Syftet med denna undersökning är att analysera det nivåbaserade läromedlet Den magiska kulan som är avsett för årskurs ett. Undersökningen bygger på en analys av progression mellan och inom de olika nivåerna och har fokus på läsbarhetsfaktorerna antal ord, meningar, långa ord samt rytm. Relationen mellan de olika läsbarhetsfaktorerna har också analyserats. Antal ord, meningar och långa ord beräknas genom läsbarhetformeln ”lix”. För att undersöka rytmen analyseras variation i meningslängd samt presenteras en hypotes om syntaktiska enheter. Resultatet visar att det sker en progression av läsbarhetsfaktorerna. Däremot visar resultatet att nivå A är mest lättläst utifrån textmängd och att nivå C är mest lättläst utifrån rytmen. Trots att rytmen är tydligast i nivå C betyder inte det att texter ur nivå C är mest lämpliga för en elev i sin tidiga läsutveckling. Resultatet visar även att läsbarhetsfaktorerna påverkar varandra. Undersökningen av hypotesen visar att de finns en viss korrelation mellan syntaktiska enheter och pauser i läsning. Däremot förekommer inte pauser mellan alla satser. Slutsatsen är att när lärare bedömer lämpliga läromedel, behöver de ta hänsyn till hur läsbarhetsfaktorer förhåller sig till elevernas läsutvecklingsnivå. För vidare forskning föreslås omprövning av läsbarhetsfaktorer i större omfattning eller en observationsstudie av elever där olika aspekter av denna undersökning står i centrum.

The aim of this essay is to study patterns in peoples behaviour in the subway. I analyse the subway as a liminal space and a non-place. Through ethnographic observations in the subway in Stockholm, and with the use of sensory autoethnography and rhythm analysis, I have gathered my data. I argue that there are two things that make the subway a liminal space and a non-place: the physical design of the room, and the norms that the people on the subway create and maintain. By analysing the rhythms of the subway I show that people sustain a collective rhythmic order by adapting and coordinating their behaviour. It is physically a neutral room and does not provide anything to do other than to sit or stand and wait. It is an in-between-space that people only pass through. With the use of technology, such as mobile phones and headphones, passengers can mentally disengage from the subway. The norm of the subway is to be indifferent towards each other and towards the space. By complying with these rules, passengers create a specific sort of community, an anti-communitas. Sellers, beggars and can collectors break these rules by interacting with the surroundings and by not utilising the subway as a space for transit. By using it as a place, they are using it incorrectly. The subway is a peculiar space with specific norms that, when followed, create a liminal space and a non-place.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå hur scenens olika dramaturgiska delar samspelar för att skapa en dramaturgisk känsloväckande scen. Denna scendramaturgi innefattar scenbeskrivning, karaktärsbeskrivning och actiontext. Uppsatsen analyserar filmen och manuset The Truman Show (1998) vilket gjordes med hjälp av berättarteoretiska begreppen två-sidig emotion och emotionell rytm som användes för att nå syftets slutsats, vilket visar ett återkommande mönster av emotionellt meningsbärande ord eller meningar som används för att beskriva emotionella tillstånd hos karaktären. Det är tydligt att huvudkaraktärens känslor återkommer i en logisk följd och det sker en upptrappning av dessa känslor som leder till svaren karaktären sökte i början av berättelsen. Slutsatsen förklarar och diskuterar att shooting-scriptmanus som skrivs med emotionellt meningsbärande ord eller meningar och utan kamerans närvaro tydliggör karaktären och omgivningens känslor. Detta antyder att manus i alla versioner bör beskriva bildmässiga tillstånd eller situationer med hjälp av meningsbärande ord eller meningar för att knyta samman berättelsen i enhelhet.

