Inledning Matematik är en av grunderna i vårt samhälle, matematik finns överallt i vår vardag och flertalet dagliga beslut utgår från matematiska grunder. Förskolans undervisning ska ta tillvara barns egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Denna studie kommer belysa hur förskollärarna beskriver matematikundervisningen i den pedagogiska verksamheten. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med och uppmärksammar barn på matematik i olika undervisningssituationer. Metod Vår studie utgår från kvalitativ metod där fokus ligger kring förskollärares beskrivning av arbetssätt och uppmärksammande av matematik. Sex intervjuer utfördes på två förskolor i samma kommun. Samtliga förskollärare arbetar med barn i åldern två till fem år. Resultat Resultatet visar att matematikundervisningen på förskolan sker både planerat och spontant. Planerad matematikundervisning behöver vara flexibel för att anpassas efter barns intressen och behov, vilket lett till spontan undervisning enligt förskollärarna. Resultatet visar även att förskollärarens kompetens och förhållningssätt är avgörande för kvaliteten på den matematiska undervisningen. Återkommande beskriver förskollärarna betydelsen av att utgå från barns intresse samt vikten av att sätta in kunskapen i en kontext, ett sammanhang.

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om hur pedagoger förhåller sig till barns utevistelse och lärande samt vad utemiljöns utformning har för betydelse för spontan och planerad undervisning utomhus. Studien utgår ifrån ett socio-materiellt perspektiv och är utformad utifrån kvalitativ metod, där observationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Studiens resultat visar att utevistelsen domineras av barnens fria lek och samordnade aktiviteter ute sker i låg utsträckning. I resultaten framgår det att utemiljöns utformning och storlek har betydelse för hur pedagogerna förhåller sig till utevistelsen. Enslutsats är att det behövs en ökad kunskap hos pedagoger om hur utemiljöns utformning och deras förhållningssätt till utemiljön och utevistelsen påverkar barnens möjligheter för nya upptäckter och lärdomar.

Inledning: Matematik är inget vi människor kan komma undan och matematik är något som finns överallt i vår omgivning. Forskningsresultat har visat att majoriteten av barn som i senare ålder börjar skolan har bristande kunskaper i matematikens olika områden. Därav är det många forskare som studerar förskolans matematik och dess innehåll. Detta är en anledning till varför vi vill undersöka vidare om hur ofta förskollärare lyfter fram matematikens olika aktiviteter i den planerade och spontana matematikundervisningen. Våra förväntningar för denna studie är att få svar på i vilken utsträckning olika matematiska aktiviteter lyfts fram i undervisningen i förskolan, eller om en del aktiviteter exkluderas. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka i vilken utsträckning förskollärare arbetar med olika matematiska aktiviteter och hur detta innehåll är relaterat till spontan och planeradundervisning. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod där vi utförde en enkätundersökning. Enkäten bestod av elva frågor varav en fråga var som bakgrundsfråga för att veta i vilken åldersgrupp den svarande förskolläraren arbetar i. Enkäten utfördes via en digital tjänst där nitton av trettio inbjudna förskollärare valde att delta. Resultat: I studiens resultat visade det sig att det är mer likheter än skillnader i den planerade och spontana undervisningen. De flesta förskollärare anser att spontan matematikundervisning är den metod som bedrivs är mest gynnsam för barns utveckling och lärande. Enligt enkätundersökningens resultat kan det tolkas att matematikundervisning sker i en större grad bland äldre barn än i de barngrupper där barnen är yngre. Även om det förekommer mindre matematikundervisning bland ett till treåringar än hos tre till femåringar så förekommer ändå viss matematikundervisning i den yngre åldersgruppen. Resultatet visar att det är i den fria leken som matematikundervisning uppmärksammas mest i båda åldersgrupperna.

