The fashion industry is one of the most heavily polluting industries in the world. The industry has traditionally operated through the linear economy utilizing a take-make-waste supply chain. The appearance of the circular economy has provided the fashion industry with the opportunity to change its business models to more circular alternatives. However, focusing mainly on improving operations and forecasting models in ways for prevention, previous research has not considered the role of unsold goods (or deadstock) in a circular economy. This study contributes to the literature on the circular economy through insight into how deadstock can be reduced using circular strategies. Using an abductive approach, a case study was made on a fashion company that is investigating the possibilities to reduce deadstock using circular strategies. The study combines findings from previous research with a thematic analysis based on data collected from interviews with managers and experts working at the case company to answer the proposed research questions and fulfill its purpose. The findings of the study show that the drivers of and barriers to circular strategies at the case company seem to correspond with previous research. The drivers seem to mainly be softer powers that encourage change, such as organization and culture, while the barriers tend to be harder powers that hinder the change, such as heavy investments and the need for technological advancement. Moreover, the company lacks drivers being hard powers, such as technology and financial incentives. The authors, therefore, argue that the lack of drivers forcing change is one of the reasons why the industry has not changed more yet. Additionally, deadstock reducing initiatives seem to share many similarities in drivers and barriers with circular strategies, the main difference being an attitudinal difference towards them. This spurs a discussion of the duality of Doing Good and Doing Right in sustainability efforts where it is argued that to truly become sustainable, an organization must be able to do both. This study implies that deadstock reduction should be incorporated into the circular economy utilizing the circular strategies. More collaboration needs to happen between the individual circular strategies, for example through shared data systems, coordinated management for all circular strategies, and shared collecting and sorting systems. Furthermore, although soft powers encouraging change are in place, no significant transition towards circularity is to be expected in the fashion industry until hard powers, such as enabling technological innovations, are in place to force the change. / Modeindustrin är en av världens mest förorenande industrier. Industrin har traditionellt sett drivits av den linjära ekonomin och använt en ta-producera-släng värdekedja. Den cirkulära ekonomins uppkomst har gett modeindustrin möjligheten att ändra dess affärsmodeller till mer cirkulära alternativ. Dock, genom att fokusera mer på förbättringar av tekniker och prognosmodeller, så har tidigare forskning inte undersökt osålda varors (eller deadstock) roll i en cirkulär ekonomi. Den här studien bidrar till litteraturen inom cirkulär ekonomi genom att tillföra insikter om hur deadstock kan reduceras genom cirkulära strategier. Med en abduktivansats utfördes en fallstudie på ett företag som undersöker möjligheterna att reducera överlager genom cirkulära strategier. Studien kombinerar insikter från tidigare forskning med insikter från en tematisk analys gjort på data från intervjuer med chefer och experter på fallföretaget för att svara på de föreslagna forskningsfrågorna och uppfylla sitt syfte. Resultatet av studien visar att drivkrafterna och barriärerna för cirkulära strategier på fallföretaget överensstämmer med tidigare forskning. Drivkrafterna är huvudsakligen mjukare i karaktär och uppmuntrar till förändring, såsom organisation och kultur, medan barriärerna tenderar att vara av hårdare karaktär och stoppar förändring, så som stora investeringar och ett behov av teknologiskutveckling. Därtill saknar fallföretaget drivkrafter av hårdare karaktär, såsom teknologiska och finansiella incitament, med förmågan att kunna tvinga fram förändring. Författarna till denna studie argumenterar därför för att avsaknaden av tvingande drivkrafter är en av de starkaste anledningarna till att modeindustrin ännu inte förändrats med signifikant och blivit mer cirkulär. Vidare tycks deadstock-reducerande initiativ dela många likheter i drivkrafter och barriärer med de cirkulära strategierna medan den huvudsakliga skillnaden tycks ligga i attityden gentemot de olika strategierna. Detta sporrade en diskussion om dualiteten i att Göra Bra och att Göra Rätt i hållbarhetsarbeten där det, för att bli helt hållbar, argumenteras för att organisationer måste kunna göra både och. Implikationerna av studier är att deadstock reducering borde tas med i den cirkulära ekonomin genom cirkulära strategier. Fler samarbeten måste dessutom ske mellan de olika cirkulära strategierna genom, till exempel, delade datasystem, ett koordinerat styrorgan församtliga cirkulära strategier och delade insamling- och sorteringssystem. Slutligen konstateras det att trots att mjukare krafter som uppmuntrar till förändring redan är verksamma så förväntas ingen signifikant omställning mot cirkularitet inom industrin ske om inte hårdare krafter, som möjliggörande teknologiska innovationer, kommer på plats för att tvinga till förändring.