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut. De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls. Resultaten visar även hur de båda pedagogerna anpassar sin undervisning utifrån barnens sätt att lära. / The purpose of the study is to discern how violin teachers at the Community School of Music teach rhythm and pulse. There is no extensive research in this field and we have attempted to pursue an in-depth study that addresses this issue. Our theoretical starting point is the didactic approach and the study focuses on the tools and methods teachers use. The qualitative interview and video observation were the methods we used in order to obtain answers to our questions. The two informants involved in the study, work at the Community School of Music as violin teachers. The result demonstrates the various ways the two informants teach rhythm and pulse. The result also indicates how the two teachers adapt their teaching based on the children's ability and way of learning.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få en uppfattning om hur kosten och måltidsmönstret påverkas av en oregelbunden dygnsrytm hos skiftarbetande poliser. Syftet var också att skapa en bild av hur och vilka metoder som används för att skapa goda kost- och sömnrutiner i vardagen. Specifika frågeställningar var hur poliser upplever att deras kostvanor och måltidsmönster påverkas av skiftarbete med en oregelbunden dygnsrytm samt vilka livsstrategier som används för att hantera kost- och sömnvanor som skiftarbetande polis. Metod Datainsamlingen är baserad på intervjuer med fyra poliser, två kvinnliga och två manliga i åldrarna 26 till 37 år, som arbetar i en närförort till Stockholm. Respondenterna valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval via en bekant inom polisen. Samtliga deltagare kontaktades via telefon för att bli informerade om studiens syfte, frågeställningar, genomförande, för att boka in tid för intervju och blev dessutom upplysta om att de har full anonymitet i studien. Veckan innan intervjuerna ägde rum gjordes en pilotintervju med kontaktpersonen. Dagen innan deltagarna intervjuades mejlades frågorna ut. Samtliga intervjuer, förutom den sista, hölls på polisstationen i ett avskilt rum. Den sista intervjun var en telefonintervju. De tre första intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon, för att sedan ordagrant kunna transkriberas, bearbetas och analyseras. Den fjärde intervjun spelades in med hjälp av en mobil, varefter filen överfördes till dator. Resultat och slutsats Respondenternas svar visade individuella skillnader i upplevelsen av hur kosten påverkas av skiftarbete och en oregelbunden dygnsrytm. Regelbundenheten i måltidsmönstret verkar vara mest lidande av detta. Det finns en tendens till att måltiderna förskjuts och att poliserna missar framförallt lunchen, ifall de har arbetat nattskift. I stället äts någon form av frukost två gånger per dag. Livsstrategierna som används skulle kunna förbättras, för att ytterligare skapa bättre regelbundenhet i vardagen. / Aim The aim of this study was to gain insight into how the diet and meal pattern of shift working police officers is affected by an irregular daily routine. The purpose was also to illustrate how and what methods are used to create healthy eating and sleeping routines in everyday life. More specifically, the research questions were how police officers experience that their eating habits and meal patterns are affected by shift work with irregular daily routines and what life strategies are used to handle diet and sleeping habits as a shift working police officer. Method The data collection is based on interviews with four police officers, of whom two are female and two male between the ages of 26 and 37 years and work at a police station in the Stockholm area. The respondents were selected on the basis of convenience sample through an acquaintance within the police. All participants were contacted via telephone and were informed of the study’s purpose, research questions and method before an interview was booked. They were also informed of the fact that they would remain anonymous. A pilot interview was held with the contact person one week prior to the interviews. The participants received the interview questions by e-mail the day before the interview. All interviews, apart from the final one, were conducted at the police station in a private room. The last interview was held over the phone. The first three interviews were recorded with a dictaphone and were later transcribed, revised and analyzed. The fourth interview was recorded with a cellphone, after which the sound file was transferred to a computer. Results and conclusions The results highlighted individual differences in the experience of how the diet is affected by shift work and an irregular daily routine. The regularity of the meal pattern appears to suffer the most. There is a tendency that the meals are displaced and that the police officers primarily miss out on lunch in case they have worked a night shift. Instead they eat some form of breakfast twice per day. The life strategies that are used could be enhanced in order to create better regularity in the police officers’ everyday lives.

ABSTRACT How can I as a Swedish dancer devoted to the Indian classical dance form, kathak, re root it into my own cultural sphere? And express topics beyond the Sub Indian continent without diluting the essence of the art form? I don’t want to create a new dance style.I don’t want to add anything. I want to explore and investigate how I within the tradition of kathak dance and Hindustani music can shuffle the classical format in order to create a longer narrative.  To create a dramaturgical nerve in the performance and take it further than the traditional short dances and compositions connected by being strung together on a basic rhythm. During this work I have followed different strands of evolution within me as a kathak dancers as well as personal experiences that has led up to this need of making it my kathak dance, rather than my Indian kathak dance. It’s also a close study of the relationship between a student and her master and how the master forces his student to mature to become her own master.  I want to use the kathak dance as an artistic expression to create performances based on topics interesting to me. I want to use the rhythmical patterns to enhance, elaborate and ornament the story told. How can I use the bols and sound from the kathak dance and Hindustani music? What happens if I instead of using bols create similar material but based on the Swedish language? The unexpected result of my research, the unexpected finding of what happened with me after I decided to drop India, and to focus my gaze to my own cultural space by being a native Swedish person living in Stockholm was that I lost my dance. I lost my geography.

