Den här studien fokuserar på hur ljudbilden i ett spel på ett effektivt sätt kan förmedla information till spelaren, och därigenom låta denne ta informerade beslut. För att göra detta undersöks hur olika typer av ljud påverkar en spelares inställning. Bakgrundsforskningen baserades på texter om speltillgänglighet, teorier kring ljuddesign och spel utan visuella medel som utvecklats i studiesyften. För att svara på frågeställningen så utvecklades ett textbaserat program som i tretton rundor lät fem deltagare välja mellan två snarlika ljud. Uppgiften var att välja det ljud som upplevdes som mest positivt, eller minst negativt. Sessionen bestod av en spelsession som kombinerades med en kvalitativ intervju, och hela intervjun spelades in för senare transkribering. I analysen presenterades ett urval av relevanta citat från de kvalitativa intervjuerna som sedan användes för att dra slutsatser utifrån studiens frågeställning. Resultatets tillförlitlighet sänks av det småskaliga urvalet, och personliga associationer kan ha spelat en alltför stor roll i deltagarnas svar.

The reason for this study is based on the premise that the era of High Cultures is perceived as an almost forgotten time that few remember or know something about. This study aims to investigate what textbooks for years 7-9 tell us about the first high cultures. Furthermore, the study aims to examine what is told as positive and what is told as negative in the textbooks' portrayal of the High cultures. The method used to conduct the study is qualitative narrative content analysis. The analysis is presented from five different perspectives: economic, political, cultural, social and from an environmental perspective. The content was further analyzed to account for what is presented as positive and what is present as negative. The results show that the three textbooks presented all perspectives on Mesopotamia and Egypt, but representations about China and the Indus culture is generally missing in the books. Only the textbook Historia 7-9 present a short paragraph about the Indus culture. The textbooks presented both negative and positive narrative about the High Cultures, however, the positive narrative is more prominent, and the High cultures are perceived as a bright and flourishing time. Based on these results, it was concluded that the textbook tradition is one reason why high cultures have fallen into a passive oblivion. This because modern history is given more space in the textbooks and because the textbooks present positive perspectives on the history of High Cultures, which is considered uninteresting by students as a negative perspective on history is found to interest students more. Lastly, the study showed that multiple perspectives and a critical aspect were missing in the textbooks.

Äldre personer utgör en allt större del av befolkningen vilket gör att forskning kring hälsosamt åldrande blir mer aktuellt. Flera studier tyder på att ånger kring det förflutna har negativa konsekvenser för hälsan och att upplevelsen av att vara tillfreds har en positiv inverkan på välmående. Däremot saknas kunskap om hur äldre blir tillfreds med sina livsval. Studien syftade till att bidra med en mer nyanserad bild av hur personer över 65 år förhåller sig till livsval och konsekvenser av dessa, samt hur upplevelsen av att vara tillfreds med livet kan uppstå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 deltagare. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman och 12 subteman. Huvudtemana Positivitet, Acceptans och Självständighet innebär tre olika förhållningssätt till livsval. Social kontext belyser social påverkan på livsval samt hur gemenskap och att vara betydelsefull bidrar till välmående och mening i livet. Studiens bredare definition av livsval och det positiva fokuset bidrar till en mer nyanserad bild av äldres syn på livsval inom flera olika områden. Resultatet visar att upplevelsen av att vara nöjd inte nödvändigtvis kan likställas med att vara tillfreds, och att hur människan förhåller sig till valet och dess konsekvenser blir viktigare än det faktiskt utfallet i det aktuella valet. Äldre som söker behandling för hantering av negativa känslor kopplade till åldrande och livsåterblickande kan behöva olika interventioner beroende på hur de förhåller sig till livsval. / Older people make up an increasing proportion of the population which makes research on successful aging more relevant. Several studies show negative health consequences when regretting the past and that the experience of coming to terms have positive effects on well-being. Although, little is known about how older people come to terms with life choices. This study aimed to contribute with a nuanced picture of how people over the age of 65 relate to life choices and their consequences, and how elderly people come to terms with life. Semi-structured interviews were conducted with 11 participants. The material was analyzed based on inductive thematic analysis, resulting in four main themes and 12 subthemes. The main themes Positivity, Acceptance and Independence involve three different approaches to life choices. Social context highlights the social impact on life choices and how community and being important to others contributes to well-being and purpose in life. The broader definition of life choices and the positive focus of this study contributes to a more nuanced picture of older peoples view on life choices in multiple areas. The result shows that the experience of coming to terms with life not necessarily can be equated with being satisfied, and that how people relate to life choices and its consequences becomes more important than the actual outcome of the choice itself. Elderly people who seeks treatment for dealing with negative emotions related to aging and life reminiscence may need different interventions depending on how they relate to life choices.