This thesis investigates the integration of digital technologies (DT) within Product-Service Systems (PSS) and their role in promoting Circular Economy (CE) practices. Despite increasing recognition of digitalization in industries with PSS offerings, research on DT as a catalyst for CE, especially across organizations of various sizes, remains limited. This study explores how DT can revolutionize PSS, leading to more sustainable and efficient operations aligned with CE principles across varying industries sizes. The research employs a qualitative, multiple-case study approach, examining various industries to comprehend the diverse applications and implications of DT in PSS. Through an extensive review of existing literature and empirical data from case studies, the study identifies the implications, challenges, opportunities, and strategic dimensions of leveraging DT in PSS for CE. Key findings reveal that DT significantly enhances the efficiency, flexibility, and sustainability of PSS operations, aiding a transition towards CE. The study emphasizes the critical role of DT in resource optimization, waste reduction, and value creation, which are essential for sustainable business practices. However, it also underscores the diverse challenges faced by organizations, including technological adaptability, cost implications, and the need for tailored strategies across different organizational sizes. The thesis concludes with strategic insights for organizations, policymakers, and researchers, emphasizing the need for collaborative efforts to maximize the benefits of DT in PSS for promoting CE values. The study also advocates for a future where digital technologies are central to achieving a circular business model, and underlines the importance of strategic and effective technology adoption in the PSS sector. / Denna avhandling undersöker integrationen av digitala teknologier (DT) inom Produkt-Tjänstesystem (PSS) och deras roll i främjandet av praxis för cirkulär ekonomi (CE). Trots ökat erkännande av digitaliseringens roll inom industrier med PSS-erbjudanden, är forskningen om DT en katalysator för CE, särskilt för organisationer av olika storlekar, begränsad. Denna studie utforskar hur DT kan revolutionera PSS, vilket leder till en mer hållbar och effektiv verksamhet och metoder i linje med CE-principer över varierande industristorlekar. Forskningen använder en kvalitativ flerfallsstudieansats, och undersöker olika industrier för att förstå de mångsidiga applikationerna och implikationerna av DT i PSS. Genom en omfattande granskning av befintlig litteratur och empiriska data från fallstudier, identifierar studien implikationerna, utmaningarna, möjligheterna och de strategiska dimensionerna av att utnyttja DT i PSS för CE. Huvudsakliga slutsatser visar att DT avsevärt förbättrar effektiviteten, flexibiliteten och hållbarheten i PSS-verksamheter, vilket underlättar en övergång mot CE. Studien betonar DT:s kritiska roll i optimering av resurser, minskning av avfall och vidare värdeskapande, vilket är avgörande för att skapa en hållbar affär. Den lyfter dock också fram de mångfaldiga utmaningar som organisationer står inför, inklusive teknologisk anpassningsförmåga, kostnadsimplikationer och behovet av skräddarsydda strategier för olika organisatoriska storlekar. Avhandlingen avslutas med strategiska insikter för organisationer, beslutsfattare och forskare, och betonar behovet av samarbetsinsatser för att maximera fördelarna med DT i PSS för att främja CE-värderingar. Den förespråkar en framtid där digitala teknologier är centrala för att uppnå cirkulära affärsmodeller, och understryker vikten av strategisk och effektiv teknologiimplementering i PSS-sektorn.