Ett av nyckelbegreppen i Henri Bergson filosofi är Nuflödet. Bergson använder nuflödet för att beskriva hur varat i tiden är konstituerat som rörligt. I denna uppsats undersöker jag vad som är frihetens plats i nuflödet genom att studera hur Bergsons tankar om de mänskliga villkoren, intuitionen, livet och evolutionen utvecklas i Tiden och den fria viljan - En studie i omedelbara medvetandefakta (1889), Intuition och intelligens – Introduktion till metafysiken (1903) samt Creative Evolution (1907). För att se intuitionens roll för friheten i Bergsons filosofi har jag gått i dialog med Gilles Deleuzes ”Intuition as a method” (Bergsonism, 1988) samt "Lecture Course on Chapter Three of Bergson's "Creative Evolution"(1960). Deleuze klargör vikten av Bergsons intuitiva metod för att nå frihet i nuflödet. För att göra en kritisk jämförelse vänder jag mig sedan till Daniela Vallega-Neus artikel "Disseminating Time: Durations, Configurations, and Chance." (2017). Denna jämförelse öppnar upp för en vidare förståelse av vad frihet inifrån nuflödet skulle kunna vara. Den möjliggör även en argumentation om dans som en alternativ metod för att uppnå frihet i nuflödet. / One of the key concepts of Henri Bergson’s philosophy is Duration. Bergson uses duration to describe how being in time is constituted as moving. In this thesis I am searching for what room there is for freedom within duration by studying how Bergson’s thoughts about human conditions, intuition, life and evolution evolve in Time and Free Will (1889), An Introduction to Metaphysics (1903) and Creative Evolution (1907). I do this in dialogue with Gilles Deleuze´s ”Intuition as a method” (Bergsonism, 1966) and “Lecture Course on Chapter Three of Bergson's "Creative Evolution"”(1960). Deleuze clarifies the importance of Bergson’s intuitive method to reach freedom in duration. To make a critical comparison I use the article "Disseminating Time: Durations, Configurations, and Chance." (2017) written by Daniela Vallega-Neu. This comparison opens up to a broader sense of how freedom within duration could be conceived. It also makes an argument for dancing as an alternative method in order to reach freedom in duration possible.

I grundlärarutbildningen för förskoleklass och årskurs 1–3 undervisas om musikens positiva inverkan och hur musik kan användas som ett pedagogiskt verktyg i svenska. Trots detta upplever jag att musik och rytm användas enbart i gruppstärkande syfte under den verksamhetsförlagda utbildningen. Det tvåfaldiga syftet med denna studie är dels att bidra med kunskap om hur lärare i F-3 uppfattar och beskriver arbetsmetoder med musik och rytm som ett medierande och språkutvecklande verktyg, dels hur lärare uppfattar och beskriver sig ha verktyg och kompetens för att använda musik och rytm i undervisningen. Syftet avsågs besvaras genom forskningsfrågorna: Hur uppfattar och beskriver lärare att de arbetar med musik och rytm i klassrummet som ett språkutvecklande verktyg under svenskundervisningen? Hur uppfattar och beskriver lärare att de har verktyg och/eller kompetens för att använda musik och rytm i undervisningen? Studien utgår från det sociokognitivistiska perspektivet och genom teorin redogörs för hur musik och rytm kan användas som ett verktyg för språkutveckling. Undersökningen använder en kvalitativ dataanalys och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att lärarna uppfattar och beskriver musik och rytm som ett medierande verktyg för språkutveckling i svenskundervisningen samt huruvida lärarna anser sig ha kompetens att använda musik och rytm som ett språkutvecklande verktyg i svenskundervisningen. Studiens informanter var två förskollärare, två grundskollärare med inriktning 1–7 samt två grundskollärare med behörighet att undervisa i musik och svenska. Alla lärare är verksamma i grundskolans förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att lärarna till stor del använder sig av rytm och musik men på olika sätt utifrån vad lärarna själva beskriver att de är bekväma med. / In the basic teacher education for preschool class and grades 1-3, the positive impact of music is taught and how music can be used as a pedagogical tool in Swedish. Despite this, music and rhythm are perceived to be used only for group strengthening purposes during the company-based training. The twofold purpose of this study was partly to contribute knowledge about how teachers in F-3 perceive and describe working methods with music and rhythm as a mediating and language development tool, and partly how teachers perceive and describe themselves as having tools and skills to use music and rhythm in teaching. The purpose was intended to be answered through the research questions: How do teachers perceive and describe that they work with music and rhythm in the classroom as a language development tool during Swedish teaching? How do teachers perceive and describe that they have the tools and / or competence to use music and rhythm in teaching? The study is based on the sociocognitivist perspective, and the theory describes how music and rhythm can be used as a tool for language development. The survey uses a qualitative data analysis, and based on semi-structured focus group interviews. The results show how teachers perceive and describe music and rhythm as a tool for language development in Swedish teaching and whether the teachers consider themselves competent to use music and rhythm as a language development tool in Swedish teaching. The informants in the study were two preschool teachers, two primary school teachers with a focus on 1–7 and two primary school teachers with the right to teach music and Swedish. All teachers are active in the compulsory school pre - school class for year 3. The results show that the teachers largely use rhythm and music, but in different ways according to what the teachers themselves describe that they are comfortable with.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur visuell rytm används i Wes Andersons film The French Dispatch och hur det påverkar filmens narrativ. En fallstudie görs på en scen från filmen. Den rytmiska strukturen identifieras och teorier om visuell rytm, narrativ och begreppet mise-en-abyme appliceras på materialet och filmen som helhet. Slutsatsen är att användandet av visuell rytm påverkar narrativet på flera nivåer: Det kan förmedla spänning i narrativet, komplexa teman och ett metadiskursivt perspektiv genom mise-en-abyme. Medieproduktionen är en animerad informationsfilm som introducerar arbetsmarknadsanställningar. Produktionen är ett skarpt uppdrag i samarbete med Malmö stad.

