Sverige är det tredje mest digitaliserade landet inom EU och den svenska regeringen har som målsättning att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen idag är dock inte jämnt utspridd över alla samhällsgrupper, bland vissa demografiska grupper använder folk internet mer sällan eller aldrig. Gruppen pensionärer är en sådan demografisk grupp där internetanvändande är mindre vanligt. Detta riskerar att bli ett problem; när alltmer av samhällets tjänster och utbud flyttar ut på nätet riskerar sällan- och icke-användarna att hamna utanför. Det finns många olika anledningar till att folk använder digitala tjänster sällan eller inte alls och många faktorer som förhindrar anammandet av teknik för den som är oerfaren. Trots detta så finns det en utspridd uppfattning att digital teknik är något som är buslätt att lära sig. I kontrast mot detta så utgår mitt examensarbete från förståelsen att digitalt kunnande är en färdighet som kräver inlärning och att det behövs föremål och tjänster som underlättar den inlärningen. Arbetet utgår även från insikten att många som inte behärskar digitala verktyg ofta upplever en förvirring eller rädsla när de ska använda sig av verktygen, men att dessa känslor kan lätta om man får använda tekniken tillsammans med någon man litar på. Spelet om det digitala är ett utbildande memoryspel som avdramatiserar den digitala världen och skapar en trygg miljö för människor att lära sig om digital teknik tillsammans. / Sweden is the third most digitalized country in the EU and is working on a state-level to become the number one country in the world to utilize the possibilities of digitalization. However, the use of digital and connected devices differs a lot between demographic groups in Sweden. Most notably, retirees and senior citizens use digital devices in a much lesser extent than younger people. This puts people at risk of becoming excluded, as more societal services migrate to the digital world. The findings in this project shows that there are a multitude of reasons as to why retirees are less digitalized and that there are many obstacles to assimilating to the digital milieu. Despite these facts, there is a widespread attitude that digital assimilation is easy. This project departs from the understanding that digital know-how is a skill that requires practice and that we therefore need designs that facilitates this learning. This project is also informed by the experience that many people with little digital experience become confused or scared when using digital devices and that these anxieties can be remedied by using technology together with others that one has trust in. The resulting design is called The digital game and is an educational memory tabletop game that puts a soft pedal to learning about digital devices and creates a safe environment where we can learn about digital technology together in a group.

Digitalisering är ett ämne som är ständigt aktuellt och det verkar inte avta. För att kunna vara delaktig i samhället idag ställs höga krav på medborgare att klara av att använda internet och hantera digitala enheter. Men det är långt ifrån alla som har förmågan av att leva upp till de krav som ställs på dem, speciellt de äldsta i vårt samhälle. De hamnar i ett, vad man skulle kunna kalla, digitalt utanförskap. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vilka faktorer personer, som är äldre än 65 år, tror bidrar till äldres digitala inkludering. Tidigare forskning har kommit fram till att personer äldre än 65 år lider högre risk av att hamna just i ett digitalt utanförskap. Därför är det intressant att försöka ta reda på vilka faktorer personer som är 65 år och äldre tror antingen kan ligga till grund för eller öka äldres digitala inkludering.För att kunna ta reda på vilka faktorer personer äldre än 65 år tror bidrar till äldres digitala inkludering har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Sju intervjuer har genomförts med personer i åldrarna 65–84 år och personerna har haft varierande erfarenhet av att använda digitala enheter. Resultatet visar att flera respondenter känner sig digitalt exkluderade och att de inte känner sig som en del av den utveckling som sker i samhället. Flertalet respondenter använder till exempel inte mobilt bank-ID och att det är en viktig del för att kunna ta del av flertalet av de e-tjänster som erbjuds idag. Det har också framkommit att det saknas utbildningsmöjligheter för äldre att utveckla sin digitala kompetens. En följd av detta är att de, som inte har erfarenhet av att använda digitala enheter, oftare är beroende av att en nära anhörig har möjlighet att hjälpa dem för att klara av sin digitala vardag. / Digitalization is a topic that is constantly relevant and it does not seem to be declining. In order to be able to participate in society today, high demands are placed on citizens to be able to use the internet and manage digital devices. But it is far from everyone who has the ability to live up to the demands placed on them, especially the oldest in our society. They end up in what might be called digital exclusion.The purpose of this study is to try to find out what factors people, who are older than 65, believe contribute to the digital inclusion of the elderly. Previous research has concluded that people older than 65 years suffer a higher risk of ending up in digital exclusion. Therefore, it is interesting to try to find out what factors people who are 65 years and older believe can either be the basis for or increase the digital inclusion of the elderly.In order to find out which factors people over the age of 65 believe contribute to the digital inclusion of the elderly, a qualitative research strategy has been applied. Seven interviews were conducted with people aged 65–84 and the people had varying experience of using digital devices.The results show that several respondents feel digitally excluded and that they do not feel part of the development that is taking place in society. The majority of respondents use e.g. not mobile bank ID and that it is an important part of being able to take advantage of most of the e-services offered today. It has also emerged that there is a lack of educational opportunities for older people to develop their digital skills. A consequence of this is that those who do not have experience of using digital devices are more often dependent on a close relative having the opportunity to help them cope with their digital everyday life.

