Syftet med denna studie är att se om padel som fysisk aktivitet har någon påverkan på personers arbetstillfredsställelse. Vi ville även se om det skiljer sig i arbetstillfredsställelse från att personer inte spelat padel regelbundet tills att de utövar sporten kontinuerligt samtidigt som vi vill utläsa om deras inställning till träning och friskvård har förändrats. Vi har i studien genomfört åtta intervjuer med personer som både har ett arbete och spelar padel mer än vid ett tillfälle i veckan. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval där vi frågat personer i vår omgivning som vi tycker passar in i studien. Intervjupersonerna fick besvara ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Teorierna som vi använt oss av i arbetet är arbetstillfredsställelse, motivation och work-life balance. Vi har även använt oss av forskning kring hälsa och välmående samt folkhälsoproblematik. Vi har sedan analyserat empirin som framkommit från intervjuerna med den tidigare forskning vi presenterat. Det resultat vi fått fram visar att padel är en bidragande orsak till en högre arbetstillfredsställelse och sundare inställning till träning samt en social plattform att spendera sin fritid på. Vi kan även se betydelsen av att röra på sig till vardags samt vikten av ett fritidsintresse i vuxen ålder.

Syftet med studien var att studera förskollärares arbete med fysisk aktivitet i undervisningen.Studiens fokusområde berör ämnet fysisk aktivitet och är en fördjupning i förskollärarens arbetemed fysisk aktivitet i den planerade och spontana undervisningen. Studien har utgångspunkt idet sociokulturella perspektivet med en kvalitativ ansats där en kombination av intervjuer ochobservationer har använts. Genom en kvalitativ intervjustudie med fyra deltagandeförskollärare som informanter belyses förskollärarens syn och uppfattningar av arbetet medfysisk aktivitet i förskolans utbildning. Resultatet för studien visade utifrån observationernavikten av att förskolläraren intar en aktiv roll och ett aktivt deltagande i planerade och spontanaundervisningssituationer. Detta genom att ett större engagemang och intresse för aktivitetenvisades hos de deltagande barnen, vilket gjorde undervisningen mer meningsfull. Resultatetutifrån de kvalitativa intervjuerna framförde vikten av att utföra fysisk aktivitet i den planeradeoch den spontana undervisningen. Utifrån intervjuerna framkom betydelsen av att inta en aktivroll i undervisningen då det påverkar arbetet med fysisk aktivitet i sin helhet. Slutsatsen förstudien var att en medvetenhet om fysisk aktivitet krävs för att möjliggöra planeradundervisning av fysisk aktivitet. Studien visar bland annat att fysisk aktivitet i förskolansverksamhet inte alltid är en självklarhet och att den inte får den plats i den planeradeundervisningen den bör ha. Att inta en aktiv roll som förskollärare i undervisningssituationerför fysisk aktivitet främjar undervisningen till det bättre.

Background: Increased use of wellness allowance among employees could be a key tool to promote health and well-being which could reduce the risk of illnesses, enhance productivity and keep a work-life balance. The purpose of this study was to investigate and gain an increased understanding of the underlying factors and the employees' experience of unused wellness allowance. Methods: This is a qualitative study with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was conducted to analyze the interview data through the meaning unit, condense meaning unit and category. Results: Four main categories were found based on content analysis: (1) aspects regarding wellness allowance, (2) organizational culture with the subcategory’s topic of conversation and dissemination of information, (3) attitudes regarding wellness allowance and (4) obstacles to physical activity. The main result of the study was about the employees' attitudes to the wellness allowance. There are obstacles for the employees regarding physical activity and the organizational culture has a contributing factor to the utilization of the wellness allowance. Conclusion: This study found that there is no negative experience with the wellness allowance from the respondents' perspective. The organizational culture can be considered as a factor in why employees do not choose to use the wellness allowance. The respondents themselves were not familiar with what they can use their wellness allowance for. / Bakgrund: Ökad användning av friskvårdsbidrag bland anställda kan vara ett nyckelverktyg för att främja hälsa och välbefinnande. Friskvårdsbidrag kan minska risken för sjukdomar, öka produktiviteten och hålla en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka och få en ökad förståelse för bakomliggande faktorer och medarbetarnas upplevelse av outnyttjat friskvårdsbidrag. Metod: Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjudata genom meningsbärande enhet, kondenserad enhet och kategori. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades utifrån innehållsanalys: (1) aspekter gällande friskvårdsbidrag, (2) organisationskultur med underkategorins samtalsämne och informationsspridning, (3) attityder kring friskvårdsbidrag och (4) hinder för fysisk aktivitet. Huvudresultatet av studien handlade om de anställdas inställning till friskvårdsbidraget. Det finns hinder för medarbetarna när det gäller fysisk aktivitet och organisationskulturen har en bidragande orsak till utnyttjandet av friskvårdsbidraget. Slutsats: Denna studie fann att det inte finns några negativa erfarenheter av friskvårdsbidraget ur respondenternas perspektiv. Organisationskulturen kan ses som en faktor till varför anställda inte väljer att använda friskvårdsbidraget. Respondenterna var inte själva insatta i vad de kan använda sitt friskvårdsbidrag till.

