing that we have come to results showing that the concept of mass mustomisation affects all dimensions, but mostly quality. The concept can be used by companies to offer consumers what they demand when they demand it and thus create competitiveness. / Till följd av en växande efterfrågan på snabbt producerat mode och nya trender, verkar konsumenters behov i ständigt förändring. Vidare sker produktutveckling av kläder ofta på prognotiserade behov och önskemål, flera månader i förväg och inte på aktuell efterfrågan. Modebranschen besitter ytterligare problem, som bland annat berör svårigheter att ta fram plagg med en bra passform, samt att optimera lagerhållning. För att frånkomma dessa problemen kan kundanpassning och mer specifikt - konceptet mass customisation ses som en lösning. Det blir ett sätt för företag att erbjuda kundanpassade produkter för den individuella konsumenten, men med ett pris liknande massproduktion. Tidigare forskning har lyft fram digitala teknologier som kan implementeras av företag i kombination med mass customasition, för effektiviserade aktiviteter i verksamheten. Hur företag vidare arbetar med aktiviteter och resurser internt för att optimera affärsprocessen kan benämnas som operations management och kan vara avgörande för ett företags överlevnad. Denna uppsats syftar till att förstå hur modeföretag kan arbeta med kundanpassning och mass customisation, med stöd av digitala teknologier, för att skapa konkurrenskraftighet. Genom att arbeta med detta koncept kan företag i större utsträckning tillmötesgå konsumenters behov och önskemål. Vi har i den teoretiska referensramen utgått från en modell som grundar sig i de fem dimensionerna: kvalitet, hastighet, pålitlighet, flexibilitet och kostnader. Utifrån dessa har vi studerat tre fallföretag som arbetar med kundanpassning på något sätt. Således har vi fått fram ett resultat som pekar på att konceptet mass customisation påverkar samtliga dimensioner, men att det främst karaktäriseras av dimensionen kvalitet. Konceptet kan användas av företag för att erbjuda konsumenter vad de efterfrågar när de efterfrågar det och på så sätt skapa konkurrenskraft.

Den digitala utvecklingen i samhället har under lång tid påverkat redovisningsbranschen och redovisningskonsulters arbete i form av att det gått från pappersarbete till att använda datorer och digitala hjälpmedel för att utföra arbetet. Denna utveckling har även inneburit ett mer effektivt och noggrant arbete tack vare digitaliseringen. Tidigare forskning har behandlat hur redovisningsbranschen påverkas av den digitala utvecklingen, det som däremot inte har studerats tidigare är den inverkan Covid-19 har i relation till digitaliseringen och redovisningskonsulters arbete. Samhället påverkas av den pågående Covid-19-pandemin i flera avseenden där redovisningsbyråer berörs av de restriktioner som uppkommit till följd av pandemin.  Syftet med studien är att öka förståelsen för hur digitaliseringen påverkar redovisningskonsulters arbete under rådande Covid-19-pandemi. Syftet är även att studera om det föreligger skillnader mellan redovisningskonsulter från små, medelstora och stora redovisningsbyråer gällande dess arbete. För att besvara syftet har en kvalitativ studie tillämpats där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades elva redovisningskonsulter från redovisningsbyråer av varierande storlek runt om i Sverige.  Resultatet visar att redovisningskonsulters arbete påverkas av både Covid-19 och digitaliseringen där konsulterna även anser att Covid-19 har påskyndat digitaliseringen till viss del. Samtliga redovisningskonsulter är positiva till den digitala utvecklingen och menar att det bidrar till ett mer effektivt arbete. En slutsats som framkommit är att Covid-19 ökat distansarbetet bland redovisningskonsulter på medelstora och stora byråer, medan majoriteten från små till största del fortfarande arbetat från kontoret. Även det fysiska mötet har minskat bland samtliga redovisningskonsulter till följd av Covid-19, vilket har resulterat i att digitala hjälpmedel används i större utsträckning. Enligt konsulterna har distansarbetet fungerat tack vare att digitaliseringen gett de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta digitalt och på distans. Ytterligare presenterar även studiens resultat att redovisningskonsulter från små byråer generellt sett är mer positiva till att ta hjälp av andra i branschen, medan de från medelstora och stora snarare anser att det handlar om att följa med i konkurrensen. / The digital development in society has for a long time affected the accounting profession, where the accounting consultants' work has changed from working with papers to the usage of computers and digital technologies. This has led to more efficient and accurate work, owing to the digitalization. Previous studies have investigated how digital development impacts the accounting profession, however, the effect of Covid-19 has not been investigated in relation to digitalization or the work of accounting consultants. The restrictions which arose as a result of Covid-19 have affected companies, including accounting firms. Therefore, the purpose of this study is to increase the understanding of how the digitalization affect the work of accounting consultants during the Covid-19 pandemic. Also, to observe if there are differences between accounting consultants from small-, medium- and large-sized accounting firms regarding their work. A qualitative method has been used to answer the purpose, where the empirical material has been collected from semi-structured interviews. Eleven consultants from accounting firms of different sizes located in Sweden have been interviewed.  