There are big differences when it comes to access to digital teaching resources between Swedish school units. Previous research indicates that the digital resources that are available in schools are not always integrated into the teaching practice. A lack of resources will affect the teachers’ ability to, as stipulated in the curriculum, integrate digital resources into their teaching. It is therefore of interest to examine teaching practice in a school with good access to digital resources. The aim of this study is to develop an understanding of a few teachers’ attitudes and opinions of digital resources within the context of reading and writing acquisition in primary school. Additionally, the teachers’ knowledgebase in relation to digital resources will be examined. Lastly the study aims to provide ample examples of how digital resources can be integrated into teaching practice. The study used a combination of data collection methods namely observation and semi-structured interviews and the teacher knowledgebase was analysed using the TPACK-model. The results show that all teachers in the study have strong positive attitudes towards the use of digital resources in their teaching practice and that their TPACK knowledge is at a high level when it comes to teaching practices concerning reading and writing acquisition at a primary school level. Courage to implement digital resources into teaching practice and the teacher’s personal interest in technology are identified as key components for effective development of digital competence in the context of teaching. Hands on examples of how digital resources are used in teachers everyday work life are also presented. / Det finns stora klyftor när det gäller tillgång till digitala resurser i undervisningen mellan svenska skolor. Tidigare forskning indikerar att de digitala resurser som finns inte alltid integreras i undervisningen. Brist på digitala resurser påverkar lärares möjligheter att integrera dem så som styrdokumenten stipulerar. Det är således intressant att undersöka lärarverksamhet i en skola med god tillgång till digitala resurser. Syftet med undersökningen är att skapa en bild av några lärares upplevelser av digitala resurser i läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3 och undersöka lärarnas kunskapsbas i förhållande till digitala resurser, samt att ge en bild av konkreta praktiknära exempel på hur denna integrering kan göras. Studien kombinerar observation och semi-strukturerad intervju som datainsamling och lärarnas kunskapsbas analyseras enligt TPACK-modellen. Resultaten visar att lärarna är odelat positiva till digitala resurser i undervisningen och att deras kunskapsbas utifrån TPACK-modellen när det gäller läs- och skrivundervisning i årskurserna F-3 är på en hög nivå. Modet att våga prova samt ett eget intresse av att utveckla digital kompetens identifieras av lärarna som centrala egenskaper för professionell kompetensutveckling. Konkreta exempel på hur digitala resurser används i lärarnas vardag framkommer också.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare upplever att elevers skrivinlärning samt finmotorik påverkas av den digitaliserade undervisningen som breder ut sig allt mer. Studien utgår från den teoretiska utgångspunkten, TPACK, för att ge en djupare förståelse om ämnet. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare som integrerar digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Analysen av resultatet genomfördes med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att digitala verktyg kan vara ett bra tillvägagångssätt när det gäller skrivinlärning. De flesta av lärarna hävdar att elevernas motivation och skrivglädje för att skriva texter förstärks genom en ökad tillgänglighet för redigering och justering av textinnehåll, vilket i sin tur bidrar till ökad omfattning av textproduktion. Det finns dock en del negativa aspekter med digitala verktyg, vilket bland annat är att eleverna kan distraheras av hemsidor och diverse program som påverkar undervisningen negativt. Resultatet visar också att analoga skrivverktyg, såsom penna och papper, bör användas när eleverna tränar på att forma bokstäver då det bland annat gynnar arbetsminnets kapacitet och är väsentligt att kunna för deras framtida motoriska färdigheter. Sammanfattningsvis visar studien att de intervjuade lärarna anser att det mest gynnsamma för elevernas lärande är en integrering av både analoga och digitala verktyg inom ramen för läs- och skrivundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare beskriver digitala lärresursers användbarhet i sin problemlösningsundervisning. För att undersöka detta har flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. De genomförda intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av TPACK-ramverket och visar att problemlösning med digitala lärresurser har både fördelar och nackdelar. De fördelar som lärarna lyfter fram berör i huvudsak individualisering och differentiering, exempelvis att det är enkelt att hitta och anpassa uppgifter till respektive elevs nivå. Nackdelarna handlar främst om digitala läromedlens funktion, bland annat att det finns för få och för enkla problemuppgifter. Digitala lärresurser möter delvis lärarnas förväntningar, men resultatet visar också på vilken utvecklingspotential som finns. / The purpose of this study is to examine how mathematical teachers describe digital teaching resources usefulness in their problem-solving teaching. To examine this, we have conducted several qualitative semi-structured interviews. The completed interviews with the teachers have been analyzed using the TPACK-framework and show that problem-solving using digital resources have both pros and cons. According to the teachers the advantages are mainly connected to individualization and differentiation, for example it is easy to find and adjust tasks to each pupil’s level. The disadvantages concern the function of digital teaching aids, among other things, there are too few and too simple problem-solving tasks. Overall digital resources match the teacher’s expectations, but the result also indicate the potential for development.