I världens snabbt ökande digitalisering är behovet av digitala samhällstjänster stort. Problemet är att dessa e-tjänster inte är tillgängliga för alla individer, vilket de ska vara enligt DOS-lagen. Tidigare forskning har kommit fram till att användargenererad information utgör framtiden för myndigheters e-tjänster. En samhällsgrupp som behöver undersökas vidare är individer med funktionsvariation, som står inför en ökad risk att hamna i ett digitalt utanförskap.  Denna studie har haft som syfte att undersöka användbarheten hos en svensk myndighets e-tjänster utifrån synvinkeln av användare med funktionsvariation. Om en förbättringspotential skall uppnås i upplevandet hos gruppen, så anser jag att verktygen för evidensbaserade studier inom detta område behöver vässas och specificeras gentemot målgruppens krav. Genom användbarhetstest har studiepersonerna undersökt Försäkringskassans webbsida och e-tjänster. Efter testet har studiepersonerna genomgått semistrukturerade intervjuer för att nå deras djupare uppfattningar och upplevelser kring Försäkringskassans webbsida och e-tjänsterna samt deras användning av digitala samhällstjänster.  Resultatet visar att studiepersonerna är delvis tillfredsställda med Försäkringskassans webbsida och e-tjänster. Orsaken är att deras tjänster och information är mer lättillgängliga för studiepersonerna digitalt och för att de generellt känner tillit till Försäkringskassan, däremot visar resultatet att två av fem studiepersoner inte självständigt kan använda Försäkringskassans webbsida och e-tjänster, vilket medför att de är digitalt exkluderade från dessa. Studiepersonerna uttrycker att det finns begreppssvårigheter, avsaknad av uppläsningsfunktioner, uttröttande läsning och svårigheter att hitta rätt information.  Studiens slutsats är att Försäkringskassan behöver fortsätta att vidareutveckla sin tillgänglighet efter DOS-lagens krav, eftersom inte alla studiepersoner upplevde deras webbsida och e-tjänster som användbara och eftersom de inte heller uppfyllde alla steg i inkluderingsarbetet mot digitalt utanförskap. / In the world's rapidly increasing digitalisation, the need for digital community services is great. The problem is that these e-services are not available to all individuals, which they should be according to the Swedish law of accessible digital public service. Previous research states that user-generated information is the future of government e-services. A social group that needs to be investigated further are the functionally diverse, who face an increased risk of ending up in digital exclusion.  The purpose of this study was to investigate the usefulness of a Swedish authority's e-services from the point of view of users with functional diversity. For a potential improvement to be achieved in the user experience, I believe that the tools for evidence-based studies in this area need to be sharpened and specified in relation to the target group's requirements. Through usability tests, the study subjects have examined the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services. Following the test, the study subjects underwent semi-structured interviews to find out their deeper perceptions and experiences about the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services, as well as their use of digital community services.  The results show that the students are partially satisfied with the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services. This is because their services and information are more easily accessible to the study persons digitally and because they generally feel confident in the Swedish Social Insurance Agency. However, the results also show that two out of five study subjects cannot independently use the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services, which means that they are digitally excluded from these. The study subjects express that there are conceptual difficulties, lack of reading aloud functions, tiring reading, and difficulties in finding the right information.  It is concluded that The Swedish Social Insurance Agency needs to continue further developing their accessibility in accordance with the requirements of the law of accessible digital public service, as not all study participants perceived their website and e-services as useful, nor did they fulfil all steps in the inclusion work against digital exclusion.