Sammanfattning I denna studie är vårt syfte att undersöka en förskollärares syn på den spontana undervisningen i förskolan. Vi är två yrkesverksamma pedagoger med flera år inom yrket och har utgått ifrån våra egna erfarenheter av hur av den spontana undervisningen bedrivs i förskolan. Vi vill genom våra frågeställningar ta reda på om den spontana undervisningen bedrivs utomhus och i sådana fall hur det görs, om det skiljer sig och varför? För att få svar på våra frågor har vi riktat in oss på utbildade förskollärare, varav några av de även hade någon form av vidareutbildning kopplat till utomhuspedagogik. Vi har utgått ifrån västra Sverige och riktat in oss på tre olika kommuner där två förskolor från varje kommun valt att delta. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod genom intervjuer där vi använts oss av en metod kallad selfreport vilket innebär att respondenterna svarat på intervjufrågor via mejl. Studiens resultat ger svar på våra frågeställningar och visar att kunskapen kring begreppet spontan undervisning skiljer sig bland pedagoger. Vi ser även i resultatet att skillnaden på undervisningen upplevs handla om en förskollärares engagemang. / Summary In this study, our purpose is to investigate a preschool teacher's view of spontaneous teaching in preschool. We are two professional educators with several years in the profession and have based our own experiences on how spontaneous teaching is implemented in preschool. Through our questions, we want to find out whether the spontaneous teaching is conducted outdoors and, in such cases, how it is done, if it differs and why? To get answers to our questions, we have focused on educated preschool teachers, some of whom also had some form of further education linked to outdoor pedagogy. We have started from western part of Sweden and focused on three different municipalities where two preschools from each municipality have chosen to participate. The study was conducted based on a qualitative method through interviews where we used a method called self-report, which means that the respondents answered interview questions by email. The results of the study provide answers to our questions and show that the knowledge about the concept spontaneously differs among educators. We also see in the results that the difference in teaching is perceived to be about preschool teacher’s commitment

Inledning Studien innefattar matematikundervisning med fokus på förskollärares uppfattningar hur undervisning i matematik kan ske i spontana leksituationer i innemiljön på förskolan. Det krävs kompetenta förskollärare med förmåga att fånga barns intresse och inta barnperspektiv för att kunna genomföra spontan matematikundervisning i förskolan (Björklund 2012, s. 226). Spontan matematikundervisning beskrivs som handlingar i leken efter barnens initiativ (Eidevald, Engdahl, Frankenberg, Lenz Taguchi & Palmér 2018, s. 86). Studiens syfte Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar om spontan matematikundervisning i barns lek i innemiljön på förskolan. Studien synliggör förskollärares uppfattningar om utmaningar som förekommer och möjligheter som kan möjliggöra för ökade spontana undervisningssituationer i barns lek. Metod Kvalitativa intervjuer som grundar sig i fenomenografin utgör metoden för undersökningen. Intervjun omfattar ett mindre antal frågor innefattande ett fenomen, vilket i studien syftar till spontan matematikundervisning i barns lek. Genom intervjuer undersöks hur förskollärare tänker kring deras egen matematikundervisning i barns lek, samt reflekterar angåendemöjligheter och utmaningar. Resultat Resultatet i studien åskådliggör hur förskollärare undervisar matematik spontant i barns lek och deras uppfattningar om vilka möjligheter och utmaningar som finns med den spontana matematikundervisningen i barns lek. Studiens resultat visas i tre rubriker utifrån frågeställningarna, med tre tillhörande underrubriker. I resultatet framkommer det att förskollärare undervisar matematik i barns lek genom att ställa relevanta frågor, benämna begrepp och fånga potentiella lärsituationer. Möjligheterna till spontan matematikundervisning kan enligt resultatet ökas genom att förskollärarna är mer matematiskt medvetna, får tillgång till mer varierat material och ytterligare kompetensutveckling. Intervjudeltagarna anmärker på bristfällig kunskap i matematik, avbrutna undervisningssituationer och förmågan att utmana varje barn på deras nivå som utmaningar i deras arbete.