The result of the study shows that the accounting consultants' work is affected by both Covid-19 and the digitalization, furthermore the consultants also imply that Covid-19 has accelerated the digitalization to some extent. All consultants are positive regarding digital development and its contribution to more efficient work. A conclusion that has emerged among consultants from medium-sized and large accounting firms, is that Covid-19 has led to more work from other places than the offices. Those from small firms have instead had the opportunity to work from the office to a higher degree. Physical meetings have decreased due to Covid-19, which has resulted in the use of more digital technologies. According to the consultants, digitalization has provided the conditions needed to be able to practice the work more digitally and from other places than the office. Further, the result shows that consultants from small accounting firms are generally more positive to exchange experiences with others in the profession, in comparison with those from large and medium-sized firms.

Detta examensarbete handlar om svenska förskollärares användning av digitala teknologier på förskolan. Fokus på denna studie ligger på att få en förståelse i vad som påverkar förskollärarnas användning av digitala teknologier och om det kan kopplas till deras ålder och examensår. Resultatet som framkommer i arbetet är konstruerat genom empiriska individuella forskningsintervjuer, som leder till större diskussioner med förskolläraren om deras användning av digitala teknologier. Teorin för detta arbete är TPACK-ramverk, vilka kunskaper och kompetenser som förskollärarna har. Genom detta arbete framkom det att deltagarna ser både möjligheter och begränsningar när det kommer till användningen av digitala teknologier. Det som begränsar förskollärarna är tiden och kommunens insättning, men förskollärarnas egen inställning och kunskap inom digitala teknologier påverkar också användandet. Fast dessa begränsningar använde sig förskollärarna av digitala teknologier i det administrativa arbetet och lite i undervisningen. Förskollärarna använder sig av digitala teknologier som de själva känner sig trygga med och har kunskap inom.

Digital transformation har lett till ökad användning av digitala teknologier, detta skapar förändringar i samhället som kan leda till att företag måste ta fram nya strategier för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Med en kvalitativ ansats i form av en fallstudie undersöker denna studie hur ett företag inom detaljhandeln kan hantera och struktureras efter digital transformation inom marknadsföring samt vilka möjligheter och utmaningar detta medfört gällande marknadsföring i digitala kanaler. Datainsamling skedde via semistrukturerade intervjuer med olika chefer samt en medarbetare inom en detaljhandelsorganisation.  Resultatet visar hur organisationen använder sig av digital marknadsföring i sociala medier samt kundspecifik marknadsföring via e-post. För detta har en ny arbetsroll skapats som bär ansvaret för processen. Den digitala marknadsföringen genererar främst möjligheter för relationsskapande med kunder, effektivitet, flexibilitet och personanpassad marknadsföring. Det har uppstått utmaningar kring ökad konkurrens, digital utveckling i samhället, spridning av incidenter och att detaljhandelsbranschen i Sverige ligger efter i utvecklingen.  Studien identifierade likheter och olikheter kring hur detaljhandelsorganisationen arbetar med marknadsföring i sociala medier samt kundspecifik marknadsföring och att detta i sin tur påverkar organisationens hantering och struktur. Exempelvis framkom två olika informationssystem där både processer, system och deltagare skiljde sig åt för digital marknadsföring i sociala medier samt kundspecifik marknadsföring. Studien visade även att de största likheterna var att båda typerna av digital marknadsföring var effektiva tillvägagångssätt för att nå ut till kunder och båda alternativen tillämpade samma informationskällor för skapande och delning av material. / Digital transformation has led to increased use of digital technologies, this creates changes in society that can require companies to adapt new strategies to remain competitive. With a qualitative approach in the form of a case study, this essay examines how a company in the retail trade can manage, and is structured for digital transformation in marketing, and what opportunities and challenges this management and structuring has brought about current marketing in digital channels. Data collection took place via semi-structured interviews with various managers and an employee within the retail organization. The results show how the organization uses digital marketing in social media and customer-specific marketing in E-mail. For this, a new role has been created that bears the responsibility for the process. Digital marketing mainly creates opportunities for relationship building with customers, efficiency, flexibility and personalized marketing. Challenges have mainly arisen regarding increased competition, digital development in society, the spread of incidents and the fact that the retail industry in Sweden is lagging behind in development. Furthermore, the study identified similarities and differences in how the retail organization works with marketing in social media as well as customer-specific marketing and that this affects the organization’s management and structure. For example, two different information systems were identified where both processes, systems and participants differed for digital marketing in social media and customer-specific marketing. The study also revealed that the biggest similarities were that both types of digital marketing were effective approaches to reach customers and both alternatives applied the same sources of information for creating and sharing materials.