Digitaliseringen i Sverige har fortskridit intensivt, och benämns ofta som en möjlighet föreffektivisering inom offentlig förvaltning. Vad händer egentligen när digitaliseringen avallmännyttiga tjänster sker så hastigt? Denna studies syfte är att granska och öka förståelsen förhuruvida digitaliseringen av allmännyttiga verksamheter sker demokratiskt samt hurdigitaliseringen påverkar äldre svenska individer. Tidigare forskning har främst tagit upp attdigitaliseringen har som mål att främja och effektivisera statlig verksamhet, men att de krav somställs på medborgarna skapar klyftor. Forskning kring digitala klyftor har vidare visat att ett ickeanvändande av digital teknik ofta är i relation till socioekonomiska faktorer. Studien har enabduktiv grund och datainsamlingen utgår ifrån tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer, sjumed personer över 60 år och tre med medarbetare vid offentliga verksamheter. Respondenternaför allmännyttig verksamhet menar på att deras verksamheter anpassar sig efter besökarnasbehov. Gruppen av äldre medborgare uppger samtidigt att deras självständighet har drabbatsnegativt av digitaliseringen, vilket snarare beror på deras bristande digitala kompetens änavsaknad av digital motivation. Resultatet visar på att digitaliseringen i Sverige sker till viss deldemokratiskt, trots detta lever flera individer i digitalt utanförskap. Slutsatsen blir därmed attden digitala motivationen är avgörande för att införskaffa sig bredare digital kompetens. Mendet krävs riktade insatser till de digitalt exkluderade som innehar digital motivation för att ökaderas kompetens och således nå en ökad digital inkludering. / The digitalization in Sweden has progressed intensively, and is often referred to as an enablerwhen it comes to public administration. What happens when the digitalization of public servicestakes place so rapidly? The purpose of this study is to review and increase understanding ofwhether the digitalization of public administration is done democratically and how digitalizationaffects older Swedish individuals. Previous research has mainly addressed that the goal ofdigitalization is to promote and streamline government activities, but that the demands placedon the citizens creates gaps. Research on digital divides has further shown that non-use ofdigital technology is often related to socio-economic factors. The study has an abductive basis,and the collected data is based on ten qualitative semi-structured interviews, seven with peopleover 60 years old and three with employees within public administration. The respondents forpublic administration believe that their activities adapt to the needs of visitors. At the same time,the group of older citizens states that their independence has been negatively affected bydigitalization, which is more due to their lack of digital competence than a lack of digitalmotivation. The result shows that digitalization in Sweden takes place democratically to someextent, despite this, many individuals live in digital exclusion. The conclusion is thus that digitalmotivation is vital for acquiring broader digital competence. Targeted efforts are required forthe digitally excluded who possess digital motivation in order to increase their competence andthus achieve increased digital inclusion.

Bakgrund: Sverige står inför en demografisk utmaning, vårdbehov förväntas öka och välfärdssektorernas tillgång till arbetskraft förväntas minska. Riksdagen har därför satt som mål att Sverige bör bli världsledande när det gäller att utnyttja möjligheterna med digitalisering, för att framgent uppnå en hållbar och kvalitativ välfärd. Den offentliga sektorn behöver således anta en bred digital strategi avseende kompetens, säkerhet, innovation, förvaltning, infrastruktur samt inkludera medarbetarna i processen. Syfte: Att undersöka kommunanställdas uppfattning om de egna förutsättningarna att vara en aktiv part i digitaliseringsprocessen i en kommunal verksamhet, med målsättning att digitaliseringen ska bidra till tryggad välfärd och folkhälsa för kommunens medborgare. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod användes. