Global ETD Search

1	Fertilitet i Frankrike och Italien : En kvantitativ studie om män och kvinnors överväganden kring att skaffa barn i Italien och Frankrike Svensson, Hanna January 2010 (has links) Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan länderna Italien och Frankrike med avseende på deras överväganden kring att skaffa barn med speciellt fokus på moderns anställning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgångspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer. Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit överväganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien är kön, nationalitet, ålder, civilstånd och antal barn. Resultaten ger stöd åt McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan länderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation. Resultaten styrks av att det läggs större vikt vid det övervägandet än vid de övriga övervägandena som är med i studien. Det finns även belägg för att uttala sig om könsskillnader. Kvinnor lägger överlag mer vikt än männen vid moderns arbetssituation, samt vid flera av de andra övervägandena, i respektive land. Dock är trenden att italienska män har högre värden än franska kvinnor i de flesta fall. Fertilitet ojämlikhet kostnad för barn jämförande välfärdsstater Sociology Sociologi
2	Arbetslöshet och livstillfredsställelse, var är det bäst att förlora jobbet? : En jämförande studie av arbetslöshets påverkan på kognitivt välmående i europeiska socialförsäkringsstrukturer Strömberg, Ely, Eriksson, Theresia January 2020 (has links) Arbetslöshet är ett av de största problemen för moderna välfärdsstater och påverkar individer på en rad områden. Det för med sig försämrad fysisk och psykisk hälsa, samt lägre kognitivt välmående vilket är en individs subjektiva värdering av sitt eget liv, hur nöjd en är med livet som helhet. Syftet med den här studien var att genomföra en jämförande undersökning bland europeiska välfärdsstater gällande effekten av arbetslöshet på det självskattade kognitiva välmåendet, samt undersöka om denna effekt skiljer sig åt beroende på socialförsäkringsstruktur. Studien utgick från Korpi och Palmes teori om socialförsäkringsstrukturer och typologisering av välfärdsstater i modellerna korporativ, grundtrygghet och generell standardtrygghet. Datamaterialet kom från European Social Surveys (ESS) åttonde omgång från 2016 och innehåller data från 12 europeiska välfärdsstater. Totalt innefattar materialet 17344 individer mellan 20-65 år. Bivariata och multipla linjära regressionsanalyser användes för att undersöka arbetslöshetens påverkan och socialförsäkringsstrukturens inverkan undersöktes med hjälp av interaktionsvariabler. Resultatet påvisade att arbetslöshet har en negativ inverkan på det kognitiva välmåendet. Arbetslöshetseffekten på det kognitiva välmående skilde sig mellan den korporativa modellen och generella, där den förstnämnda uppvisade en större negativ arbetslöshetseffekt på det kognitiva välmåendet. Inga signifikanta skillnader kunde hittas mellan grundtrygghetsmodellen och generell standardtrygghet. Sammantaget stödde resultatet tidigare forskning kring en negativ arbetslöshetseffekt på kognitivt välmående och pekade på att socialförsäkringsstruktur kan verka skyddande mot denna effekt. Arbetslöshet Kognitivt välmående Välfärdsstater Korpi och Palme Omfördelningsparadoxen Socialförsäkring Sociology Sociologi
3	Demografiska förändringar och politiska lovord : - En studie om svenska Alliansens och spanska PSOE:s valmanifest utifrån Esping-Andersens välfärdsstater. Cheng, Melanie, Thunberg, Isabelle January 2010 (has links) Europa står i dag inför stora demografiska förändringar med en allt äldre befolkning och minskade födelsetal. Tidigare forskning visar att förändrade levnadsförhållanden samt ekonomisk tillväxt har varit en bidragande orsak till att befolkningsstrukturen har förändrats. Eftersom det främst är politiker som fattar beslut angående åtgärder, fann vi det intressant att studera hur politikerna väljer att bemöta de demografiska förändringarna samt undersöka om det finns distinkta skillnader i politiken utifrån Esping-Andersens kategorisering av välfärdsstater. Syftet med denna undersökning var att finna om politikerna i Sverige och Spanien bemöter de demografiska förändringarna på olika sätt eftersom länderna tillhör olika välfärdsstater. Resultatet visade att några av de förslag som presenterades var utökad barnomsorg, bättre villkor för föräldrar att kombinera arbete och familjeliv, ökad pension samt förbättrad äldrevård. Esping-Andersens kategorisering av välfärdsstater gick att härleda utifrån valmanifesten, däremot var det svårare att upptäcka huruvida politikernas förslag på åtgärder hade karaktär av en skandinavisk respektive konservativ välfärdsmodell. Demografiska förändringar Esping-Andersens välfärdsstater Sverige Spanien politiska valmanifest. Sociology Sociologi
4	EU:s socialpolitiska riktning : En klassificering av EU:s välfärdsregimstillhörighet / The Social Policy Direction of the European Union : A Welfare Regime Classification Lindahl, Hugo January 2024 (has links) The introduction of the European union’s pillar of social rights has marked a new chapter in EU social policy. The social policy of the union has been seen to affect the national welfare state of its members causing convergence between member states. Given that welfare politics is a salient issue of the electorate, this thesis aims at finding out what type of welfare regime is most prevalent in EU social pillar policy in order to identify the direction the EU is pushing its member states. By using a content analysis to examine policy initiatives within the scope of the social pillar through the lens of the theoretical framework of Esping-Andersen’s three worlds of welfare regimes, this thesis identifies a considerable prevalence of a social democratic welfare regime. Especially given the sizeable occurrence of universalism and defamiliarization in the analysed material. This shows that policy convergence between the member states will entail a considerable role of the state, universal welfare services and promoting female participation in the labour market. Europeiska unionen EU välfärd välfärdsstater välfärdsregimer socialpolitik Esping-Andersen
5	Pension Reform in Continental Europe : A comparative study of pension reform in Germany and France during the years ofausterity 1990-2010. Grönroos (fd. Johansson), Per January 2018 (has links) As demographic and economic contexts have shifted, the need for pension systems to reform has increased. Often, however, these systems have proved difficult to change – especially in continental Europe. Despite this, Germany, by many considered particularly reform resistant, succeeded in reforming its pension system; while France, with its strong executive power, has not. As research has yet to find a consensus on what factors makes welfare retrenchment possible, this field requires more attention. Therefore, the aim of this thesis is to analyse the developments of the German and French pension systems, from 1990-2010, and to unearth what factors made successful reform possible in Germany while it failed in France. Using a comparative case study, all major pension reforms in the two countries during the time period, are analysed from four institutionalist perspectives. The results point to three main factors explaining Germany’s successful reform. Firstly, the shock brought on by the reunification of East and West Germany forced politicians to act. France on the other hand, experienced no such shock. Secondly, the subduing of the unions removed the main veto player against reform. In contrast, the French unions, whose political power lies in their ability to call for manifestations and shift public opinion, could not be outflanked. Lastly, the new liberal ideas that permeated German politics around the turn of the century provided a locus for change that was lacking in France. These results suggest the importance of external pressure, veto players and ideational factors to major welfare reform. Political science pension policy institutionalism Germany France Europe conservative welfare states continental welfare states retrenchment comparative welfare state regimes Gerhard Schröder Alain Juppé unions Bismarckian welfare states veto player reform capacity Statsvetenskap pensionspolitik institutionalism Tyskland Frankrike Europa konservativa välfärdsstater kontinentala välfärdstater åtstramningspolitik komparativ välfärdsregimer Gerhard Schröder Alain Juppé fackförbund vetospelare reformkapacitet

1

Page generated in 0.0906 seconds