Denna kandidatuppsats har målet att skapa förståelse och ge inblick till äldres behov relaterade till inkludering i användandet av nya teknologier. Tidigare forskning visade att vissa äldre inte är vana vid att använda nya teknologier eller inte har de medel som behövs för att inkluderas i det ‘digitala samhället’ och riskerar att hamna i digitalt utanförskap. BankID är ett exempel på en ny teknologi som används i det digitala samhället. Risken för att äldre blir exkluderade kan begränsa förmågan att komma i kontakt med svenska myndigheter och andra aktörer som allt oftare kräver identifiering med BankID för tillgång till viktiga tjänster. Därav är syftet med studien att utforska vilka faktorer i användningen av teknologi som utmanar äldre med målet att designa användarvänliga gränssnitt för denna population. Gränssnittet från Mobilt BankID används som ett exempel på ett sådant gränssnitt för denna studie. För detta ändamål utfördes individuella intervjuer och observationer ansikte-mot-ansikte med sex äldre. Den insamlade datan analyserades tematiskt och resulterade i fyra teman. Undersökningsresultaten diskuterades i relation till studiens syfte och forskningsfrågor och det teoretiska ramverket.Forskningsresultaten visade tre faktorer som påverkade äldres upplevelse när de använde teknologi, som blev utmanande: kunskapsbrist, osäkerhet och tillgänglighet. Resultaten insinuerar att äldre fann det påfrestande och svårt att lära in användningen av teknologi. De kände också osäkerhet kring att försöka när de stötte på svårigheter under användandet av teknologi. Mer förklarande, men simpel, och kontinuerlig information för att guida äldres användande genomgående genom systemet anses alltså vara avgörande komponenter i en gränssnittsdesign för äldre. Således bidrar utfallet av denna kandidatuppsats till teorin genom att ge en inblick in till upplevelserna och utmaningarna som äldre möter i användning av teknologi och genom att tillhandahålla designförslag för ett mer inkluderande digitalt samhälle. Det bidrar också praktiskt genom att ge en inblick i äldres behov i relation till användning av teknologi och, således, informera designers, utvecklare, teknologiföretag och andra engagerade intressenter om hur ett gränssnitt bättre kan designas för att bli mer användarvänligt för alla potentiella användare, inklusive äldre. / The bachelor’s thesis study aims to create understanding and give insight into the needs of elderly regarding their inclusion in the use of new technologies. Previous research showed that some elderly are not used to the usage of new technologies, or do not have the necessary means to be included in our ‘digital society’ with the risk of ending up in digital exclusion. BankID is an example of the new technologies used in our digital society. The risk of elderly being excluded can limit their ability to get in contact with the Swedish authorities and other actors that increasingly require identification through BankID for access to important services. Hence, the purpose of this research is to explore the factors that challenge the elderly to use technology with the aim of designing user-friendly interfaces for this population. The interface from Mobile BankID is used as an example of such an interface in the study. For this, data was collected through face-to-face individual interviews and observations with six elderly. The collected data was analyzed thematically to conclude four findings. The findings were discussed in the context of the research aim and research questions and the theoretical framework.The research findings showed three factors that affected the elderly’s experience when using technology, which caused them challenges: lack of knowledge, insecurity, and accessibility. The findings insinuate that the elderly find it laborious and difficult to learn how to use technology. They also feel insecure and hesitant in trying when they face difficulties in their usage of technology. More explanatory, but simple, and continuous information to guide the elderly’s usage throughout the system were found to be crucial components of an interface design for the elderly. Thus, the outcome of this bachelor’s thesis contributes theoretically by providing insight into the experiences and challenges faced by the elderly in their use of technology and by providing design suggestions for a more inclusive digital society. It also contributes practically by giving insight into the needs of the elderly concerning their usage of technology and, thus, informing designers, developers, technology companies and other interested stakeholders how to better design an interface that is user-friendly for all potential users, including elderly.