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare inom omsorgssektorn i en mindre svensk kommun. Resultat: Resultatet bestod av ett övergripande tema, två teman, fyra kategorier och 13 underkategorier, som alla återspeglade förutsättningarna för delaktighet i digitaliseringsprocessen. Det övergripande temat belyste bristen på samt önskemålen om ett tydligare Medarbetarperspektiv i kommunens digitaliseringsprocess. Temat Kommunens digitala organisering påvisar vikten av inkludering och stöd, samt tillgången till utensilier. Temat Medarbetarskap i digitaliseringen åskådliggjorde de förutsättningar som inverkade på personalens egen inställning och möjlighet att vara aktiv. Slutsats: För att möjliggöra anställdas delaktighet och aktiva roll är det av stor vikt att ett medarbetarperspektiv beaktas i den digitala förändringsprocessen. Förutom inkludering och kommunikation krävs även tillgång till utensilier, stöd, vilja, kunskap och kompetensutveckling samt en medvetenhet om att digitaliseringsprocessen även påverkar medarbetarnas yrkesroller. / Background: Sweden faces a demographic challenge, care needs are expected to increase and the welfare sectors’ access to labor is expected to decrease. The Parliament stated that Sweden should become world leader at using the opportunities of digitalization to henceforth achieve sustainable and qualitative welfare. The public sector thus needs to adopt a broad digital approach regarding competence, security, innovation, management, infrastructure and including employees in the process. Aim: To investigate employees' perceptions of their prerequisites taking an active part in the digital transformation of the local council activity, with an objective that digitalization should contribute to ensure welfare and public health of their citizens. Method: A qualitative content analysis with inductive approach was undertaken. Fifteen semi-structured interviews were conducted with employees in the care sector in a smaller Swedish municipality. Result: The result consists of an overarching theme, two themes, four categories and 13 subcategories all reflecting prerequisites for participation in the digitalization process. The overarching theme highlighted the lack and desideratum of an Employee perspective. The theme The municipality's digital organization demonstrated the importance of inclusion, support and access to utensils. The theme Employeeship in digitalization demonstrated the prerequisites that affected the staff's own attitude and possibility of being active. Conclusion: To enable employees’ active roles it is of great importance that an employee perspective is taken into account in the digital transformation. In addition to inclusion and communication, access to utensils, support, willingness, knowledge and competence development and an awareness that the digitization process also affects the employees' professional roles is required.

Allt fler samhällstjänster digitaliseras och människor måste anpassas efter samhällets digitala utveckling. Detta är en fallstudie där syftet är att undersöka hur verksamheten Skånetrafiken arbetar för att motverka digitalt utanförskap, samtidigt ge ökad förståelse för begreppet digitalt utanförskap. Teorin som använts i denna studie hämtades från litteratur inom digitalt utanförskap. Den bygger på forskaren Jan Van Dijks forskning om digitalt utanförskap, där teorin syftar till att förklara de olika nivåerna i digitalt utanförskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem intervjuer har utförts med anställda från Skånetrafiken. Utifrån detta har flera faktorer identifierats i Skånetrafikens arbetssätt som främjar digital inkludering. Vidare har ett teoretiskt bidrag utvecklats fram för hur organisationer bör arbeta för att motverka digitalt utanförskap. Det teoretiska bidraget är ett resultat framtaget utifrån det konceptuella ramverket och studien om Skånetrafiken. / More and more community services are being digitized and people must adapt to society's digital development. This is a case study in purpose to investigate how Skånetrafiken works to counter digital exclusion, while at the same time trying to increase understanding of the concept digital exclusion. The theory used in this study was derived from literature on digital exclusion. It is based on Jan Van Dijk's research on digital exclusion, where the theory aims to explain the different levels of digital exclusion. The case is based on a qualitative interview study where five interviews have been conducted with employees from Skånetrafiken. Based on this, several factors have been identified in Skånetrafiken's working methods that promote digital inclusion. Furthermore, a theoretical contribution has been developed for how organizations should work to counter digital exclusion. The theoretical contribution is a result derived from the conceptual framework and the study of Skånetrafiken.