Financial performance measurement plays an important role in leading decision-makers through strategic innovation, such as business model innovation. To convey relevant information, it is important that the practices used to measure financial performance are appropriate to what is being measured. This thesis focuses on the financial performance measurement supporting the transition towards circular business models (CBMs), which has been under-researched. More specifically, this thesis aims to identify the key practices that enable the financial performance measurement of CBMs and support the transition from linear business models to CBMs. Additionally, it seeks to contribute with insights about the financial outcomes of CBMs in the context of sustainable-oriented technologies. This thesis consists of a compilation of three papers, a systematic literature review and two empirical studies. The outset of this thesis lies in the systematic literature review, which examines the financial aspects addressed in CBM literature and in relation to the transition towards CBMs. The empirical studies examine the financial performance measurement practices that support the transition towards two different types of CBMs, namely result- oriented CBMs and sufficiency-driven CBMs. Both studies are based on an action case study, which involved collaborative development of financial performance measurement tools with practitioners from the manufacturing industry. The results of this thesis emphasize the customer-centric aspect of financial performance measurement of CBM. The key practices identified by this thesis suggest considering costs involved in customer-value creation when measuring performance. The findings also highlight the importance of taking the offering perspective for defining the cost structure and engaging with customers early in the transition to reduce uncertainty about future cash flows and hidden costs. Life Cycle Costing (LCC) is proposed as a measurement technique. However, the results suggest adapting the LCC perspective, by addressing providers’ or users’ cost, to satisfy the different needs of decision makers. To cover the long-term returns of the CBM offering, multiple use cycles of the offering and of its underlying assets should be considered in the LCC. In terms of cost management, the findings of this thesis suggest an outside-in approach to reduce costs while enhancing customer value creation and re-creation. Finally, this thesis underscore the necessity of employing the recommended practices from various evaluation perspectives to bolster the iterative transition process toward CBMs. Regarding the financial outcomes of CBMs, this thesis shows that the transition towards CBMs in the context of sustainability-oriented technologies holds promising financial advantages for both providers and customers. Technological innovation and retained product ownership contribute to improving the financial performance of CBMs. / Finansiell prestationsmätning spelar en viktig roll när det kommer till att vägleda beslutsfattare genom strategiska innovationer. Avhandlingen syftar till att identifiera de viktigaste praktiker som möjliggör finansiell prestationsmätning av cirkulära affärsmodeller och som stödjer övergången från linjära affärsmodeller till cirkulära affärsmodeller. Dessutom strävar avhandlingen efter att bidra med insikter om lönsamhet för företag som introducerar cirkulära affärsmodeller i samband med införandet av hållbara teknologier. Denna avhandling består av tre artiklar och en kappa. Artiklarna utgörs av en systematisk litteraturöversikt samt två empiriska studier. Avhandlingens utgångspunkt är den systematisk litteraturöversikten, som granskar de ekonomiska aspekter som behandlas i litteraturen om cirkulära affärsmodeller samt i relation till övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller. De empiriska artiklarna undersöker de praktiker för finansiell prestationsmätning som stödjer övergången till två olika typer av cirkulära affärsmodeller. Dessa är resultatorienterade cirkulära affärsmodeller och suffiency-driven cirkulära affärsmodeller. Båda studierna bygger på aktionsbaserade fallstudier som involverar samarbete med stora tillverkningsföretag. Avhandlingens resultat framhäver ett kundcentrerat perspektiv vid finansiell prestationsmätning av cirkulära affärsmodeller. En av de viktigaste praktikerna för prestationsmätning som identifierats betonar vikten av att hänsyn tas till kostnader som är involverade i att skapa kundvärde. Resultaten understryker också vikten av att överväga hela erbjudandet som perspektiv när kostnadsstrukturen definieras. Beräkning av livscykelkostnaden (LCC) föreslås som mätmetod. Resultaten visar dock på vikten av att LCC anpassas genom att ta hänsyn både till leverantörers och användares kostnadsstrukturer för att tillgodose beslutsfattares olika behov. För att möjliggöra en långsiktig lönsamhet i en cirkulär affärsmodell bör flera användningscykler för den ingående tillgången ingå i erbjudandet till kund redan vid affärsmodellens designstadium. Cirkulära erbjudanden kan medföra både ökade och reducerade kostnader samt kassaflödesförändringar på systemnivå. Dessa förändringar föreslås att inkluderas i mätningen av cirkulära affärsmodellers finansiella prestation. Vidare framhåller resultaten behovet av att använda föreslagna praktiker utifrån olika utvärderingsperspektiv för att stödja en övergångsprocess mot cirkulära affärsmodeller. Slutligen, när det gäller lönsamheten för cirkulära affärsmodeller indikerar avhandlingens resultat att övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller medför potentiella ekonomiska fördelar för både leverantörer och kunder. Teknologisk innovation samt behållande av produktägande i en cirkulär affärsmodell kan bidra till att förbättra en industriell tillverkares ekonomiska prestation. / <p>Funding agencies: MISTRA REES, VINNOVA, Division of Business Administration at Linköping University</p>