Background: Shift work is common in today’s society. About 75% of shift workers have problems regarding sleep and recovery. Research has investigated shift worker’s physical and psychological problems connected to poor sleep, sleep disorders and insomnia. However, little research has been made concerning prevention and treatment of negative consequences of working in shifts. Purpose: The aim of the study was to examine if there are health promoting actions that can be offered by nurses to preserve sleep quality and improve recovery in shift workers and if there is evidence if any of the actions is superior. Method: A literature review was conducted through a search for scientific original articles in PubMed and Cinahl. Twelve articles were included in the study. Results: Cognitive behavioral therapy and sleep health program can reduce symptoms of anxiety, reduce depression and increase the feeling of being well rested. Napping during night shift improved reactivity and reduced feelings of fatigue and increased recovery of function. Light therapy and treatment with melatonin had a moderate effect on alertness and a small effect on quality of sleep. Light therapy had effect regarding insomnia, depression and anxiety. Treatment with the drug Armodafinil resulted prolonged sleep, improvement in wakefulness and reduced fatigue. Armodafinil treatment was also associated with improved well-being, memory and attention. Conclusion: Options are available for treatment of physical psychological symptoms related to shift worker, but require interaction between healthcare and employers. More research is needed regarding non-pharmacological treatments suitable for a nurse interventions in primary and occupational care. The result of this study shows that treatment with Armodafinil gave the best effects. / Bakgrund: I dagens samhälle arbetar många skift. Cirka 75% av skiftarbetare lider av störd sömn och har problem med dålig sömnkvalitet och återhämtning. Mycket forskning finns gjord gällande problem som uppkommer i samband med skiftarbete men lite forskning är gjord gällande behandlingsalternativ vid symtom orsakade av skiftarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka hälsofrämjande åtgärder sjuksköterskor kan erbjuda skiftarbetare vad det gäller sömnkvalitet och återhämtning samt om någon åtgärd kunde visa sig ha en bättre effekt. Metod: En litteraturstudie med sökning av vetenskapliga originalartiklar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning. Tolv artiklar inkluderades i studien. Resultat: Kognitiv beteendeterapi och sömnhälsoprogram kan minska ångest och depression samt öka känslan av att vara utvilad. Återhämtningsvila under nattpass förbättrade reaktionsförmågan och minskade upplevelsen av trötthet samt ökade återhämtningen. Behandling med ljusterapi och melatonin gav en måttlig effekt av vakenhet och måttligt förbättrad sömn. Ljusterapi visade sig ha effekt mot insomningsproblem, depression och ångest. Behandling med läkemedlet Armodafinil uppvisade förlängd sömn, förbättrad vakenhet och minskad trötthet. Ökat välmående, förbättrat och snabbare minne och förbättrad uppmärksamhet var också resultat av läkemedelsbehandlingen. Slutsats: Slutsatsen är att det finns olika behandlingsalternativ men det krävs ett samarbete mellan sjukvård och arbetsgivare. Sjuksköterskan är oftast den första att möte patienten och göra den första bedömningen av vilken hälsofrämjande åtgärd som behövs. Det behövs mer forskning gällande icke-farmakologiska behandlingsalternativ som en sjuksköterska inom primär- eller företagshälsovården kan utföra. Resultatet av den här studien visar att behandling med Armodafinil gav bästa effekten när det gäller sömn, återhämtning och vakenhet vid skiftarbete.