Although accessibility benefits all users of the web, irrespective of their abilities and disabilities, many web applications fail to fulfill basic accessibility requirements. Designers and developers need to improve their work with accessibility in order for digital inclusion to be possible. This thesis investigated how a design system can support them in producing accessible applications. It used a design approach to formulate an accessibility methodology for creating and maintaining a design system. Interviews and ideation workshops were held to understand the problem and generate solutions. A methodology was put together and evaluated through expert reviews, focus grouping, and user testing. The thesis resulted in 10 guidelines for how to promote accessibility through a design system. Central to the guidelines was that companies adapt the work with accessibility to their specific situation, by setting their own goals and creating tools for the different stages of the employees' work processes. The thesis concluded a design system can help designers and developers not feel overwhelmed by accessibility requirements, and focus on what is relevant to the task they are currently performing. A design system that is merely a storage for components can only assist designers and developers with a fraction of the accessibility requirements. Greater potential is held by a design system that is made into a platform for accessibility, by providing guidance on how to use components and being referenced in testing procedures. / Trots att tillgänglighet gynnar alla användare, oavsett förmåga eller funktionsnedsättning, uppfyller många webbapplikationer inte grundläggande tillgänglighetskrav. För att digital inkludering ska vara möjlig, behöver designers och utvecklare förbättra sitt arbete med tillgänglighet. Detta examensarbete undersökte hur ett designsystem kan stötta dem med att producera tillgängliga applikationer. Med ett angreppssätt vanligt för design, tog det fram en tillgänglighetsmetodik för att skapa och underhålla designsystem. Intervjuer och idéworkshops hölls för att förstå problemet och generera lösningar. En metodik sammanställdes och utvärderades genom expertutvärderingar, fokusgrupp och användartester. Examensarbetet resulterade i 10 riktlinjer kring att främja tillgänglighet genom ett designsystem. Centralt för riktlinjerna var att företag ska anpassa tillgängligh-etsarbetet till deras specifika situation, genom att sätta egna mål och skapa verktyg för de olika stadierna av medarbetarnas arbetsprocess. Examensarbetet kom till slutsatsen att ett designsystem kan hjälpa designers och utvecklare undvika att överväldigas av tillgänglighetskrav, och fokusera på vad som är relevant för den aktuella uppgiften de utför. Ett designsystem som enbart är ett förvar för komponenter kan bara stötta designers och utvecklare med en bråkdel av tillgänglighetskraven. Ett designsystem som blir en plattform för tillgänglighet, genom att ge handledning för hur komponenter ska användas och genom att refereras till i testrutiner, har högre potential.

Första kvartalet år 2023 var det 6098 personer som satt frihetsberövade på Kriminalvårdens anstalter runt om i Sverige. Gemensamt för dem är att de saknar tillgång till internet och annan digital teknik. Frihetsberövade är en grupp som tvingats in i ett digitalt utanförskap, till följd av straffet de avtjänar. Det finns idag inte så mycket forskning om hur man från samhällets sida ser på digitalt utanförskap i just den här kontexten. Utifrån det har studiens fokus och forskningsfrågor tagits fram; 1) Vilka inbyggda motsättningar finns det när det kommer till användning av digital teknik på svenska kriminalvårdsanstalter? och 2) Hur kan dessa motsättningar påverka de frihetsberövade med beaktning av digitalt utanförskap? Syftet med studien är att utforska och kritiskt granska Kriminalvårdens arbete med digital teknik för frihetsberövade, samt hur de arbetar proaktivt för att undivka digitalt utanförskap. Tidigare forskning handlar om hur andra länder arbetar med digital teknik inom kriminalvård, styrande principer som bör följas, dilemman som kan finnas samt relationen mellan socialt och digitalt utanförskap. Studien triangulerar mellan tre datainsamlingsmetoder; semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier och en deltagande observation. Resultaten visar att det finns vissa existerande insatser inom Kriminalvården, men även en hel del möjligheter, dilemman och framtida förhoppningar. En tematisk analys har genomförts, vilken pekar på fyra olika motsättningar när det kommer till digital teknik för frihetsberövade; 1) normalitet kontra bestraffning, 2) frigivningsförberedelser kontra omöjliggöra fortsatt kriminell verksamhet, 3) differentiering kontra likabehandling och 4) digitalisering kontra mänskligt möte. Slutsatsen för studien blir således att alla dessa delar bör beaktas för att motverka digitalt utanförskap samtidigt som man upprätthåller en rimlig säkerhetsnivå och andra viktiga delar. Studien bidrar med att identifiera sådana motsättningar och hur de kan ses ur ett perspektiv av digitalt utanförskap, men det finns även delar som studien inte täcker. Vidare forskning bör därmed fokusera mer på de frihetsberövades perspektiv och hur begränsningar och existerande digital teknik faktiskt har påverkat dem. / The first quarter of 2023, there was 6098 individuals registered in prisons around Sweden. What they have in common is that they lack access to the internet and other digital technology. Prisoners are a group forced into a digital exclusion, as a result of the sentence they are serving. There is not much research today on societys' view of digital exclusion in this particular context. Based on that, the study's focus and research questions have been developed; 1) What built-in contradictions are there when it comes to the use of digital technology in Swedish correctional institutions? and 2) How can these contradictions affect the prisoners considering digital exclusion? The purpose of the study is to explore and critically review the Swedish Correctional Service's work with digital technology in release preperations, as well as how they work proactively to avoid digital exclusion. Previous research focuses on how other countires work with digital technology within Correctional Services, governing principles that should be followed, dilemmas that can exist with it and the relationship between social and digital exclusion. The study triangulates between three data collection methods; semi-structured interviews, document studies and one participatory observation. The result has shown both existing initiatives within the Correctional Service, but also a lot of opportunities, dilemmas and future hopes. The thematic analysis points to four different contradictions when it comes to digital technology for prisoners; 1) normality versus correction, 2) release preperation versus making further criminal activity impossible, 3) differentation versus equal treatment, and 4) digitization versus human encounter. The conclusion of the study is thus that all these elements should be considered in order to counteract digital exclusion while maintaining security and other important elements. The study contributes to identifying which contradicitions really exist and how they can be viewed from a perspective of digital exclusion, but there are also parts that the study does not cover. Further research should therefore focus more on the prisoners' perspective and how limitations and existing digital technology have actually affected them.