This thesis investigates the integration of digital technologies (DT) within Product-Service Systems (PSS) and their role in promoting Circular Economy (CE) practices. Despite increasing recognition of digitalization in industries with PSS offerings, research on DT as a catalyst for CE, especially across organizations of various sizes, remains limited. This study explores how DT can revolutionize PSS, leading to more sustainable and efficient operations aligned with CE principles across varying industries sizes. The research employs a qualitative, multiple-case study approach, examining various industries to comprehend the diverse applications and implications of DT in PSS. Through an extensive review of existing literature and empirical data from case studies, the study identifies the implications, challenges, opportunities, and strategic dimensions of leveraging DT in PSS for CE. Key findings reveal that DT significantly enhances the efficiency, flexibility, and sustainability of PSS operations, aiding a transition towards CE. The study emphasizes the critical role of DT in resource optimization, waste reduction, and value creation, which are essential for sustainable business practices. However, it also underscores the diverse challenges faced by organizations, including technological adaptability, cost implications, and the need for tailored strategies across different organizational sizes. The thesis concludes with strategic insights for organizations, policymakers, and researchers, emphasizing the need for collaborative efforts to maximize the benefits of DT in PSS for promoting CE values. The study also advocates for a future where digital technologies are central to achieving a circular business model, and underlines the importance of strategic and effective technology adoption in the PSS sector. / Denna avhandling undersöker integrationen av digitala teknologier (DT) inom Produkt-Tjänstesystem (PSS) och deras roll i främjandet av praxis för cirkulär ekonomi (CE). Trots ökat erkännande av digitaliseringens roll inom industrier med PSS-erbjudanden, är forskningen om DT en katalysator för CE, särskilt för organisationer av olika storlekar, begränsad. Denna studie utforskar hur DT kan revolutionera PSS, vilket leder till en mer hållbar och effektiv verksamhet och metoder i linje med CE-principer över varierande industristorlekar. Forskningen använder en kvalitativ flerfallsstudieansats, och undersöker olika industrier för att förstå de mångsidiga applikationerna och implikationerna av DT i PSS. Genom en omfattande granskning av befintlig litteratur och empiriska data från fallstudier, identifierar studien implikationerna, utmaningarna, möjligheterna och de strategiska dimensionerna av att utnyttja DT i PSS för CE. Huvudsakliga slutsatser visar att DT avsevärt förbättrar effektiviteten, flexibiliteten och hållbarheten i PSS-verksamheter, vilket underlättar en övergång mot CE. Studien betonar DT:s kritiska roll i optimering av resurser, minskning av avfall och vidare värdeskapande, vilket är avgörande för att skapa en hållbar affär. Den lyfter dock också fram de mångfaldiga utmaningar som organisationer står inför, inklusive teknologisk anpassningsförmåga, kostnadsimplikationer och behovet av skräddarsydda strategier för olika organisatoriska storlekar. Avhandlingen avslutas med strategiska insikter för organisationer, beslutsfattare och forskare, och betonar behovet av samarbetsinsatser för att maximera fördelarna med DT i PSS för att främja CE-värderingar. Den förespråkar en framtid där digitala teknologier är centrala för att uppnå cirkulära affärsmodeller, och understryker vikten av strategisk och effektiv teknologiimplementering i PSS-sektorn.