Detta examensarbete handlar om svenska förskollärares användning av digitala teknologier på förskolan. Fokus på denna studie ligger på att få en förståelse i vad som påverkar förskollärarnas användning av digitala teknologier och om det kan kopplas till deras ålder och examensår. Resultatet som framkommer i arbetet är konstruerat genom empiriska individuella forskningsintervjuer, som leder till större diskussioner med förskolläraren om deras användning av digitala teknologier. Teorin för detta arbete är TPACK-ramverk, vilka kunskaper och kompetenser som förskollärarna har. Genom detta arbete framkom det att deltagarna ser både möjligheter och begränsningar när det kommer till användningen av digitala teknologier. Det som begränsar förskollärarna är tiden och kommunens insättning, men förskollärarnas egen inställning och kunskap inom digitala teknologier påverkar också användandet. Fast dessa begränsningar använde sig förskollärarna av digitala teknologier i det administrativa arbetet och lite i undervisningen. Förskollärarna använder sig av digitala teknologier som de själva känner sig trygga med och har kunskap inom.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare beskriver digitala lärresursers användbarhet i sin problemlösningsundervisning. För att undersöka detta har flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. De genomförda intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av TPACK-ramverket och visar att problemlösning med digitala lärresurser har både fördelar och nackdelar. De fördelar som lärarna lyfter fram berör i huvudsak individualisering och differentiering, exempelvis att det är enkelt att hitta och anpassa uppgifter till respektive elevs nivå. Nackdelarna handlar främst om digitala läromedlens funktion, bland annat att det finns för få och för enkla problemuppgifter. Digitala lärresurser möter delvis lärarnas förväntningar, men resultatet visar också på vilken utvecklingspotential som finns. / The purpose of this study is to examine how mathematical teachers describe digital teaching resources usefulness in their problem-solving teaching. To examine this, we have conducted several qualitative semi-structured interviews. The completed interviews with the teachers have been analyzed using the TPACK-framework and show that problem-solving using digital resources have both pros and cons. According to the teachers the advantages are mainly connected to individualization and differentiation, for example it is easy to find and adjust tasks to each pupil’s level. The disadvantages concern the function of digital teaching aids, among other things, there are too few and too simple problem-solving tasks. Overall digital resources match the teacher’s expectations, but the result also indicate the potential for development.