Användandet av innovationsmodeller inom vårdsektorn studerades, med anledning av den innovationsmodell Sveriges Kommuner och Landsting nyligen tagit fram. Offentlig sektor har i litteraturgenomgångar inte tagits upp som positiva exempel på innovativ verksamhet, men det finns mycket litteratur som visar på hur systematiserade och byråkratiska de organisationerna är. Därför är det av intresse att undersöka hur en systematiserad organisation angriper innovationsarbete med hjälp av verktyg och modeller. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från fem representanter inom den offentliga vårdsektorn (från två olika kommuner och landsting), och resultaten visade på att valet och användningssättet av innovationsmodeller skiljde sig mellan respondenterna. Vissa respondenter använde redan existerande modeller, medan andra skapade egna. Vidare visade resultatet att den modell Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram ej användes av någon respondent, och endast två kände till att modellen fanns. Studien avslutas med en diskussion gällande innovationsmodellers nivå av generalisering respektive specialisering, samt förslag på en möjlig revidering av modellen Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram, för att på så vis sprida vetskapen om den. / The use of models for innovation within the public healthcare sector were studied, due to the fact that the public agency The Swedish Association of Local Authorities and Regions, SALAR, recently developed and launched a model for innovation. The public sector has not been the focal point in any of the literature about innovative organizations, but there is no shortage of literature regarding that of bureaucracy and the systematization of work processes in the public sector. That is why the authors find it interesting to study how a systemized organization set about working innovatively using instruments and models. Through the use of semi-structured interviews with five representatives from the public healthcare sector, data was collected and the results showed that the choice and use of innovative models differed between the respondents. Some respondents used models that already exist, while others constructed their own. The results also showed that neither one of the respondents used the model created by SALAR, and only two of them had pre-existing knowledge of the model. The study is concluded with a discussion about the degree of generalization/specialization in innovative models, and a suggestion for a possible revision of SALAR’s model in order to create wider knowledge of it.

Bakgrund: Sverige står inför en demografisk utmaning, vårdbehov förväntas öka och välfärdssektorernas tillgång till arbetskraft förväntas minska. Riksdagen har därför satt som mål att Sverige bör bli världsledande när det gäller att utnyttja möjligheterna med digitalisering, för att framgent uppnå en hållbar och kvalitativ välfärd. Den offentliga sektorn behöver således anta en bred digital strategi avseende kompetens, säkerhet, innovation, förvaltning, infrastruktur samt inkludera medarbetarna i processen. Syfte: Att undersöka kommunanställdas uppfattning om de egna förutsättningarna att vara en aktiv part i digitaliseringsprocessen i en kommunal verksamhet, med målsättning att digitaliseringen ska bidra till tryggad välfärd och folkhälsa för kommunens medborgare. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod användes. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare inom omsorgssektorn i en mindre svensk kommun. Resultat: Resultatet bestod av ett övergripande tema, två teman, fyra kategorier och 13 underkategorier, som alla återspeglade förutsättningarna för delaktighet i digitaliseringsprocessen. Det övergripande temat belyste bristen på samt önskemålen om ett tydligare Medarbetarperspektiv i kommunens digitaliseringsprocess. Temat Kommunens digitala organisering påvisar vikten av inkludering och stöd, samt tillgången till utensilier. Temat Medarbetarskap i digitaliseringen åskådliggjorde de förutsättningar som inverkade på personalens egen inställning och möjlighet att vara aktiv. Slutsats: För att möjliggöra anställdas delaktighet och aktiva roll är det av stor vikt att ett medarbetarperspektiv beaktas i den digitala förändringsprocessen. Förutom inkludering och kommunikation krävs även tillgång till utensilier, stöd, vilja, kunskap och kompetensutveckling samt en medvetenhet om att digitaliseringsprocessen även påverkar medarbetarnas yrkesroller. / Background: Sweden faces a demographic challenge, care needs are expected to increase and the welfare sectors’ access to labor is expected to decrease. The Parliament stated that Sweden should become world leader at using the opportunities of digitalization to henceforth achieve sustainable and qualitative welfare. The public sector thus needs to adopt a broad digital approach regarding competence, security, innovation, management, infrastructure and including employees in the process. Aim: To investigate employees' perceptions of their prerequisites taking an active part in the digital transformation of the local council activity, with an objective that digitalization should contribute to ensure welfare and public health of their citizens. Method: A qualitative content analysis with inductive approach was undertaken. Fifteen semi-structured interviews were conducted with employees in the care sector in a smaller Swedish municipality. Result: The result consists of an overarching theme, two themes, four categories and 13 subcategories all reflecting prerequisites for participation in the digitalization process. The overarching theme highlighted the lack and desideratum of an Employee perspective. The theme The municipality's digital organization demonstrated the importance of inclusion, support and access to utensils. The theme Employeeship in digitalization demonstrated the prerequisites that affected the staff's own attitude and possibility of being active. Conclusion: To enable employees’ active roles it is of great importance that an employee perspective is taken into account in the digital transformation. In addition to inclusion and communication, access to utensils, support, willingness, knowledge and competence development and an awareness that the digitization process also affects the employees' professional roles is required.