In the society there is different kind of people that belongs to different groups. The different groups that people belong to are depending on where you live, grow up, ethnic group, level of education and which economic standard you have. The subject of our composition is about children and teenager growth environment and about what society they belong to and how it affects their possibility to exercise. Our composition is built from the question: Are there any differences connected to exercise in an association compared to spontaneous exercise based on economic standard and what district of the city you live?To be able to find an answer to our question we have chosen to concentrate on three districts in the city of Helsingborg. These districts are different when it comes to ethnic groups, level of education and level of income. We have chosen to use a quantitative method when we were distributing questionnaire to three schools in the chosen districts. The questionnaire we distributed to one of each class in grade 4-6 in these districts. We also made an observation in these districts which gave us an insight in which possibilities of sports and possibilities to do spontaneous exercises and activities, can be offered in each of the three districts. In the questionnaire we asked for example about membership in a sport-association, how often they were exercising and if they exercised spontaneous. Our examination is grounded on Pierre Bourdieus concept habitus. Children’s sportshabitus is grounded in their early childhood and is strongly affected by the environment were the children grow up. The result from the questionnaire showed that children in the strongly socioeconomic district Laröd, often were member to more than one sport-association, which differs a lot from the weaker socioeconomic Drottninghög, were especially the girls were underrepresented. The district of Berga which more is in the middle has almost as many girls as boys that were members in a sport-association and there were also children performing unusually sports like archery and bowling. Fotball, was a sport that most children were practicing. Drottninghög offered great possibility for spontaneous exercises and it was also the district that had the highest share of performers. Berga had the lowest share of spontaneous exercise, properly because of the districts limited offer. The result shows that children from different socioeconomically districts differ when it comes to membership in a sport-association and the amount of spontaneous exercise.

Bakgrund: I Sverige slutar ungefär 12-13 % av alla kända graviditeter med missfall. De flesta sker innan graviditetsvecka 13 och räknas därmed som tidiga. Många kvinnor upplever att vårdpersonalen inte ger dem det stöd de behöver. Detta kan bero på bristfällig kunskap om den känslomässiga processen vid tidiga missfall. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidiga missfall. Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats utifrån Fribergs analysmetod, inspirerad av beskrivande syntes. Artikelsökning utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och SweMed+. Resultat: Upplevelserna vid tidiga missfall innefattar psykiska, existentiella och sociala aspekter samt omvårdnadsrelaterade upplevelser. Missfallet upplevs ofta som en oväntad förlust vilket kan medföra reaktioner som sorg, ifrågasättande av den egna identiteten och skuldkänslor. Många kvinnor känner sig missförstådda av sina anhöriga och att vårdpersonalen inte uppmärksammar deras känslor, upplevelser och behov. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor vill bli bemötta med respekt och förståelse vid tidiga missfall. För att förbättra omvårdnaden av dessa kvinnor krävs personcentrerad omvårdnad som uppmärksammar deras individuella behov, utbildning bland vårdpersonalen samt ytterligare forskning inom området. / Background: About 12-13 % of all recognised pregnancies in Sweden end in a miscarriage. The majority of these occur before gestational week 13 and are therefore classified as early. Many women experience inadequate support from the nursing staff. This could be related to a limited knowledge about the emotional process subsequent to early miscarriages. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences associated with early miscarriages. Methods: In this literature study 10 empirical studies were compiled and analysed with Friberg’s method of analysis, inspired by descriptive synthesis. Article search was performed in the Cinahl, PubMed and SweMed+ databases. Results: The experiences of early miscarriages include psychological, existential and social aspects and experiences connected to nursing care. The miscarriage is often perceived as an unexpected bereavement that can bring about reactions such as grief, questioning of one’s identity and guilt. Many women feel misunderstood by their friends and families and that the nursing staff does not recognize their feelings, experiences and needs. Conclusion: The result of the literature study shows that women want to be met with respect and understanding during the time of early miscarriage. Person centred care that recognise the women’s individual needs, education among the staff and further research in this area is needed to improve the nursing care of these women.