Avhandlingen handlar om digital (o)jämlikhet. Begreppet (o)jämlikhet utgår från en sammanskrivning av jämlikhet och ojämlikhet men uttalas som det sistnämnda. Problematiken kring digital (o)jämlikhet belyses i avhandlingen i form av fyra olika delstudier samt en kappa. Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om digital (o)jämlikhet genom att empiriskt kartlägga och teoretiskt tolka användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland barn och unga vuxna. Ett speciellt fokus läggs vid skolans roll i sammanhanget då den svenska skolan har i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning. Skolan ska även kompensera för elevers olika förutsättningar. Genom en enkätstudie och en intervjustudie analyseras grundskole- och gymnasielevers användning av och tillgång till IKT i skolan och i hemmen. Elevernas digitala kompetens i allmänhet och deras kompetens i informationssökning i synnerhet, analyseras också för att skapa en bild av den digitala (o)jämlikheten. I dessa analyser studeras även skolans bidrag till elevers digitala kompetens och digitala jämlikhet. Resultaten av dessa analyser presenteras i två delstudier. För att få en djupare förståelse för fenomenet digital (o)jämlikhet ur ett internationellt perspektiv utgör en av delstudierna en systematisk forskningsöversikt. Ytterligare ett sätt att fördjupa kunskapen om digital (o)jämlikhet i avhandlingen är att studera fenomenet utifrån en utbildningssociologisk teori vilket genomförs i den sista delstudien. Inom ramen för det övergripande syftet prövas, och granskas kritiskt, därför Selwyns begrepp tekniskt kapital. Tekniskt kapital har sin grund i Bourdieus kapitalbegrepp och syftar därmed på tillgång till och användning av IKT som tillskrivs ett värde. Resultaten visar att det finns en digital ojämlikhet bland de unga som ingår i studien, trots den till synes höga tillgången till IKT. Avhandlingen visar även att skolan inte klarar sitt uppdrag då eleverna inte får en likvärdig utbildning samt att skolans uppdrag avseende elevers digitala kompetens är oklart. Vidare visar resultatet att begreppet teknisk kapital ger möjlighet till en djupare förståelse av digital (o)jämlikhet. Samtidigt ges förslag på hur begreppet tekniskt kapital kan förfinas ytterligare. / This doctoral thesis focusses on digital (in)equality; a new concept construed by combining the notions equality and inequality. The concept will for the purpose of this thesis be written as (in)equality constituting a new domain of study as explored in four separate studies together comprising this thesis. The general aim of the thesis is to increase the knowledge base of digital (in)equality by empirically charting and theoretically interpreting the use of in-formation and communication technology (ICT) by children and adults alike. A specific focus is how ICT is utilised in schools since the Swedish school system is commissioned by law to provide equal education for all. Compulsory school pupils' use and access to ICT in schools as well as at home was investigated both by a survey study and an interview study. In addition, pupils' general digital competence as well as their skills in searching information were studied in order to gain insight into digital (in)equality. The Swedish school system and its role in conveying such competence was a particular concern. Results are presented in two of the four articles constituting this doctoral thesis. To gain a wider understanding of the ICT (in)equality phenomenon an international outlook was incorporated into thesis in the form of a systematic literature review. This literature review is presented in the third article of the thesis. The fourth and final study widens the scope even further by analysing the phenomenon in the light of sociological theory. The general aim of the thesis was scrutinised and critically analysed using Nathan Selwyn's construct of Technology Capital, which in turn is derived from Pierre Bourdieu's notion of cultural capital. Technology capital defines both access to and the use of ICT, which of course also implies that ICT indeed has cultural value. The results of this sociological analysis showed that there does indeed exist a digital inequality amongst the younger generation in Sweden in spite of having easy access to the technology. It is demonstrated that the Swedish school system actually fails its commission. In respect to the use of and access to ICT the school system is not equal and pupils do not receive equal education. Furthermore, the analysis suggested that the task given to the school system is unclear and that the use of a concept such as technological capital is a promising one in gaining further insights into the phenomenon of digital (in)equality. In conclusion, suggestions are also made how the notion of technology capital could be further developed made more precise.