Städerna växer och allt fler strukturer av olika material byggs upp, och med detta minskar de gröna ytor som finns. Träd huggs ned och olika växter dras ut med rötterna och ersätts av metall, betong, lera m.m. De ytor som en gång varit gröna och fulla av liv blir allt mer gråa och livlösa. Människan skapar större städer, med höga och stora byggnader som ersätter den vegetation som en gång legat på platsen. Den fråga som då uppstår är: Hur kan vi fortsätta bygga strukturer, men samtidigt inte minska på de gröna ytor som finns? Ett alternativ kan vara att integrera grönska och vegetation på byggnadernas fasader, terrasser och tak, samtidigt skapa ytor på olika nivåer som ersätter den mark som finns under byggnaderna. Samtidigt är det viktigt att fundera över den påverkan som grönska har på oss människor och arkitekturen som den vistas bland. I Sverige, som i många andra delar av världen, väljer en stor mängd människor att vistas bland vegetation/grönska eller tycker om att ta hand om sin trädgård och befinna sig i den. Bland vackra och väldoftande blommor och växter. Därför är syftet med arbetet att både fundera över hur man kan integrera grönska i arkitekturen, men även undersöka vilken påverkan denna integrering kan komma att ha på människans psykiska och fysiska välmående. Resultatet av den studie som utförts visar en positiv inverkan av integration av grönska på arkitektur, men att mängden spelar en stor roll för de som besvarade enkätens frågor. Likaså visar experternas påståenden att detta stämmer in på det arbete de tidigare utfört och/eller det arbete de strävar efter. Dessutom kan resultatet av dessa stärkas med hjälp av den teoretiska bakgrund som stödjer studien, där ett flertal forskare för diskussionen vidare i sin forskning och belyser vikten av att utföra fler studier av denna sort för att säkerställa vikten av ämnet i fråga. Integreringen av grönska på terrasser, fasader och tak blir allt mer aktuellt, även här i Sverige, och med denna studie hoppas den studieansvariga att frågan tas upp ännu mer och vidare forskas inom den nordiska, eller mer specifikt den svenska sektorn. / The cities are growing and more and more structures made up of different materials are being built, and with this follows the reduction of already existing green spaces. Trees are cut down and different plants are pulled out along with their roots and replaced by metal, concrete, clay etc. The spaces that used to be green and full of life are becoming increasingly grey and lifeless. Humans are building larger and larger cities, with high and massive buildings that are replacing the vegetation that was once present on the ground beneath them. The question that then arises is: How can we continue building and expanding our cities, without damaging and reducing the green spaces that already exist? An alternative can be the integration of greenery and vegetation on the building’s façade and on its rooftops, and at the same time create surfaces on different levels that can replace the ground beneath the building.  At the same time it is important to think about the impact that greenery has on us humans and on architecture. In Sweden, like in many other countries around the world, a large quantity of people choose to walk or stay where there is vegetation/greenery or like to take care of their garden and enjoy the beauty of it. Among beautiful and fragrant flowers and plants. Therefore, the purpose of this study is to both reflect on how one can integrate greenery in architecture, but also examine the impact that this form of integration can have on the human psyche and physical well-being. The results of the conducted study shows a positive impact of the integration of greenery on architecture, quantity, however, plays a large part for the respondents of the enquiry. Also the claims made by the experts within the field of architecture shows that this does in fact align with the work that they either have conducted in the past or the work that they are striving for. In addition, the results can through these be strengthened with the help of the theoretic background that supports the study conducted, where several researchers further the discussion in their research and highlight the importance of conducting more studies of this sort to ensure the importance of the subject at hand. The integration of greenery on facades and rooftops is becoming increasingly more relevant, even in Sweden. With this thesis, the study supervisor and author hope that the question is brought to light more and that more research is conducted within the Nordic, or more specifically the Swedish sector.