Bakgrund: Av alla graviditeter slutar 10-20% med ett missfall, vilket betyder att det är vanligt förekommande och drabbar många kvinnor. Ett missfall kan innebära en väldigt traumatisk upplevelse för den drabbade och är både psykiskt och fysiskt påfrestande.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av missfall.   Metod: Litteraturstudie där resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar baserade på en kvalitativ ansats.   Resultat: Vid ett missfall upplevde kvinnorna i studierna ofta att vårdpersonal gav för lite information och hade bristande förståelse. Mer psykosocialt stöd var en återkommande önskan, då de sällan blev erbjudna det. Missfallet innebar mer än att förlora ett framtida barn. Det var en komplex situation, där kvinnan drabbades av både fysisk och psykisk smärta. Känslor såsom att förlora kontrollen, att skuldbelägga sig själv, oro och rädsla inför framtiden var ofta förekommande. Sorgen över vad de kunde haft var något som kunde vara i flera år efter missfallet. Att få bearbeta sorgen visade sig vara en väldigt viktig del för de flesta kvinnorna.   Slutsats: Sorg är något som de flesta kvinnor upplever efter ett missfall och många av dem efterfrågar mer stöd och hjälp i hanteringen av sorgearbetet. Att drabbas av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest är vanligt förekommande efter ett missfall. Genom att erbjuda alla drabbade kvinnor psykosocialt stöd i anslutning till missfallet kan psykisk ohälsa och onödigt lidande förebyggas. Det finns ett behov av ett bättre bemötande samt mer information från vårdpersonal. Eftersom brist på information kan leda till att kvinnan skuldbelägger sig själv bör detta prioriteras. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap gällande upplevelser av missfall för att kunna ge en tillfredsställande omvårdnad där kvinnan känner sig trygg och väl bemött. Det bör dock tas hänsyn till att allas upplevelser av ett missfall är individuellt och vården bör därför anpassas därefter. / Background: Of all pregnancies, 10-20% end with miscarriage, which means that it is a common matter and affects many. It can be a very traumatic experience and the effects it has on women can be both mental and physical.   Purpose: The purpose of this literary study is to describe women's experiences of miscarriage.   Method: The method of the research is a literary study, which is based on 10 original articles, with a qualitative approach.   Results: When a miscarriage occurred, women often felt that the care staff offered limited information and had a lack of understanding. More psychosocial support was a recurring desire as the women seldom felt that they were provided with it. The miscarriage meant more to them than losing a future child. It was a complex situation where the woman was in both physical and mental pain. Emotions such as lack of control, self-blame, anxiety, fearing for the future and sorrow were frequent. Grieving over what they could have had was something that could be experienced over several years after the miscarriage. Processing the grief was a very important part for most women.    Conclusion: Grief is something that most women experience after a miscarriage and many of them are asking for more support and help in dealing with grief. To suffer from mental illness, such as depression and anxiety are common after a miscarriage. By offering all affected women psychosocial support after the miscarriage, mental illness and unnecessary suffering can be prevented. There is a need for a better refutation as well as more information from health professionals. Because of the lack of information woman sometimes blames themselves, therefore this should be a priority. Healthcare professionals need more knowledge regarding experiences of miscarriage in order to provide adequate care where the woman can feel safe and be treated well. However, it should be taken into account that everyone's experience of a miscarriage are individually and care should therefore be adjusted accordingly.

No description available.

Bakgrund: Ett missfall kan innebära ett lidande för de kvinnor som drabbats. Många upplever känslor som sorg, skuld och ångest. Tidigare forskning tyder på att de fysiska och medicinska behoven efter ett missfall är prioriterade i den vård som bedrivs idag. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma kvinnans emotionella behov och erbjuda stöd, samtal och information för att även lindra det emotionella och psykiska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som drabbats av tidigt missfall. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där fem informanter intervjuades enligt den semistrukturerade intervjuformen. Materialet transkriberades och analyserades sedan utefter Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier – Erfarenheter av att lindra lidande och Erfarenheter av vårdandets förutsättningar. Erfarenheterna var att kvinnans lidande kan lindras genom stöd, bemötande, kommunikation och smärtlindring. Förutsättningar som vårdmiljö, personal- och bemanningsbrist, kompetens, personliga förutsättningar samt stöd till vårdaren erfors inverka på vårdandet. Slutsats: För att erbjuda en god vård till kvinnor som drabbats av tidigt missfall krävs förutsättningar i form av tillräckligt med personal, bemanning, tid och kompetens. Stöd i form av närvaro och tillgänglighet, ett individanpassat bemötande och en följsam kommunikation kan lindra såväl kvinnans psykiska som fysiska lidande.