I grundlärarutbildningen för förskoleklass och årskurs 1–3 undervisas om musikens positiva inverkan och hur musik kan användas som ett pedagogiskt verktyg i svenska. Trots detta upplever jag att musik och rytm användas enbart i gruppstärkande syfte under den verksamhetsförlagda utbildningen. Det tvåfaldiga syftet med denna studie är dels att bidra med kunskap om hur lärare i F-3 uppfattar och beskriver arbetsmetoder med musik och rytm som ett medierande och språkutvecklande verktyg, dels hur lärare uppfattar och beskriver sig ha verktyg och kompetens för att använda musik och rytm i undervisningen. Syftet avsågs besvaras genom forskningsfrågorna: Hur uppfattar och beskriver lärare att de arbetar med musik och rytm i klassrummet som ett språkutvecklande verktyg under svenskundervisningen? Hur uppfattar och beskriver lärare att de har verktyg och/eller kompetens för att använda musik och rytm i undervisningen? Studien utgår från det sociokognitivistiska perspektivet och genom teorin redogörs för hur musik och rytm kan användas som ett verktyg för språkutveckling. Undersökningen använder en kvalitativ dataanalys och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att lärarna uppfattar och beskriver musik och rytm som ett medierande verktyg för språkutveckling i svenskundervisningen samt huruvida lärarna anser sig ha kompetens att använda musik och rytm som ett språkutvecklande verktyg i svenskundervisningen. Studiens informanter var två förskollärare, två grundskollärare med inriktning 1–7 samt två grundskollärare med behörighet att undervisa i musik och svenska. Alla lärare är verksamma i grundskolans förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att lärarna till stor del använder sig av rytm och musik men på olika sätt utifrån vad lärarna själva beskriver att de är bekväma med. / In the basic teacher education for preschool class and grades 1-3, the positive impact of music is taught and how music can be used as a pedagogical tool in Swedish. Despite this, music and rhythm are perceived to be used only for group strengthening purposes during the company-based training. The twofold purpose of this study was partly to contribute knowledge about how teachers in F-3 perceive and describe working methods with music and rhythm as a mediating and language development tool, and partly how teachers perceive and describe themselves as having tools and skills to use music and rhythm in teaching. The purpose was intended to be answered through the research questions: How do teachers perceive and describe that they work with music and rhythm in the classroom as a language development tool during Swedish teaching? How do teachers perceive and describe that they have the tools and / or competence to use music and rhythm in teaching? The study is based on the sociocognitivist perspective, and the theory describes how music and rhythm can be used as a tool for language development. The survey uses a qualitative data analysis, and based on semi-structured focus group interviews. The results show how teachers perceive and describe music and rhythm as a tool for language development in Swedish teaching and whether the teachers consider themselves competent to use music and rhythm as a language development tool in Swedish teaching. The informants in the study were two preschool teachers, two primary school teachers with a focus on 1–7 and two primary school teachers with the right to teach music and Swedish. All teachers are active in the compulsory school pre - school class for year 3. The results show that the teachers largely use rhythm and music, but in different ways according to what the teachers themselves describe that they are comfortable with.

Med utgångspunkt i att läroplanen (Lgr11) beskriver att skolans uppdrag är att främja eleverna att bli initiativtagande, ansvarstagande, självständiga och aktiva samhällsmedborgare (Skolverket, 2019). Studiens syfte är att synliggöra hur några utvalda, verksamma lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken genom sin undervisning. Detta genom att titta på hur lärarna arbetar med olika texttyper men också genom att granska hur critical literacy-aspekterna makt, genus, klass och etnicitet blir synliga i dessa lärares undervisning. Studiens syfte är att synliggöra hur några verksamma lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken. Med följande frågeställningar ämnas syftet uppnås:  1.     Hur beskriver de intervjuade lärarna att de arbetar med critical literacy i sin undervisning när de arbetar med olika texttyper? 2.     Hur beskriver lärarna att de arbetar med aspekterna makt, genus, klass och etnicitet utifrån ett critical literacy-perspektiv? Studien är kvalitativ med datainsamling gjord genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs F – 3. Lärarnas uppfattningar undersöktes utifrån en fenomenografisk ansats och analyserades genom en tematisk analys. Studien genomsyras av den sociokulturella teorin. Resultatet av studien pekar på att de intervjuade lärarna arbetar med få texttyper då endast berättande- och faktatexter användes i undervisningen. En central del av kriterierna för critical literacy handlar om att arbeta med flera olika texttyper. Genom lärarnas uppfattningar av aspekterna makt, genus, klass och etnicitet, landade studiens slutsats i att lärarna har bristfälliga kunskaper om fenomenet critical literacy. Därmed synliggjorde inte de deltagande lärarna i studien aspekterna enligt critical literacyperspektivet i sin undervisning. Trots bristfälliga kunskaper visar slutsatsen att lärarna arbetar kring makt, genus, klass och etnicitet i sin undervisning. / Based on the fact that the curriculum (Lgr11) describes how the mission of the school is to promote the pupils to take initiative, responsibility, to become independent as well as active citizens (Skolverket, 2019). The aim of the study was to make visible how a few selected, active teachers embrace and implement critical literacy in practice through their teaching. This through viewing in what way the teachers work with different kinds of texts but also through examining how the aspects of critical literacy; power, gender, class and ethnicity are made visible through the teaching of these teachers. The aim of the study is to make visible how active teachers perceive and implement critical literacy in practice through their teaching. With the following questions at issue the aim of the study should be reached: 1.     How do the participating teachers describe their critical literacy teaching when working with different types of texts? 2.     How do the teachers describe their work with the aspects; power, gender, class and ethnicity from a critical literacy perspective? The study is qualitative with data collection made through semi-structured interviews with seven active teachers in grade F-3. The perception of the teachers was examined on the basis of a phylogeographic approach, and later analysed by a thematic analysis. The study is permeated by the sociocultural theory. The result of the study points out that the interviewed teachers work with few kinds of texts as only narrative- and factual texts were used in teaching. A central part of the criterial for critical literacy is about working with different types of texts, not as few as presented. Through the perception of the teachers of the aspects power, gender, class and ethnicity, the study showed that the teachers have insufficient knowledge of the phenomenon of critical literacy. Therefor the aspects of critical literacy were not made visible by the participating teachers. However, despite poor knowledge next to obliviousness the conclusion just as well shows that the teachers work with power, gender, class and ethnicity in their teaching.