Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarens uppfattningar om och användningen av konkreta material och läroböcker i matematikundervisningen i årskurs tre, samt lärarens uppfattningar om för- och nackdelarna med användningen av konkreta material och läroböcker. Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. För att tolka och analysera materialet har en tematisk analys använts. Utifrån resultatet kunde jag konstatera att alla fyra respondenterna ser positivt på användningen av konkreta material. Tre av respondenterna anser att alla elever får bättre förståelse för de matematiska områdena som kunskapskraven har framställt. Den fjärde respondenten framställer att de elever som har svårigheter i matematik är de elever som får nytta av konkreta materialen för att uppnå målen. Dessutom visar resultatet att läroböckerna är viktiga i matematikundervisningen. Alla respondenter använder minst en lärobok i undervisningen, fast i varierande grad. Nackdelen med användningen av konkreta material enligt alla fyra respondenter är att det tar tid att planera in det i undervisningen, samt att eleverna kan bli bekväma med användningen av materialet och inte kan utföra matematiska beräkningar utan att använda konkreta material. Nackdelen med att enbart använda läroböcker i matematikundervisningen kan vara enligt respondenterna att vissa moment kan bli svårtolkade om man inte arbetar med de praktiskt. Slutsatsen blir att konkreta material och läroböcker kompletterar varandra och att båda behövs för att eleverna ska kunna uppnå målen.

Med utgångspunkt i att läroplanen (Lgr11) beskriver att skolans uppdrag är att främja eleverna att bli initiativtagande, ansvarstagande, självständiga och aktiva samhällsmedborgare (Skolverket, 2019). Studiens syfte är att synliggöra hur några utvalda, verksamma lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken genom sin undervisning. Detta genom att titta på hur lärarna arbetar med olika texttyper men också genom att granska hur critical literacy-aspekterna makt, genus, klass och etnicitet blir synliga i dessa lärares undervisning. Studiens syfte är att synliggöra hur några verksamma lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken. Med följande frågeställningar ämnas syftet uppnås:  1.     Hur beskriver de intervjuade lärarna att de arbetar med critical literacy i sin undervisning när de arbetar med olika texttyper? 2.     Hur beskriver lärarna att de arbetar med aspekterna makt, genus, klass och etnicitet utifrån ett critical literacy-perspektiv? Studien är kvalitativ med datainsamling gjord genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs F – 3. Lärarnas uppfattningar undersöktes utifrån en fenomenografisk ansats och analyserades genom en tematisk analys. Studien genomsyras av den sociokulturella teorin. Resultatet av studien pekar på att de intervjuade lärarna arbetar med få texttyper då endast berättande- och faktatexter användes i undervisningen. En central del av kriterierna för critical literacy handlar om att arbeta med flera olika texttyper. Genom lärarnas uppfattningar av aspekterna makt, genus, klass och etnicitet, landade studiens slutsats i att lärarna har bristfälliga kunskaper om fenomenet critical literacy. Därmed synliggjorde inte de deltagande lärarna i studien aspekterna enligt critical literacyperspektivet i sin undervisning. Trots bristfälliga kunskaper visar slutsatsen att lärarna arbetar kring makt, genus, klass och etnicitet i sin undervisning. / Based on the fact that the curriculum (Lgr11) describes how the mission of the school is to promote the pupils to take initiative, responsibility, to become independent as well as active citizens (Skolverket, 2019). The aim of the study was to make visible how a few selected, active teachers embrace and implement critical literacy in practice through their teaching. This through viewing in what way the teachers work with different kinds of texts but also through examining how the aspects of critical literacy; power, gender, class and ethnicity are made visible through the teaching of these teachers. The aim of the study is to make visible how active teachers perceive and implement critical literacy in practice through their teaching. With the following questions at issue the aim of the study should be reached: 1.     How do the participating teachers describe their critical literacy teaching when working with different types of texts? 2.     How do the teachers describe their work with the aspects; power, gender, class and ethnicity from a critical literacy perspective? The study is qualitative with data collection made through semi-structured interviews with seven active teachers in grade F-3. The perception of the teachers was examined on the basis of a phylogeographic approach, and later analysed by a thematic analysis. The study is permeated by the sociocultural theory. The result of the study points out that the interviewed teachers work with few kinds of texts as only narrative- and factual texts were used in teaching. A central part of the criterial for critical literacy is about working with different types of texts, not as few as presented. Through the perception of the teachers of the aspects power, gender, class and ethnicity, the study showed that the teachers have insufficient knowledge of the phenomenon of critical literacy. Therefor the aspects of critical literacy were not made visible by the participating teachers. However, despite poor knowledge next to obliviousness the conclusion just as well shows that the teachers work with power, gender, class and ethnicity in their teaching.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar, strategier och förutsättningar för att arbeta med STL- metoden för elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna som står i fokus är hur lärarna i studien uppfattar att metoden påverkar lärandet för elever i läs- och skrivsvårigheter, strategier och förutsättningar som krävs för att arbeta med metoden och anpassningar som behövs för att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska få ut det mesta av metoden. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i STL- metoden, skriva sig till lärande, med olika erfarenheter av läs- och skrivlärande samt olika många år inom yrket. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och under samtalets gång ställdes följdfrågor. Intervjuerna transkriberades för att sedan blir analyserade med hermeneutiken utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar på några faktorer som är viktiga vad det gäller STL som arbetssätt för elever i läs- och skrivsvårigheter som till exempel anpassa uppgifter, anpassa responsarbete, organisera grupp eller pararbete, uppdatera kompensatoriska hjälpmedel och arbeta med klimatet i klassen så att elever i svårigheter känner sig inkluderade, som en i gemenskapen och motiverade till sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate some teachers' perceptions, strategies and conditions for working with the WTL (Writing to Learn) method for students in reading and writing difficulties in earlier years. The issues that are in focus is how the teachers in the study perceive that the method affects the learning of students in reading and writing difficulties such as, strategies and conditions required for working with the method and adjustments necessary for students in reading and writing difficulties, how they will get the most out of the method. The study is based on five semi-structured interviews with experienced teachers practising the WTL method, with different experiences of literacy teaching and different many years in the profession. The interviewer used an interview guide and follow-up questions were asked during the interview. The interviews were transcribed and then analyzed with hermeneutic from a sociocultural perspective. Results indicated some factors that are important in terms of the WTL method for students in reading and writing difficulties, such as adapting tasks, customize response work, organizing group or pair work, update compensatory aids and work with the climate in the class so that students in reading and writing difficulties feel themselves included as one in the community and motivated in their work.