Denna kandidatuppsats har målet att skapa förståelse och ge inblick till äldres behov relaterade till inkludering i användandet av nya teknologier. Tidigare forskning visade att vissa äldre inte är vana vid att använda nya teknologier eller inte har de medel som behövs för att inkluderas i det ‘digitala samhället’ och riskerar att hamna i digitalt utanförskap. BankID är ett exempel på en ny teknologi som används i det digitala samhället. Risken för att äldre blir exkluderade kan begränsa förmågan att komma i kontakt med svenska myndigheter och andra aktörer som allt oftare kräver identifiering med BankID för tillgång till viktiga tjänster. Därav är syftet med studien att utforska vilka faktorer i användningen av teknologi som utmanar äldre med målet att designa användarvänliga gränssnitt för denna population. Gränssnittet från Mobilt BankID används som ett exempel på ett sådant gränssnitt för denna studie. För detta ändamål utfördes individuella intervjuer och observationer ansikte-mot-ansikte med sex äldre. Den insamlade datan analyserades tematiskt och resulterade i fyra teman. Undersökningsresultaten diskuterades i relation till studiens syfte och forskningsfrågor och det teoretiska ramverket.Forskningsresultaten visade tre faktorer som påverkade äldres upplevelse när de använde teknologi, som blev utmanande: kunskapsbrist, osäkerhet och tillgänglighet. Resultaten insinuerar att äldre fann det påfrestande och svårt att lära in användningen av teknologi. De kände också osäkerhet kring att försöka när de stötte på svårigheter under användandet av teknologi. Mer förklarande, men simpel, och kontinuerlig information för att guida äldres användande genomgående genom systemet anses alltså vara avgörande komponenter i en gränssnittsdesign för äldre. Således bidrar utfallet av denna kandidatuppsats till teorin genom att ge en inblick in till upplevelserna och utmaningarna som äldre möter i användning av teknologi och genom att tillhandahålla designförslag för ett mer inkluderande digitalt samhälle. Det bidrar också praktiskt genom att ge en inblick i äldres behov i relation till användning av teknologi och, således, informera designers, utvecklare, teknologiföretag och andra engagerade intressenter om hur ett gränssnitt bättre kan designas för att bli mer användarvänligt för alla potentiella användare, inklusive äldre. / The bachelor’s thesis study aims to create understanding and give insight into the needs of elderly regarding their inclusion in the use of new technologies. Previous research showed that some elderly are not used to the usage of new technologies, or do not have the necessary means to be included in our ‘digital society’ with the risk of ending up in digital exclusion. BankID is an example of the new technologies used in our digital society. The risk of elderly being excluded can limit their ability to get in contact with the Swedish authorities and other actors that increasingly require identification through BankID for access to important services. Hence, the purpose of this research is to explore the factors that challenge the elderly to use technology with the aim of designing user-friendly interfaces for this population. The interface from Mobile BankID is used as an example of such an interface in the study. For this, data was collected through face-to-face individual interviews and observations with six elderly. The collected data was analyzed thematically to conclude four findings. The findings were discussed in the context of the research aim and research questions and the theoretical framework.The research findings showed three factors that affected the elderly’s experience when using technology, which caused them challenges: lack of knowledge, insecurity, and accessibility. The findings insinuate that the elderly find it laborious and difficult to learn how to use technology. They also feel insecure and hesitant in trying when they face difficulties in their usage of technology. More explanatory, but simple, and continuous information to guide the elderly’s usage throughout the system were found to be crucial components of an interface design for the elderly. Thus, the outcome of this bachelor’s thesis contributes theoretically by providing insight into the experiences and challenges faced by the elderly in their use of technology and by providing design suggestions for a more inclusive digital society. It also contributes practically by giving insight into the needs of the elderly concerning their usage of technology and, thus, informing designers, developers, technology companies and other interested stakeholders how to better design an interface that is user-friendly for all potential users, including elderly.