Med tanke på att tidigare forskning har visat att undervisningsmetoder som stimulerar elevernas autonoma yttre motivation i matematiken också gynnar elevernas lärande, handlar vårt arbete om en sådan undervisningsmetod (Froiland, Davison & Worrell, 2016; Hornstra, Mansfield, Veen, Peetsma & Volman, 2015; Katz och Shahar, 2015; Nenthien & Loima, 2016; Szklarski, 2011). Konkreta material kan användas för att sti-mulera elevernas autonoma motivation. Därmed kommer detta arbete att handla om hur eleverna ställer sig till konkreta material som en motiverande faktor i matematikunder-visningen. För att ta reda på den här frågan genomfördes två likadana matematiklektio-ner i två olika klasser där den enda skillnaden var att man i en av klasserna använde sig av konkreta material medan man inte gjorde det i den andra klassen. Efter lektionen fick eleverna besvara en enkät där eleverna skulle dela med sig av sina erfarenheter och tan-kar kring arbetet med konkreta material. Därefter intervjuades två elever från vardera klassen där syftet var att vi skulle få en djupare förståelse av hur eleverna tänker kring konkreta material som en nyckel till motivationen inom matematiken. Resultatet visade att eleverna tycker att det är roligt att arbeta med konkreta material, dock visar en del av dessa elever en viss tveksamhet till om de konkreta materialen är den mest optimala metoden för deras inlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka olika lärarperspektiv på laborativt arbetssätt där undervisningssyftet är att lyfta fram elevernas nyfikenhet, fantasi och kreativitet i matematikundervisning. Hur upplever lärarna förutsättningarna respektive hindren för laborativt arbetssätt och hur det kan påverka elevernas lärande i matematik? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med tio lågstadielärare från tre olika skolor och med varierande undervisningserfarenhet. Intervjuerna genomfördes enligt den semistrukturerade metoden. Först formulerade lärarna sina svar på intervjufrågorna utifrån sina tankar och erfarenheter av laborativt arbetssätt. Därefter ställdes uppföljningsfrågor för att kunna få förtydliganden och djupare svar. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av laborativa material i sin matematikundervisning. En fördel är att ett laborativt arbetssätt synliggör det abstrakta med konkreta exempel. Ett laborativt arbetssätt kan också öka elevernas motivation, nyfikenhet och lust att lära. En nackdel är att laborativt material används till ett avbrott under lektionstid där elever använder materialet till något annat än vad de egentligen bör göras.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarens uppfattningar om och användningen av konkreta material och läroböcker i matematikundervisningen i årskurs tre, samt lärarens uppfattningar om för- och nackdelarna med användningen av konkreta material och läroböcker. Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. För att tolka och analysera materialet har en tematisk analys använts. Utifrån resultatet kunde jag konstatera att alla fyra respondenterna ser positivt på användningen av konkreta material. Tre av respondenterna anser att alla elever får bättre förståelse för de matematiska områdena som kunskapskraven har framställt. Den fjärde respondenten framställer att de elever som har svårigheter i matematik är de elever som får nytta av konkreta materialen för att uppnå målen. Dessutom visar resultatet att läroböckerna är viktiga i matematikundervisningen. Alla respondenter använder minst en lärobok i undervisningen, fast i varierande grad. Nackdelen med användningen av konkreta material enligt alla fyra respondenter är att det tar tid att planera in det i undervisningen, samt att eleverna kan bli bekväma med användningen av materialet och inte kan utföra matematiska beräkningar utan att använda konkreta material. Nackdelen med att enbart använda läroböcker i matematikundervisningen kan vara enligt respondenterna att vissa moment kan bli svårtolkade om man inte arbetar med de praktiskt. Slutsatsen blir att konkreta material och läroböcker kompletterar varandra och att båda behövs för att eleverna ska kunna uppnå målen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur användningen av konkreta material påverkar elevernas lärande och motivation i matematik i förskoleklass till och med årskurs tre. Kunskapsöversikten utgår ifrån frågeställningarna om vilken effekt konkreta material har på elevernas intresse och motivation i ämnet matematik, samt hur elevernas kunskap och lärande påverkas. För att besvara studiens frågeställningar har en informationssökning genomförts med hjälp av databaserna ERC (European Research Council) och ERIC (Educational Resources Information Center) som finns i gränssnitten EBSCO. En annan metod som använts är manuell sökning. Sammanlagt har nio vetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut och analyserats. Resultatet visar positiva effekter som användning av konkreta material har på elevernas lärande och engagemang. Resultatet visar att användandet av konkreta material hjälper eleverna att förstå abstraktionen i de olika matematiska områdena, samt stärker elevernas lust att lära sig matematik. En del av forskningen redovisar också positiva resultat av CRA-metoden (Concrete-Representational-Abstract) som är en metod där eleverna lär sig genom att först bekanta sig med konkreta föremål, sedan genom bildliga representationer av de konkreta föremålen för att avslutningsvis genomföra abstrakta uppgifter. Slutsatsen av kunskapsöversikten är således att använda sig av konkreta material gynnar elevernas kunskap, lärande, motivation och intresse.

