This case study investigates the potential graphite circular economy within the lithium-ion battery industry, intending to create sustainable management of graphite waste streams. The improper handling of graphite as waste amplifies the carbon footprint and incurs additional costs for battery recyclers. Unlike cathode materials in batteries, graphite regeneration into battery-grade material has not beenindustrialized. Therefore, the study investigates recycling and other alternative approaches to obtain the circularity of graphite. The research explores downcycling, recycling, and upcycling business modelsfor graphite from lithium batteries. With the aim to maximize value and minimize efforts and associated costs. As per methods, an exploratory qualitative method was employed with the data mainly collected through interviews with actors in the graphite sector and recycling technologies. The findings showeconomic viability, feasibility, market dynamic, and regulatory aspects as crucial considerations for the decision-making of battery recyclers. Given the novelty of the material, evaluating technical feasibility through research and development requires coordination with potential partners. Several potential customer options, including graphene applications, steel and refineries, and refractory products, are proposed, each involving a respective business model. Furthermore, the study suggests diversifying partners and establishing partnerships with material receivers as a short-term strategy while awaiting advancements in recycling and upcycling technologies.

Financial performance measurement plays an important role in leading decision-makers through strategic innovation, such as business model innovation. To convey relevant information, it is important that the practices used to measure financial performance are appropriate to what is being measured. This thesis focuses on the financial performance measurement supporting the transition towards circular business models (CBMs), which has been under-researched. More specifically, this thesis aims to identify the key practices that enable the financial performance measurement of CBMs and support the transition from linear business models to CBMs. Additionally, it seeks to contribute with insights about the financial outcomes of CBMs in the context of sustainable-oriented technologies. This thesis consists of a compilation of three papers, a systematic literature review and two empirical studies. The outset of this thesis lies in the systematic literature review, which examines the financial aspects addressed in CBM literature and in relation to the transition towards CBMs. The empirical studies examine the financial performance measurement practices that support the transition towards two different types of CBMs, namely result- oriented CBMs and sufficiency-driven CBMs. Both studies are based on an action case study, which involved collaborative development of financial performance measurement tools with practitioners from the manufacturing industry. The results of this thesis emphasize the customer-centric aspect of financial performance measurement of CBM. The key practices identified by this thesis suggest considering costs involved in customer-value creation when measuring performance. The findings also highlight the importance of taking the offering perspective for defining the cost structure and engaging with customers early in the transition to reduce uncertainty about future cash flows and hidden costs. Life Cycle Costing (LCC) is proposed as a measurement technique. However, the results suggest adapting the LCC perspective, by addressing providers’ or users’ cost, to satisfy the different needs of decision makers. To cover the long-term returns of the CBM offering, multiple use cycles of the offering and of its underlying assets should be considered in the LCC. In terms of cost management, the findings of this thesis suggest an outside-in approach to reduce costs while enhancing customer value creation and re-creation. Finally, this thesis underscore the necessity of employing the recommended practices from various evaluation perspectives to bolster the iterative transition process toward CBMs. Regarding the financial outcomes of CBMs, this thesis shows that the transition towards CBMs in the context of sustainability-oriented technologies holds promising financial advantages for both providers and customers. Technological innovation and retained product ownership contribute to improving the financial performance of CBMs. / Finansiell prestationsmätning spelar en viktig roll när det kommer till att vägleda beslutsfattare genom strategiska innovationer. Avhandlingen syftar till att identifiera de viktigaste praktiker som möjliggör finansiell prestationsmätning av cirkulära affärsmodeller och som stödjer övergången från linjära affärsmodeller till cirkulära affärsmodeller. Dessutom strävar avhandlingen efter att bidra med insikter om lönsamhet för företag som introducerar cirkulära affärsmodeller i samband med införandet av hållbara teknologier. Denna avhandling består av tre artiklar och en kappa. Artiklarna utgörs av en systematisk litteraturöversikt samt två empiriska studier. Avhandlingens utgångspunkt är den systematisk litteraturöversikten, som granskar de ekonomiska aspekter som behandlas i litteraturen om cirkulära affärsmodeller samt i relation till övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller. De empiriska artiklarna undersöker de praktiker för finansiell prestationsmätning som stödjer övergången till två olika typer av cirkulära affärsmodeller. Dessa är resultatorienterade cirkulära affärsmodeller och suffiency-driven cirkulära affärsmodeller. Båda studierna bygger på aktionsbaserade fallstudier som involverar samarbete med stora tillverkningsföretag. Avhandlingens resultat framhäver ett kundcentrerat perspektiv vid finansiell prestationsmätning av cirkulära affärsmodeller. En av de viktigaste praktikerna för prestationsmätning som identifierats betonar vikten av att hänsyn tas till kostnader som är involverade i att skapa kundvärde. Resultaten understryker också vikten av att överväga hela erbjudandet som perspektiv när kostnadsstrukturen definieras. Beräkning av livscykelkostnaden (LCC) föreslås som mätmetod. Resultaten visar dock på vikten av att LCC anpassas genom att ta hänsyn både till leverantörers och användares kostnadsstrukturer för att tillgodose beslutsfattares olika behov. För att möjliggöra en långsiktig lönsamhet i en cirkulär affärsmodell bör flera användningscykler för den ingående tillgången ingå i erbjudandet till kund redan vid affärsmodellens designstadium. Cirkulära erbjudanden kan medföra både ökade och reducerade kostnader samt kassaflödesförändringar på systemnivå. Dessa förändringar föreslås att inkluderas i mätningen av cirkulära affärsmodellers finansiella prestation. Vidare framhåller resultaten behovet av att använda föreslagna praktiker utifrån olika utvärderingsperspektiv för att stödja en övergångsprocess mot cirkulära affärsmodeller. Slutligen, när det gäller lönsamheten för cirkulära affärsmodeller indikerar avhandlingens resultat att övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller medför potentiella ekonomiska fördelar för både leverantörer och kunder. Teknologisk innovation samt behållande av produktägande i en cirkulär affärsmodell kan bidra till att förbättra en industriell tillverkares ekonomiska prestation. / <p>Funding agencies: MISTRA REES, VINNOVA, Division of Business Administration at Linköping University</p>