SAMMANFATTNINGEn livsberättelsestudie om hur människors livsval påverkar behovet av att studera senare i livet och som sedan lett vidare till en helt ny yrkesbana och möjlighet till personlig utveckling för individen.Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur personer som yrkesväxlat resonerar om sina vägval i samband med sin yrkesväxling.Metoden som användes var hermeneutik genom Gadamers (1997) historiska, horisontella perspektiv i kombination med narrativ metod & analys enligt Johansson (2005) och Lieblich (1998). Resultaten visade att tidiga intressen och uppväxt har påverkat respondenterna, att utbildning är en möjlighet till framgång och utveckling, och att hälsa och välmående är högprioriterat när yrkesväxling genomförs.Slutsatser som kan dras är att respondenternas livsberättelser följer hierarkier som Maslow (2015) beskriver i Behovstrappan. Det har också visat sig att den personliga vägen många gånger har gått hand i hand och påverkats av uppväxt och livshändelser som både gynnat och sporrat till olika utbildningsalternativ senare i livet och kommande aktiva yrkesval.

Äldre personer utgör en allt större del av befolkningen vilket gör att forskning kring hälsosamt åldrande blir mer aktuellt. Flera studier tyder på att ånger kring det förflutna har negativa konsekvenser för hälsan och att upplevelsen av att vara tillfreds har en positiv inverkan på välmående. Däremot saknas kunskap om hur äldre blir tillfreds med sina livsval. Studien syftade till att bidra med en mer nyanserad bild av hur personer över 65 år förhåller sig till livsval och konsekvenser av dessa, samt hur upplevelsen av att vara tillfreds med livet kan uppstå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 deltagare. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman och 12 subteman. Huvudtemana Positivitet, Acceptans och Självständighet innebär tre olika förhållningssätt till livsval. Social kontext belyser social påverkan på livsval samt hur gemenskap och att vara betydelsefull bidrar till välmående och mening i livet. Studiens bredare definition av livsval och det positiva fokuset bidrar till en mer nyanserad bild av äldres syn på livsval inom flera olika områden. Resultatet visar att upplevelsen av att vara nöjd inte nödvändigtvis kan likställas med att vara tillfreds, och att hur människan förhåller sig till valet och dess konsekvenser blir viktigare än det faktiskt utfallet i det aktuella valet. Äldre som söker behandling för hantering av negativa känslor kopplade till åldrande och livsåterblickande kan behöva olika interventioner beroende på hur de förhåller sig till livsval. / Older people make up an increasing proportion of the population which makes research on successful aging more relevant. Several studies show negative health consequences when regretting the past and that the experience of coming to terms have positive effects on well-being. Although, little is known about how older people come to terms with life choices. This study aimed to contribute with a nuanced picture of how people over the age of 65 relate to life choices and their consequences, and how elderly people come to terms with life. Semi-structured interviews were conducted with 11 participants. The material was analyzed based on inductive thematic analysis, resulting in four main themes and 12 subthemes. The main themes Positivity, Acceptance and Independence involve three different approaches to life choices. Social context highlights the social impact on life choices and how community and being important to others contributes to well-being and purpose in life. The broader definition of life choices and the positive focus of this study contributes to a more nuanced picture of older peoples view on life choices in multiple areas. The result shows that the experience of coming to terms with life not necessarily can be equated with being satisfied, and that how people relate to life choices and its consequences becomes more important than the actual outcome of the choice itself. Elderly people who seeks treatment for dealing with negative emotions related to aging and life reminiscence may need different interventions depending on how they relate to life choices.

No description available.

No description available.

I uppsatsen görs en kritisk ideologianalys av det nutida svenska abortmotståndet utifrån ett feministiskt perspektiv. Med hjälp av Carol Lee Bacchis metod ”Vilket är det framställda problemet?” synliggörs hur Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, olika kristna och högerextrema abortmotståndare, samt aktörer i de svenska rättsprocesserna om ”samvetsfrihet” för barnmorskor, framställer problemen med abort. Analysen fortsätter sedan med att belysa vilka kulturellt tillgängliga kommunikationsramar som finns för svenska abortmotståndare, samt synliggör vilka manifesta, respektive latenta ideologier som finns närvarande. I uppsatsen används feministiska teorier om rättigheter samt om nation och reproduktion för att tolka materialet. Resultatet visar att det inom det svenska nutida abortmotståndet finns ett flertal olika framställda problem som kan inrymmas i kommunikationsramar om abort som ett hot mot kvinnor, abort som hot mot människovärdet och de mänskliga rättigheterna, samt abort som ett uttryck för genusideologin och som ett hot mot nationen. I den sista kommunikationsramen finns exempel på latenta ideologier. Det finns inslag av det som brukar benämnas som anti-genusideologi i delar av det svenska abortmotståndet.