Under VFU-perioderna har det visat sig att konkreta material är något som används antingen frekvent eller sällan. Tidigare forskning tyder på att användandet av konkreta material är gynnsamt för elevers matematiska förmågor, samtidigt kan lärares tilltro och tillgång till materialet styra användandet av konkreta material. Syftet med denna studie är att granska lärares olika uppfattningar kring användandet av konkreta material i matematikundervisningen från förskoleklass till och med årskurs tre. Frågeställningar som behandlas i studien handlar om vilka för- och nackdelar lärare ser i användandet av konkreta material i matematikundervisning. Studien är gjord utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och för att få syn på lärares uppfattningar kring konkreta material genomfördes en anonym enkätundersökning som analyserades genom färgkodning. Enkäten bestod av tre förkodade bakgrundsfrågor och åtta öppna frågor som bearbetades och ledde fram till fem beskrivningskategorier. Resultatet visade att de positiva aspekterna respondenterna framförde berörde framförallt elevers förståelse, motivation, intresse för matematik samt klassrumsklimat. De negativa aspekterna respondenterna framförde var brist på material, ljudnivå i samband med användandet av material samt felaktigt användande av material. Studiens slutsats är att majoriteten av lärare är positivt inställda till användandet av konkreta material i sin undervisning och gärna vill se att det används i större utsträckning men att skolans ekonomiska situation emellanåt upplevs vara begränsande.

Konkreta material kan effektivt stödja elevers matematikförståelse, om det används medvetet av skickliga lärare. Användandet av konkreta material medför en rad utmaningar, vilket kan vara anledningen till att matematikböcker dominerar matematikundervisningen i den svenska skolan. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur dessa utmaningar kan hanteras och vad det är som är avgörande för att en matematikundervisning med konkreta material ska vara välfungerande. Följande studie är en kvalitativ fallstudie där en tematisk analys används för att undersöka fem nyckelfall genom observation av matematiklektioner där konkreta material används, med en efterföljande intervju. Resultaten organiserades under tre huvudkategorier: (1) Progression från konkret till abstrakt, där vikten av en tydlig progression från konkret till abstrakt via olika representationsformer identifieras; (2) Konkreta material i undervisning, där vikten av lärares val av material identifieras; samt (3) Betydelsen av eget engagemang samt kollegialt och organisatoriskt stöd, där vikten av organisatoriskt och kollegialt stöd identifieras. Diskussionen lyfter att lärarens roll är mer avgörande än en specifik metod eller ett specifikt material. Dock lyfts även hur förutsättningarna för lärare att skapa en välfungerande matematikundervisning kan påverkas av externa faktorer, såsom kollegialt och organisatoriskt stöd. / Manipulatives can effectively support students' understanding of mathematics when used intentionally by skilled teachers. The use of manipulatives presents a range of challenges, which may explain why textbooks dominate mathematics teaching in the Swedish school system. The purpose of this study is to contribute knowledge on how these challenges can be addressed and what is crucial for successful mathematics instruction using manipulatives. This study is a qualitative case study employing thematic analysis to investigate five key cases through observation of mathematics lessons utilizing manipulatives, followed by interviews. The results were organized into three main categories: (1) Progression from manipulatives to abstract, where the importance of a clear progression from concrete to abstract through various representational forms was identified; (2) Manipulatives in teaching, where the importance of teachers' choices of materials was identified; and (3) The importance of personal commitment and organized and collegial support, where the importance of organizational and collegial support was identified. The discussion emphasizes that the teacher's role is more crucial than any specific method or material. However, it also addresses how the conditions for teachers to create effective mathematics teaching can be influenced by external factors such as collegial and organizational support.

Genom denna kunskapsöversikt vill vi skapa en bredare kunskap om olika undervisningsmetoder i matematik och vad de tillför i undervisningen. Arbetet innehåller både forskningsartiklar med nationella och internationella synvinklar för att få ett större utbud av artiklar. Valet av artiklar baserades på kunskapsöversiktens syfte om forskningsresultat kopplat till olika undervisningsmetoder i matematik. Samt frågeställning om vilka undervisningsmetoder inom matematik diskuteras som ett möjligt komplement till den traditionella undervisningsmetoden. Resultatet från valda artiklar gav fyra olika teman. De teman utöver den mer konventionella lärobokundervisningen är digitala verktyg, konkret material, utomhuspedagogik och kreativa undervisningsmetoder. Slutsatserna är att undervisningsmetoderna som nämns har en positiv påverkan på undervisning och elever.